Webbversion | PDF-version | Skicka vidare

Vi ställer om - arbetet med socialtjänstlagen 2025:400, SoL

Nyhetsbrev nr 2, mars 2026

Den 1 juli 2025 fick vi en ny socialtjänstlag. Arbetet har börjat men omställningen kommer att ta lång tid, ända upp emot tio år. Socialtjänstlagen syftar till att göra socialtjänsten mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad. Det här nyhetsbrevet handlar om vårt arbete i Halmstad med att ställa om.

Aktuellt på Barn och ungdomsavdelningen

Mer tillgänglig och förebyggande

Nu tar barn- och ungdomsavdelningen nästa steg i vårt omställningsarbete och ser över vår organisering och arbetssätt för att bli mer tillgängliga och förebyggande.

Under våren arbetar ledningen tillsammans med medarbetare med att utveckla arbetssätt för att kunna erbjuda stöd och insatser tidigare. Genom att förskjuta fokus från myndighetsutövning till öppna insatser och lägga mer vikt på att följa upp det stödet och de insatser vi ger är vår förhoppning att insatserna ska ge ännu bättre effekt för de vi möter. Avdelningen genomför workshop och informationstillfällen för att skapa delaktighet kring de tankar och idéer som successivt växer fram.

Underlag för systematisk uppföljning och analys

Inför 2026 har vi gjort en översyn av avdelningens verksamhetsplan och tagit fram nya nyckeltal där exempelvis flickor och pojkar numera redovisas där det är möjligt. I vårt befintligt datasystem för journaler och utredningar, Lifecare, har vi uppdaterat med en ny modul, Uppdrag utan biståndsbeslut. I Lifecare har vi även lagt in avslutningsorsaker när målet för en insats är uppnått för att systematiskt kunna följa och analysera avslutade insatser.

Vi har sedan 2024 deltagit i nationell uppföljning av socialtjänstens omställning, NUSO. Syftet med NUSO är att öka kunskapen om vägen till och resultatet av olika typer av insatser för barn, unga och familjer. Hittills har tre delstudier genonomförts och i PM 4 beskrivs resultatet från delstudie 3.

I delstudie 3 har fokus varit hur kommuner dokumenterar kön, aktualiseringstyp, aktualiseringsorsaker och åtgärder i verksamhetssystemen. Resultaten visar bland annat att det finns stora variationer hur kommuner benämner kön, aktualiseringstyp, aktualiseringsorsaker.

"En viktig del i socialtjänstens omställning och som samtliga PM återkommit till handlar om förutsättningar att se hela barnets situation. Detta borde även så långt det är möjligt gälla även vid hanteringen av aktualiseringar."

PM:et pekar på behovet av att utveckla en gemensam struktur och enhetliga begrepp för att underlätta nationell uppföljning. Som en del i vårt omställningsarbetet kommer insamling och analys av underlag forstätta utvecklas för få jämförbara resultat både lokalt och nationellt.

BArn och unga deltar även i utbildning i individbaserad systematisk uppföljning, ISU, under våren. ISU är ett stöd i kvalitetsarbetet för en hållbar socialtjänst som främjar jämlika och jämställda levnadsvillkor, utgår från ett förebyggande perspektiv, är lätt tillgänglig och kunskapsbaserad utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

Omställningsarbete tillsammans

Samskapande mellan och inom förvaltningar

Gemensamt omställningsarbete

I Halmstad finns socialtjänsten på tre förvaltningar; hemvårdsförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen samt socialförvaltningen. I omställningen till SoL 2025:400 arbetar respektive förvaltningen utifrån sitt grunduppdrag. Men förvaltningarna arbetar även tillsammans för att utveckla en förebyggande, lätt tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst med invånaren i fokus. En del i detta är Lärprocessen Framtidens socialtjänst som du kan läsa mer om här nedanför.

Omställningen av socialtjänsten berör hela kommun och kräver en helhetssyn. Skolan, kultur- och fritidsverksamheter och samhällsbyggnadsförvaltningar är viktiga i det förebyggande arbetet. Det kommunövergripande arbetet samordnas av kommunledningsförvaltningen med exempelvis temagrupper som digitalisering och samhällsplanering.

Samverkan kring unga vuxna med kriminellt beteende och riskbruk

På socialförvaltningen pågår dialog mellan barn och ungdomsavdelningen och vuxenavdelningen om samverkan för insatser för målgrupp unga vuxna 16 - 25 år som har /har haft ett kriminellt beteende och /eller behöver integreras i samhället efter att ha befunnit sig i kriminellt sammanhang och som är i behov av samordnade insatser från socialtjänsten.

Det finns behov av:

att ta reda på hur vi kan möta denna målgrupp tillsammans och arbeta med dessa ungdomar/unga vuxna över avdelningsgränserna.
att ta fram förslag på hur vi kan möta behov hos en målgrupp som ännu inte är inne i aktiv kriminalitet men som riskerar att hamna i kriminalitet utifrån sin livssituation.
förslag på hur vi kan organisera stöd till brottsoffer på bästa sätt på vår förvaltning.

Fortsatta dialoger är planerade för 2026.

Framtidens socialtjänst år 2026-2028

Lärprocessen syftar till att stödja kommuner att ställa om i linje med nya socialtjänstlagen, bidra till lärande mellan kommuner och ge möjlighet till utveckling i hela landet. Lärprocessen kommer utgå från följande teman: invånare, riktning och kapacitet, utforska och testa, samverkan, följa upp och förbättra samt långsiktighet.

Tema 1: Invånarperspektivet

Invånarperspektivet handlar om att kommunen ska planera sina verksamheter utifrån vilka behov invånarna i kommunen har idag, och kan väntas ha i framtiden och är en del för att ställa om till en mer förebyggande socialtjänsten. Det är också genom att lyssna på invånarnas behov som socialtjänsten kan bli mer lätt tillgänglig.

Att arbeta förebyggande och att utgå från invånarnas behov kräver även ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv.

Vid analys av invånarnas behov tänka på att olika grupper av invånare har olika förutsättningar, resurser och behov.
Säkerställa att vi lyssnar till olika grupper på ett likvärdigt sätt
Lyssnar på brukare, anhöriga och invånare både de som socialtjänsten redan har kontakt med och de som vi inte har kontakt med.

I Lärkonferensen första tema har vi bland annat samtalat om

Vilka är våra styrkor och utmaningar kopplat till individperspektivet?
Vilka är möjligheterna och hindren för att utgå mer från olika invånares behov och involvera dem i utvecklingen?
Hur kan vi samarbeta inom kommunen för att kunna arbeta förebyggande tillsammans?
Hur delar vi kunskap mellan socialtjänsten, andra förvaltningar och övergripande nivå i kommunen?
Hur kan vi bli bättre på att planera insatser tillsammans i kommunen?