Vårhälsning från
Förebyggande enheten
Socialförvaltningen
|
|
April 2024
Nyhetsbrev till:
- föräldrar
- andra viktiga vuxna i barn och ungas närhet
- personer som möter föräldrar i sitt arbete
|
Bild: MostPhotos
"Finns det sätt att minska på bråk mellan syskon?" "Hur ska jag som förälder tänka kring det här med skärmanvändande?" "Jag tycker det är svårt att nå min tonåring - finns där några tips och trix?"
Vi på förebyggande enheten möter föräldrar i olika livssituationer, i olika familjekonstellationer och med olika förutsättningar. Trots detta finns där återkommande teman i de frågor föräldrar känner sig vilsna kring. I det här nyhetsbrevet lägger vi fokus på några av dem!
Förebyggande enheten är en del av Halmstad kommuns verksamhet och har som främsta uppgift att stötta föräldrar och andra viktiga vuxna att vara så bra förälder som möjligt.
I det här nyhetsbrevet kan du läsa om:
|
|
|
Bild: MostPhotos
|
|
Aktiv Sommar riktar sig till den som är 10–19 år och bor i Halmstads kommun. Det finns olika läger under sommarlovsveckorna 25–32 och de är helt avgiftsfria. Förutom det klassiska friluftslägret mitt i grönskande natur vid en sjö finns även ett antal temaläger med olika specialinriktningar som dans, teater, fotboll, matlagning och kampsport! Intresseanmälan under perioden 15 april–3 maj här.
|
|
|
|
|
Bild: MostPhotos
Syskonbråk är en av de mest vanligt förekommande utmaningarna när vi träffar föräldrar till flera barn. Många undrar hur det kommer sig att barnen bråkar mer när båda föräldrarna är hemma samtidigt? Det och mycket annat kan du få hjälp med att utforska hos förebyggande enheten.
|
|
Bråk och kiv mellan syskon är en naturlig del av barns utveckling, men innebär ofta påfrestning för såväl barn som förälder.
Men tro det eller ej, gräl mellan syskonen är inte bara av ondo. I syskonbråken tränas nämligen konflikthantering och turtagning, som är viktiga färdigheter att ha i livet. Därför är ett visst mått av syskonbråk nästan nyttigt. Ibland fastnar syskon i mönster där de triggar i gång varandra i konflikt mer eller mindre hela tiden. Det kan påverka hela familjelivet och kräva lite extra ansträngning.
Att glädjas åt är att det finns en rad böcker, poddavsnitt och annat som ger föräldrar konkreta tips, råd och strategier för att hjälpa barnen att hålla sams! Vi har samlat några av dem nedan.
|
- Lyssna och håll dig i bakgrunden för att se och höra vad som händer, vad det verkar handla om och om båda är delaktiga. Se om de klarar av att lösa bråket själva. Om det är samma barn som alltid börjar bråka och har övertaget i bråket kan du behöva hjälpa till.
- Blir det värre och det är tydligt att barnen inte själva löser det behöver du gå in och hjälpa.
- Bli inte arg och skrik inte. Försök prata lugnt.
- Skäll inte och lägg inte skuld på ett barn.
- Låt alla uttrycka vad de tycker och tänker. Bekräfta gärna vad de känner. Sätt gränser om någon riskerar att skadas.
- Försök avsluta bråket och hitta lösningar i stället för att prata om vem som gjorde och sa vad. Be gärna barnen komma med förslag.
- Ge beröm när de löser ett bråk själva. Säg till exempel ”Vad bra ni fixade detta! Ni kan ju verkligen!”
- Tvinga inte fram förlåt. Det kan göra att ett barn som egentligen inte har gjort något fel säger förlåt. Det är inte heller någon mening om barnet inte förstår och känner att hen har gjort fel. Barn har sina sätt att bli sams och löser det ofta själva, till exempel genom att lämna tillbaka dockan man tog eller göra något annat som visar att man förstod att det blev fel.
Källa: När syskonen bråkar (1177)
|
|
|
|
 |
|
På 1177 finns bra och lättläst information om föräldraskap och relationen med barn.
Här kan du läsa om syskonbråk och varför barn bråkar. Du kan även ta del av tips för att undvika och mildra bråk, och när du behöver vara med mer och ge stöd.
|
|
|
|
|
|
|
Eller med andra ord: att ge sina barn fem gånger så mycket positiv uppmärksamhet som tjat, tillsägelser och gränssättning är ett förhållningssätt som ger stor utdelning! Den här boken är en handfast och konkret guide och innehåller både exempel och övningar.
I slutet på boken presenteras råd för att lösa tio problem som familjer ofta upplever. Ett av dem är syskonbråk! Låna boken på biblioteket.
|
|
|
|
|
Den här boken är småbarnsfamiljens livboj vid trots, konflikter och syskonbråk. De två författarna, som är psykologer och själva föräldrar, resonerar med värme och kunskap kring hur stormar i familjen kan hanteras. Låna boken på biblioteket.
|
|
|
|
NOVA (7-18 år) är för barn och unga som har någon i familjen som har/har haft kemiskt beroende, våld, spelberoende eller psykisk ohälsa.
SKILDA VÄRLDAR (7-12 år) riktar sig till barn och unga där föräldrarna går igenom en skilsmässa eller har separerat.
I gruppverksamheterna får barnen träffa andra med liknande erfarenheter och lära sig mer sina egna behov och känslor, samt få nya idéer om hur man kan göra i olika situationer.
Läs mer här eller kontakta Sandra Åkerblad på Förebyggande enheten (sandra.akerblad@halmstad.se, 070-9814903).
|
|
/Sandra, samordnare och gruppledare för Nova och Skilda Världar |
|
|
Bild: MostPhotos
|
|
Den här frågan ställer sig nästan alla föräldrar. Det finns inte ett svar eller en regel som är den bästa för alla barn. Däremot finns generella men tydliga rekommendationer och även en hel del råd och tips kring hur man kan tänka kring digitala skärmar. Vi har samlat ihop en del av dem nedan.
|
|
|
Digitala skärmar kan ha många fördelar. Den digitala världen har tagit en större plats både hos barn, ungdomar och vuxna. Livet framför skärmen - vad barn och unga gör där - varierar mycket. Digitala skärmar kan innehålla bra information, vara underhållande och ge möjlighet till kontakt med andra. Internet är för många barn och unga den största nyhetskällan. De umgås också med vänner, gör läxor, läser, tittar på film och spelar, bland mycket annat.
Men där finns också negativa effekter och risker. En förälder behöver vara medveten om hur mycket nätet faktiskt kan betyda för ett barn eller en ungdom, men samtidigt vara lyhörd för hur skärmtiden påverkar barnet. Skärmanvändning kan ha en negativ inverkan på sömn, motion och skolarbete. Den digitala världen kan också innebära utsatthet som mobbning, hot och sexuella trakasserier. Låt tillgänglighet och nyfikenhet prägla ditt föräldraskap!
|
|
|
Minimera skärmanvändning för små barn. Forskning visar att små barns hjärnor ännu inte har mognat tillräckligt för att ta till sig fördelarna med digitala skärmar. Svenska Barnläkarföreningen rekommenderar numera att barn under två år inte alls ska titta på skärm. För barn mellan två och fem års ålder bör tiden med digitala skärmar begränsas till högst en timme om dagen. Det ska då vara långsamt tempo, innehåll där någon talar, gärna med upprepningar och användningen behöver ske med närvarande föräldrar som håller uppsikt och skapar trygghet.
Det är ingen brådska. Det är lätt att tro att ens barn går miste om något om de inte får använda digitala appar tidigt. Det stämmer inte! Barn lär sig bäst i samspel med vuxna och det finns ännu inga bevis för att digitala verktyg skulle kunna bli lika bra på att lära ditt barn nya saker som du är. Dessutom är designen så intuitiv att barn i alla åldrar snabbt lär sig att hantera digitala skärmar.
|
|
|
|
|
Du är viktigast för ditt barns utveckling. Eftersom barn härmar och lär sig från sina föräldrar är det också viktigt att vara en förebild när det kommer till hur och när digitala medier används. Du är en viktig rollmodell - men inte bara det! Ditt skärmanvändande påverkar barns utveckling på alla möjliga vis. Till exempel:
- Språkutveckling: Att ofta ha TV:n påslagen i bakgrunden kan göra att du pratar mindre med ditt barn och det blir svårare för barnet att lyssna på dig och lära sig prata.
- Socialt samspel: När du lägger undan mobilen kan du vara mer närvarande. Att bygga starka föräldrar-barn relationer innebär att man behöver spendera positiv tid tillsammans.
- Öva sig på att hantera känslor: Börjar man rutinmässigt använda digitala skärmar som avledning vid vardagliga situationer som barnet inte gillar så får barnet färre tillfällen att träna på att uttrycka missnöje och reglera "negativa" känslor.
Läs mer här: Barnläkarföreningens rekommendationer: Information till vårdnadshavare kring digitala medier för barn (0-5 år)
Som vuxen är det alltså viktigt att du reflekterar över din egna skärmanvändning. Det tar bara några sekunder att kontrollera hur länge man använder sin mobiltelefon eller surfplatta varje dag. All statistik presenteras i snygga grafiska staplar som kan komma väl till pass för att du ska kunna anpassa ditt beteende, om det skulle visa sig att du använder din telefon för ofta och/eller för länge (Allt om skärmtid - statistik & rekommendationer (mobilabonnemang.nu)
|
|
- VAD gör ditt barn på nätet? Det är ju stor skillnad på att göra läxor och titta på Youtube-pranks. Visa intresse och nyfikenhet! Nätet är en arena som alla andra där barn befinner sig. Du behöver ingen specifik kunskap att fråga vad barnet gör. Tänk på det på samma sätt som om det skulle röra skolan eller en fritidsaktivitet. Eller hur du frågar när barnet kommer hem från en kompis – vad gjorde ni, hur var det, hur mår du?
- NÄR är ditt barn på nätet? Vissa tider funkar sämre, som till exempel vid läggdags och när det är dags att gå till skolan.
- HUR påverkar skärmtiden ditt barn? Hur verkar ditt barn må? Precis som vuxna har barn olika behov. En del barn kan behöva hjälp att lägga ifrån sig skärmen medan andra klarar av att begränsa sig.
Läs mer på BRIS under fliken "Familj och vardag" -> "Skärmtid" och "Trygg på nätet"
|
|
|
Det finns en hel del tips och råd kring hur föräldrar kan tänka om barn och ungas skärmanvändning. Vi har samlat ihop några av våra favoriter här!
|
|
|
Vad gör egentligen timme efter timme av skärmande med våra och – kanske viktigast av allt – våra barns och ungdomars hjärnor? Låna boken på biblioteket. En omarbetad version av boken "Skärmhjärnan junior" finns för yngre läsare!
|
|
|
|
|
Vilken roll spelar ungas skärmtid på deras mentala mående och vad händer när användandet går överstyr? Boken ger insikter om hjärnans grundläggande förutsättningar och hur vi bäst interagerar med digital teknik. Låna boken på biblioteket.
|
|
|
|
|
Hur kan vi vuxna skapa en nyfiken hållning? Hur pratar vi med våra barn om deras liv på nätet? Var befinner de sig alla timmar de sitter med mobilen eller surfplattan och vilka faror finns det? Och hur hjälper vi dem att hitta rätt och inte kliva snett? Låna boken på biblioteket.
|
|
|
|
|
Det här dokumentet riktar sig till föräldrar och innehåller lättläst och praktisk information, samt vanliga frågor och svar från föräldrar, som t.ex.:
- "Min 3-åring avskyr att borsta tänderna. Kan det inte vara OK att använda skärmar bara när man borstar tänderna?"
- "Jag måste ju laga mat till familjen varje dag. Det går ju inte om jag inte låter mitt barn titta på skärmen en stund."
|
|
|
|
|
I den här artikeln kan du ta del av tips och råd från Rädda Barnen om hur man som förälder kan tänka om barn och ungas skärmanvändning.
|
|
|
|
|
Bild: MostPhotos
|
|
Många föräldrar upplever att kommunikationen inom familjen förändras i takt med att barnen blir äldre och mer självständiga. Föräldrar brottas med hur mycket frihet barnet ska tillåtas när de når tonåren samtidigt som de vill bevara kommunikationen och familjerelationen. Föräldrar beskriver svårigheter med krav, regler och gränssättning samt att dessa ofta leder till konflikter och en negativ spiral.
Även på det här temat finns det mycket att läsa och lära! Nedan presenteras några tips med utgångspunkt i tonåringars egna reflektioner kring kommunikationen med sina föräldrar. Hos förebyggande enheten finns möjligheten till både råd- och stödsamtal och föräldrakurser med specifikt fokus på tonårsperioden (men såklart finns även stöd som fokuserar på sådant som rör yngre barn).
|
|
|
|
-
Prata med din tonåring om problem och förändringar som hen går igenom.
-
Lyssna på vad din tonåring tycker och tänker.
-
Visa att du älskar och stöttar din tonåring trots att ni båda går igenom en jobbig period.
-
Sänk pressen på din tonåring och försök ta reda på vad som kan ligga bakom det som på ytan verkar vara lathet.
-
Lär dig mer om tonårsperioden för att förstå ditt barn bättre.
Läs mer: Tonåringarnas råd till föräldrar (raddabarnen.se)
|
|
|
Vad behöver föräldrar bli bättre på?
I samband med föreläsningen "Hur vet man att man är lycklig eller bara låtsas?" (som för övrigt är en fråga ställd av en elev i åk 7), fick ungdomar dela med sig av vad de tycker föräldrar behöver lära sig eller bli bättre på. Två av svaren var:
-
"Lyssna"
-
"Bry sig om oss"
(Föreläsningen ägde rum på Kulturhuset Nolltrefem och riktade sig till både föräldrar och ungdomar. För information om föreläsningar under 2024, följ Föräldrar Emellan i Halmstad eller besök Föräldrastöd - Halmstads kommun).
|
|
|
|
|
|
Om tonårstiden är stökig och svår – hur kan man prata med sitt barn? Den här boken vänder sig till föräldrar och anhöriga. Du får lära dig sätt att samtala som väcker motivation utan att skapa motstånd hos den du talar med. Låna boken på biblioteket.
|
|
|
|
|
Tonårstiden kan stöka till det ordentligt i familjen och ställer nya krav på föräldraskapet. Älskade förbannade tonåring utgår från vardagssituationer som de flesta tonårsföräldrar kan känna igen: tonåringen talar inte längre med dig, hjälper inte till hemma, bråkar med syskon, vill bara vara med sina vänner eller ifred bakom en stängd dörr. Låna boken på biblioteket.
|
|
|
|
|
En praktisk handbok som blandar fakta, siffror och bra-att-veta med berättelser ur verkligheten. Boken tar upp många aktuella frågor under tonårstiden och det går att använda boken som lexikon och slå upp det som är mest intressant för stunden. Låna boken på biblioteket.
|
|
|
|
ALLA föräldrar och andra viktiga vuxna är välkomna att höra av sig till förebyggande enheten! Hos oss kan du få råd och stöd i ditt föräldraskap!
Råd- och stödsamtal utgår från vad du vill prata om. Tillsammans utforskar vi situationen och du får hjälp att hitta styrkor som förälder och vända en negativ situation till mer positiv.
I en föräldrakurs får du kunskap och konkreta verktyg för att stärka ditt föräldraskap. Går du kurs i grupp får du även möjlighet att byta erfarenheter och tankar med andra föräldrar. Allt kursmaterial har sin grund i forskning och beprövad erfarenhet och är anpassat efter "fokusbarnets" ålder. Det finns också föräldrakurs för den som är utrikesfödd och som vill veta mer om det svenska samhället!
Allt stöd är gratis, anonymt och utan registrering och journalföring. Tveka inte att kontakta oss! 035-18 27 41 eller forebyggandeenheten@halmstad.se
|
|
|
|
