Omvärldsspaningar från Arbetsgivarverket

Arbetsgivarverkets omvärldsspaningar tas fram till Arbetsgivarverkets styrelsemöten för att ge en övergripande bild av aktuella arbetsgivarpolitiska frågor. Underlaget innehåller ett urval med inriktningen förvaltningspolitik, arbetsmarknad och verksamhetsutveckling. Källorna är skriftliga och publicerade. Arbetsgivarverket kan om det finns anledning tillfoga egna kommentarer till innehållet. Omvärldsspaningarna delges hela medlemsorganisationen efter styrelsemötena.

Nyhetsbrevet färdigställdes den 3 februari och innehåller nyheter som publicerades innan det datumet.

Nyhetsbrevet sammanställs av Karin Berglind, utredare på Arbetsgivarverket: karin.berglind@arbetsgivarverket.se

Hör gärna av dig med synpunkter på innehållet.

I februari månads omvärldsspaningar kan du bland annat läsaom Arbetsgivarverkets Kompetensbarometer, lönetransparensdirektivet och AI-verkstad i staten. 

Statlig arbetsgivarpolitik och förvaltning

Staten växer men inte överallt

Antalet sysselsatta i staten som helhet fortsätter att öka. Utvecklingen skiljer sig dock mellan olika delar av staten. Arbetsgivarverkets senaste Kompetensbarometer visar att det finns goda möjligheter för arbetssökande med efterfrågad kompetens, men att matchningen på arbetsmarknaden fortsatt är en stor utmaning för de statliga arbetsgivarna.

- Svårigheterna att rekrytera rätt kompetens är fortsatt stora inom it, där bristen på kompetens inom systemutveckling har ökat. Säkerhets- och samhällsskyddsarbete, inköp och upphandling samt chefsroller är andra områden där fler arbetsgivare uppger rekryteringssvårigheter, säger Roger Vilhelmsson, chefsekonom vid Arbetsgivarverket.

Staten växer men inte överallt

Möjlighet att pausa utbetalning av statlig tjänstepension

Sedan årsskiftet är det möjligt att göra uppehåll i utbetalningen av tjänstepension från statlig anställning. Förändringen följer av en överenskommelse mellan Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna efter en lagändring. En påbörjad utbetalning kan därmed pausas under en eller flera perioder, vilket kan underlätta för personer som exempelvis vill arbeta igen under en tid eller vill planera sina inkomster annorlunda. Uppehåll kan göras både i förmåns- och i premiebestämda delar av pensionen.

Nu är det möjligt att göra uppehåll i utbetalningen – tjänstepensionen mer flexibel - SPV

Utredning om lärosätenas organisationsform

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över organisationsformen för statliga universitet och högskolor. Utredningen ska ta fram två alternativ: dels ett förslag till en alternativ organisationsform, dels förslag på förändringar som kan genomföras inom ramen för dagens myndighetsform. Arbetet ska bland annat belysa frågor om akademisk frihet, institutionell autonomi samt statens styrning och kontroll. Uppdraget ska redovisas senast i mars 2027.

Regeringen tillsätter en utredning om lärosätenas organisationsform - Regeringen.se

Statskontoret kartlägger myndigheters administrativa kostnader

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att definiera och kartlägga myndigheters administrativa kostnader. Kostnaderna ska redovisas i relation till myndigheternas totala kostnader och delas upp efter vad administrationen består av. Syftet är att öka effektiviteten i staten och motverka att administration tränger undan kärnverksamheten. Uppdraget ska redovisas senast i december 2026.

Onödig byråkrati hos myndigheter ska utredas - Regeringen.se

Arbetsmarknad och arbetsmiljö

Lagrådsremiss om genomförandet av lönetransparensdirektivet

Regeringen har lämnat en lagrådsremiss om genomförandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Förslagen innebär bland annat att arbetssökande ska få information om ingångslön eller löneintervall, att anställda ska kunna begära uppgifter om genomsnittliga löner samt att större arbetsgivare ska rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Viktiga steg för att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män - Regeringen.se

Arbetsgivarna bad om ett halvår extra att ställa om – får tre veckor - Altinget

Endast staten har jämn könsfördelning bland chefer

På hela arbetsmarknaden uppgick andelen kvinnliga chefer till 41,9 procent 2024, enligt Medlingsinstitutets lönestrukturstatistik. När statistiken delas upp efter sektor framgår att det endast är i staten som könsfördelningen är jämn, definierad som 40–60 procent kvinnor eller män. I staten var andelen kvinnliga chefer 48 procent, jämfört med 35 procent i privat sektor och 66 procent i kommuner och regioner.

För hela arbetsmarknaden var löneskillnaden mellan kvinnliga och manliga chefer 12 procent 2024, vilket är större än bland övriga anställda. I staten fanns däremot ingen löneskillnad mellan kvinnliga och manliga chefer.

Endast staten har jämn könsfördelning bland chefer - Medlingsinstitutet

Felaktigt redovisad arbetstid laglig grund för avsked

Arbetsdomstolen har bedömt att Försäkringskassan hade laglig grund att avskeda en anställd som var tjänstledig för fackligt uppdrag men som vid upprepade tillfällen redovisat arbetstid och frånvaro felaktigt. Domstolen ansåg att agerandet inneburit en allvarlig förtroendeskada och ett grovt åsidosättande av arbetstagarens skyldigheter. Domstolen slog också fast att fackligt förtroendevalda omfattas av samma krav på korrekt tidsredovisning som andra anställda och ska följa myndighetens flextidsavtal.

2026-01-21, AD 2026 nr 2 - Arbetsdomstolen

Debatt om reglering av lärares arbetstid

Regeringens förslag att reglera lärares undervisnings- och planeringstid i lag har debatterats i Svenska Dagbladet. SKR, Sveriges skolledare och Föreningen Sveriges Skolchefer, kritiserar förslaget och menar att det innebär ett ingrepp i den svenska partsmodellen, där arbetstid och villkor ska regleras genom kollektivavtal. De varnar för dubbelreglering och för att statlig lagstiftning tränger undan parternas ansvar. Utbildningsministern försvarar förslaget och menar att statlig reglering behövs för att stärka lärares arbetsmiljö.

Reglerade arbetstider för lärare är en missriktad reform, skriver debattörer

Rekryteringsutmaningar i välfärdsyrken enligt SNS Konjunkturråd

SNS konjunkturrådsrapport 2026 pekar på att personalförsörjningen inom välfärdssektorn är ansträngd och väntas bli mer krävande framöver. Forskarna lyfter att många välfärdsyrken kännetecknas av relativt låga löner i förhållande till övriga arbetsmarknaden och höga formella kompetenskrav, vilket försvårar rekrytering när efterfrågan på arbetskraft ökar.

Enligt rapporten kan tekniska lösningar och effektiviseringar endast i begränsad utsträckning möta personalbehoven, eftersom många arbetsuppgifter är svåra att automatisera. Forskarna pekar på att långsiktiga politiska prioriteringar och strukturella vägval krävs för att säkra tillgången på arbetskraft i välfärdsnära och personalintensiva verksamheter.

SNS Konjunkturråd 2026: Välfärdens personalbehov - SNS

Distansarbete fortsatt vanligt bland kontorsanställda

Svenska kontorsanställda arbetade i genomsnitt knappt två dagar i veckan hemifrån under 2025, enligt en ny rapport från Ratio. Undersökningen visar att omfattningen av distansarbete är stabil jämfört med 2022 och att hybridarbete har etablerats som en normal del av arbetslivet. Samtidigt finns tydliga skillnader mellan chefer och andra anställda, där chefer i lägre grad arbetar på distans och oftare betonar behovet av fysisk närvaro.

Ny rapport: Vem ville jobba hemifrån? - Ratio

Uppdrag om undantag från lönekravet vid arbetskraftsinvandring

Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att, tillsammans med Arbetsförmedlingen, ta fram förslag på yrken som kan undantas från det föreslagna lönekravet vid arbetskraftsinvandring. Uppdraget utgår från regeringens förslag om ett generellt lönekrav motsvarande 90 procent av medianlönen och syftar till att identifiera bristyrken med långsiktiga rekryteringsbehov. För undantagna yrken ska löner och villkor fortsatt motsvara kollektivavtal eller etablerad praxis. Uppdraget ska redovisas senast i mars 2026.

Regeringen ger Migrationsverket i uppdrag att föreslå undantagsyrken från lönekravet - Regeringen.se

Digitalisering och AI-teknik

Beslut om att etablera AI-verkstad i staten

Regeringen har nu gett Försäkringskassan och Skatteverket i uppdrag att etablera en AI-verkstad för den offentliga förvaltningen. AI-verkstaden ska fungera som en förvaltningsgemensam infrastruktur med stödfunktioner för utveckling och användning av AI, med höga krav på säkerhet och robusthet. Uppdraget finansieras genom ökade anslag till myndigheterna i budgeten för 2026 och ska redovisas senast i januari 2027.

Försäkringskassan och Skatteverket ska etablera en AI-verkstad för den offentliga förvaltningen - Regeringen.se

Uppdrag till Digg om samverkan för datadelning och AI

Regeringen har gett Myndigheten för digital förvaltning (Digg) i uppdrag att ta fram förslag på hur myndigheter och andra aktörer ska samarbeta kring datadelning och artificiell intelligens. Syftet är att förbättra möjligheterna att utveckla säkra och effektiva tjänster som bygger på data och AI. Digg ska också analysera vilka gemensamma system och lösningar som behöver utvecklas för att data ska kunna delas på ett samordnat och säkert sätt, även i skyddade miljöer. Uppdraget ska redovisas senast i maj 2026.

Uppdrag att stärka tillgången till data och utvecklingen av AI - Regeringen.se

Efterfrågan på AI-kompetens samt användning av AI ökar

Efterfrågan på AI-kompetens ökar snabbt på den svenska arbetsmarknaden, enligt en rapport från TechSverige. Samtidigt visar en nyligen publicerad rapport från fackförbundet Akavia hur AI används i arbetslivet bland akademiker. TechSveriges rapport visar att AI-relaterade krav har ökat kraftigt sedan 2016 och idag förekommer i allt fler yrken, även utanför techsektorn. Akavias undersökning visar å sin sida att användningen av AI ökar, men att skillnaderna i AI-användning mellan olika grupper och branscher är stora.

Efterfrågan på AI-kompetens ökar kraftigt på arbetsmarknaden - TechSverige

Färsk rapport om AI och framtidens arbetsmarknad | Akavia