|
Arbetsgivarverkets omvärldsspaningar tas fram till Arbetsgivarverkets styrelsemöten för att ge en övergripande bild av aktuella arbetsgivarpolitiska frågor. Underlaget innehåller ett urval med inriktningen förvaltningspolitik, arbetsmarknad och verksamhetsutveckling. Källorna är skriftliga och publicerade. Arbetsgivarverket kan om det finns anledning tillfoga egna kommentarer till innehållet. Omvärldsspaningarna delges hela medlemsorganisationen efter styrelsemötena.
Nyhetsbrevet färdigställdes den 8 januari och innehåller nyheter som publicerades innan det datumet.
Nyhetsbrevet sammanställs av Karin Berglind, utredare på Arbetsgivarverket: karin.berglind@arbetsgivarverket.se
Hör gärna av dig med synpunkter på innehållet.
I januari månads omvärldsspaningar kan du bland annat läsa om nyheter i statsförvaltningen inför 2026, uppdrag kring åldersdiskriminering och längre arbetsliv samt AI-uppdrag till flera myndigheter.
Altinget sammanfattar flera förändringar i statsförvaltningen som trädde i kraft vid årsskiftet. Nio statliga myndigheter har avvecklats och deras uppgifter har förts över till andra myndigheter, främst genom sammanslagningar där personalen i regel har följt med. Samtidigt har flera myndigheter bytt namn, bland annat har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap blivit Myndigheten för civilt försvar.
För 2026 har regeringen gett myndigheterna flera nya uppdrag och återrapporteringskrav, bland annat om arbetet med artificiell intelligens och om att resor ska redovisas färdmedelsneutralt. Budgeten innebär ökade resurser till bland annat försvar och rättsväsende, medan andra myndigheter går in i året med besparingskrav och ett mer ansträngt ekonomiskt läge. Samtidigt har ansvar och uppgifter flyttats mellan myndigheter, bland annat inom minoritetspolitiken, civilsamhällesfrågor och forskningsverksamhet.
Nio myndigheter läggs ned – tre byter namn - Altinget
Statskontoret har granskat hur statliga myndigheter arbetar med effektivisering och hur frigjorda resurser används. Studien omfattar sex myndigheter och visar att effektiviseringsvinsterna i regel stannar inom myndigheterna. I inget av fallen har åtgärderna lett till minskade anslag. Samtidigt saknar myndigheterna ofta tydliga underlag som visar hur vinsterna har använts. Flera uppger dock att effektiviseringarna har gjort det möjligt att hantera en ökad arbetsbelastning. Statskontoret bedömer att myndigheter i större utsträckning bör följa upp och redovisa resultaten av effektiviseringsåtgärder.
Effektiviseringsvinster i statliga myndigheter - Statskontoret
Tidningen Publikt har genomfört en kartläggning av hur mycket distansarbete statliga myndigheter tillåter. Mer än hälften av de myndigheter som har svarat på enkäten ger medarbetarna möjlighet att arbeta hemifrån upp till 40 procent av arbetstiden, om verksamheten tillåter det. Samtidigt visar kartläggningen att få myndigheter har förändrat sina regler de senaste åren, även om några större arbetsgivare nyligen har stramat åt villkoren. Möjligheten till distansarbete varierar också mellan olika yrkesgrupper och följs upp på olika sätt, till exempel veckovis eller över längre tidsperioder.
Villkoren för distansarbete fortsätter att skilja sig åt | Publikt
Generaldirektörer och chefer för sju statliga myndigheter uppmanar regeringen att stärka arbetet mot korruption och otillåten påverkan i offentlig förvaltning. I en gemensam debattartikel pekar de på brister i dagens förebyggande arbete och ökade risker kopplade till organiserad brottslighet. Forumet för samverkan mot korruption har lämnat 32 förslag, bland annat om tydligare ansvar för expertmyndigheter, bättre verktyg för att upptäcka korruption, stärkt arbete inom offentlig upphandling samt ökat stöd till kommuner och regioner.
Sju myndigheter: Regeringen behöver stärka arbetet mot korruption - Altinget
Regeringen har beslutat att 30 myndigheter, inklusive länsstyrelserna, ska redovisa kostnaderna för sin informations- och kommunikationsverksamhet. Redovisningen ska även visa hur kommunikationsinsatserna bidrar till myndighetens kärnuppgifter och motivera val av kommunikationsmedel. Syftet är att stärka uppföljningen av hur statliga medel används och säkerställa att kommunikationsverksamheten stödjer kärnverksamheten.
Myndigheter ska rapportera kostnader för kommunikation - Regeringen.se
Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner och Arbetsgivarverket har i en gemensam skrivelse uppmanat regeringen att senarelägga införandet av lagändringarna kopplade till EU:s lönetransparensdirektiv till tidigast den 1 januari 2027. Direktivet innehåller många nya, komplexa och administrativt krävande bestämmelser som innebär ett omfattande arbete för arbetsgivarna. Eftersom regeringens proposition väntas först i januari 2026 riskerar förberedelsetiden att bli mycket kort.
Skjut upp införandet av lönetransparensdirektivet
Försäkringskassan rapporterar om flera nya regler inom socialförsäkringen som trädde i kraft vid årsskiftet. Pensionsåldern höjs från 66 till 67 år och möjligheterna att använda tillfällig föräldrapenning utökas till fler situationer som rör barns sjukdom, funktionsnedsättning eller kontakter med skola och socialtjänst. Från 2026 kan även familjemedlemmar till utsända statligt anställda få tillbaka sin sjukpenninggrundande inkomst efter utlandsvistelse.
Nya lagar och regler 2026 som påverkar socialförsäkringen | Försäkringskassan
Regeringen har gett Diskrimineringsombudsmannen i uppdrag att, i samråd med arbetsmarknadens parter, analysera behov av stödinsatser och vid behov föreslå åtgärder för att stärka arbetsgivares arbete mot åldersdiskriminering. Bakgrunden är att både äldre och yngre är särskilt utsatta för diskriminering i arbetslivet, trots att åldersdiskriminering är förbjuden enligt lag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027.
Uppdrag till Diskrimineringsombudsmannen att motverka åldersdiskriminering i arbetslivet - Regeringen.se
Arbetsgivarverket har i regleringsbrevet för 2026 fått ett nytt återrapporteringskrav kring vilka insatser som statliga arbetsgivare genomför för att möjliggöra ett längre arbetsliv. Uppdraget omfattar även en redovisning av åldersfördelningen bland statsanställda, med särskilt fokus på äldre arbetstagare. Syftet är att stärka ett hållbart arbetsliv och ge regeringen ett bättre underlag om statens kompetensförsörjning i takt med en åldrande arbetskraft.
Arbetsgivarverket ska redovisa insatser för ett längre arbetsliv i staten - Regeringen.se
Arbetsgivarverket ska återrapportera statliga insatser för ett längre arbetsliv
Regeringen har gett Arbetsmiljöverket och Medlingsinstitutet förnyade uppdrag för att stärka kunskapen om ekonomisk jämställdhet. Arbetsmiljöverket ska redovisa hur ökat distansarbete påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män, bland annat när det gäller arbetsmiljö och karriärmöjligheter. Medlingsinstitutet ska fortsätta analysera skillnader i löneinkomster och andra inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv. Syftet är att förbättra kunskapsunderlagen om ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män.
Förnyade uppdrag stärker arbetet för ekonomisk jämställdhet - Regeringen.se
Arbetsförmedlingen bedömer att arbetsmarknaden gradvis stärks under 2026–2027, men att återhämtningen tar tid. Arbetslösheten har börjat minska under hösten 2025 och väntas sjunka till 6,5 procent 2026 och 6,2 procent 2027. Samtidigt väntas långtidsarbetslösheten ligga kvar på en relativt hög nivå, och Arbetsförmedlingen bedömer att matchningsproblemen riskerar att öka eftersom många arbetslösa saknar efterfrågad kompetens.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2025 - Arbetsförmedlingen
Regeringen har gett över 100 myndigheter i uppdrag att redovisa hur de arbetar med data och artificiell intelligens. Uppdragen syftar till att stärka myndigheternas förmåga att använda artificiell intelligens (AI) och ny teknik för verksamhetsutveckling och ökad kvalitet. Myndigheterna ska bland annat redovisa hur de kan öka sin förmåga att använda AI och ny teknik genom datadrivet arbete. Universitet och högskolor ska redovisa hur de utvecklar utbildningsutbudet samt hur AI integreras i utbildningar. Regeringen lyfter att tillgång till tillförlitlig data är en förutsättning för att AI ska kunna användas effektivt i offentlig verksamhet.
Regeringen ger AI-uppdrag till över 100 myndigheter - Regeringen.se
Regeringen har gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att undersöka hur statliga myndigheter arbetar med AI ur ett jämställdhetsperspektiv. Bakgrunden är att AI kan skapa eller förstärka ojämställdhet och leda till diskriminering. Jämställdhetsmyndigheten ska kartlägga användningen av befintliga metoder, analysera nationella riktlinjer för generativ AI och vid behov föreslå kompetenshöjande insatser. Uppdraget ska redovisas senast den 29 oktober 2027.
Ökat jämställdhetsperspektiv när myndigheter använder AI - Regeringen.se
Nästan varannan person i Sverige uppger att de är obekväma med att statliga myndigheter använder AI som beslutsstöd, enligt en ny undersökning om svenskarnas syn på AI som genomförts på uppdrag av bland andra eSam. Endast 28 procent är bekväma med detta, medan många är negativa eller tveksamma. Frågor om personlig integritet och informationssäkerhet lyfts som centrala förklaringar. Endast en mindre andel av de svarande har högt förtroende för att AI hanterar personuppgifter på ett säkert sätt. Samtidigt visar undersökningen att användningen av AI i vardagen fortsätter att öka, främst för informationssökning och språköversättning.
December 2025 - eSamverka
|
