|
Regeringen har gett sju statliga myndigheter i uppdrag att öka antalet svenska nationella experter i EU:s institutioner, byråer och organ. Syftet är att stärka myndigheternas EU-relaterade kompetens och att bättre ta tillvara erfarenheter från arbete inom EU:s institutioner. Regeringen har även gett Statskontoret i uppdrag att kartlägga och analysera statliga myndigheters kompetensförsörjning kopplad till EU-arbetet, inklusive rekrytering av nationella experter och hur deras erfarenheter tas tillvara i verksamheterna.
Satsning för att stärka Sveriges röst i EU – expertis och kompetens i fokus - Regeringen.se
Publikt har granskat utvecklingen av statliga jobb och statlig service i landet och beskriver hur flera myndigheter har centraliserat verksamhet eller minskat sin lokala närvaro. Artikeln tar upp exempel som Statens servicecenters neddragningar, Skatteverkets kontorsstängningar och diskussionen om lokalisering av nya myndigheter. Forskare och företrädare som intervjuas lyfter att statlig närvaro kan ha betydelse för både lokal arbetsmarknad, service och tillit till staten, samtidigt som regeringen framhåller myndigheternas ansvar för ändamålsenlig organisering.
Statliga jobb flyttas till Stockholm | Publikt
Officersförbundet har sagt upp det kollektivavtal som reglerar villkor och ersättningar vid internationell tjänstgöring för omförhandling. Förbundet hänvisar bland annat till förändrade förutsättningar till följd av Sveriges Nato-medlemskap, ökad belastning på personalen och behovet av långsiktigt hållbara villkor.
Officersförbundet säger upp Utlandsavtalet – vill se nya villkor för internationell tjänst | Officersförbundet
EU-kommissionen har meddelat att lönetransparensdirektivet varken kommer att skjutas upp eller ingå i något kommande regelförenklingspaket. Direktivet ska enligt gällande tidsplan vara genomfört i medlemsstaterna senast den 7 juni 2026. Den 26 mars 2026 meddelade den svenska regeringen att den för närvarande inte avsåg att lägga fram något lagförslag för att genomföra direktivet. I stället meddelade regeringen att den ville verka för en omförhandling inom EU. Det innebär att det i dagsläget saknas svensk lagstiftning och att det ännu inte är klart när ett svenskt genomförande kan vara på plats.
Efter Sveriges EU-vägran: kommissionen ger kalla handen
Lönetransparensdirektivet
I Arena Idés årliga rapport om den svenska arbetsmarknadsmodellen redovisar professor Anders Kjellberg bland annat att Sverige fortsatt har en hög facklig organisationsgrad och att antalet yrkesaktiva fackmedlemmar ökade under 2025. Inom staten ökade den fackliga organisationsgraden ytterligare och är fortsatt hög i jämförelse med övriga arbetsmarknaden.
Rapporten lyfter samtidigt att andelen fackligt förtroendevalda och andelen medlemmar som har tillgång till en fackklubb på arbetsplatsen har minskat under lång tid, även om vissa förbund på senare år har sett en viss återhämtning. I vissa branscher saknas lokala fackliga motparter, vilket enligt rapporten kan innebära utmaningar för den svenska partsmodellen.
Den svenska modellen 2026 - Arena Idé
Regeringen har beslutat att inrätta ett nationellt råd mot ålderism. Syftet är att motverka de attityder och strukturer som kan begränsa äldres möjligheter i arbetslivet och samhället. Regeringen pekar bland annat på att äldre kan möta hinder i rekrytering, kompetensutveckling och karriärmöjligheter, vilket riskerar att leda till att värdefull kompetens går förlorad.
Regeringen inrättar nationellt råd mot ålderism - Regeringen.se
I en rapport från Ratio introducerar nationalekonomen Per Skedinger begreppet äldrevänliga jobb, det vill säga yrken som erbjuder exempelvis låg fysisk belastning, flexibilitet och inflytande över arbetet. Rapporten visar stora skillnader mellan yrken och pekar på att många äldre kan vara felmatchade på arbetsmarknaden. Enligt rapporten kan ett längre arbetsliv underlättas genom ökad flexibilitet, kompetensutveckling och anpassningar av arbetsmiljön, vilket också kan bidra till kompetensförsörjningen i en åldrande befolkning.
Äldrevänliga jobb – vilka är de och hur kan de bli fler? - Ratio
Universitets- och högskolerådet (UHR) redovisar ett rekordstort antal sökande till högskoleutbildningar inför höstterminen 2026. Totalt har drygt 424 000 personer skickat in minst en anmälan, vilket är fler än föregående år. Enligt UHR kan det ökade söktrycket bland annat kopplas till arbetsmarknadsläget och att stora ungdomskullar nu når åldern för högre studier.
Rekordstort intresse för högskolestudier - Universitets- och högskolerådet (UHR)
Regeringen har beslutat om förordningsändringar som innebär att vissa grupper undantas från det nya lönekravet för arbetskraftsinvandring som införs den 1 juni 2026. Undantagen omfattar bland annat 27 bristyrken inom exempelvis vård, IT, industri och de gröna näringarna. Även anställda i vissa startupföretag, nyutexaminerade studenter och personer från Ukraina som omfattas av massflyktsdirektivet undantas. För dessa grupper gäller ett lönekrav på 75 procent av medianlönen i stället för 90 procent.
Regeringen presenterar undantag från det nya lönekravet - Regeringen.se
En analys från Sieps lyfter att Europas befolkning väntas minska och åldras under de kommande decennierna, vilket innebär att färre personer i arbetsför ålder ska försörja en växande andel äldre. Enligt analysen kan utvecklingen öka trycket på kompetensförsörjningen, sjukvården och de offentliga finanserna. Möjliga åtgärder som diskuteras är bland annat ökad produktivitet genom teknikutveckling, högre arbetskraftsdeltagande, ett längre arbetsliv och arbetskraftsinvandring.
Minskande och åldrande befolkning – en utmaning för EU
I ett blogginlägg framhåller Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo att den svenska lönebildningsmodellen har bidragit till att hantera den senaste inflationsperioden. Hon pekar samtidigt på att ett försämrat internationellt läge kan innebära nya påfrestningar inför kommande avtalsrörelser och betonar vikten av att arbetsmarknadens parter värnar modellens långsiktiga funktion.
Ett stresstest för modellen - Medlingsinstitutet
I en pågående studie undersöker forskarna Mats Heide och Charlotte Simonsson vid Lunds universitet hur övergången till hybridarbete påverkar ledarskap, samarbete och organisationskultur. Studien pekar på att chefer ofta behöver hantera motstridiga krav kring närvaro, tillgänglighet, kontroll och tillit, samtidigt som både chefer och medarbetare behöver hitta nya former för kommunikation och gemenskap. Forskarna framhåller att ett väl fungerande hybridarbete kräver ett långsiktigt utvecklingsarbete och stöd till chefer i deras ledarskap.
Arbete på distans kräver ett tankeskifte - Arbetsliv
Almega uppger i sin nya Kompetensbarometer AI att efterfrågan på AI-kompetens ökar snabbt. Analysen bygger på över 800 000 platsannonser och visar att AI nämns i en växande andel annonser, särskilt inom ekonomi och juridik. Almega framhåller samtidigt att den tekniska utvecklingen ökar behovet av kontinuerlig kompetensutveckling och omställning på arbetsmarknaden.
Kompetensbarometern AI: AI hetast inom ekonomi och juridik | Almega
TRR har analyserat tjänstemän i omställning under perioden 2023–2025. Analysen visar inga tydliga tecken på att yrken med hög AI-exponering har drabbats av fler uppsägningar än andra yrken. Enligt rapporten påverkar AI främst arbetsinnehåll och arbetssätt, medan uppsägningarna i större utsträckning förklaras av konjunkturläget. Samtidigt bedöms behovet av kompetensutveckling öka i takt med att AI får större genomslag i arbetslivet.
TRR: AI tar inte ditt jobb | TRR
Regeringen har gett SCB och Digg i uppdrag att förbereda en funktion som ska stödja myndigheter, kommuner och regioner i arbetet med att organisera, kvalitetssäkra och dela data. Regeringen har samtidigt lämnat förslag om en ny lag med interoperabilitetskrav för datadelning inom offentlig förvaltning. Syftet är att underlätta informationsutbyte, öka effektiviteten och skapa bättre förutsättningar för digitalisering och användning av AI.
Bättre datakvalitet och förenklad datadelning i offentlig förvaltning - Regeringen.se
|
