Nyhetsbrev - mål 1: Ingen fattigdom
Vi vill med detta nyhetsbrev informera om aktuellt gällande frågor för social hållbarhet i Hallands län och bjuda in till samverkan. I detta nyhetsbrev inkluderar vi flera perspektiv av social hållbarhet. Agenda 2030 är en handlingsplan med mål för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet. Agenda 2030:s mål och delmål är integrerade och odelbara och omfattar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
I nyhetsbreven framöver kommer vi att lyfta fram ett mål per gång för att synliggöra Agenda 2030.
Välkomna att läsa!
// Utvecklingsenheten, på Länsstyrelsen i Hallands län
|
|
|
|
 |
|
Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär bland annat även brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet. Man brukar tala om multidimensionell fattigdom. Särskilt utsatta är kvinnor och flickor. Det är viktigt att alla länder inkluderas oavsett deras ekonomiska status, då fattiga människor även finns i rika och medelinkomstländer.
Att utrota fattigdomen är en grundläggande förutsättning för att uppnå människors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Rätten till social trygghet slås till exempel fast i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ändå saknar en stor andel av jordens befolkning grundläggande trygghet (bland annat personlig säkerhet, mat, vatten och sanitet)
Om Agenda 2030 mål 1 ingen fattigdom på Regeringens webbplats
|
|
|
Sverige har ett väl utbyggt välfärdssystem och hög levnadsstandard. Utmaningen är att inkomstskillnaderna mellan olika grupper i samhället ökar och en ökande andel av befolkningen lever i relativ fattigdom. Vissa grupper - utrikes födda, personer med lägre utbildningsnivå, barn till ensamstående, personer med funktionsnedsättning, ensamstående kvinnor med barn samt kvinnliga pensionärer - löper större risk för ekonomisk utsatthet.
Skillnaden mellan inkomstgrupper omfattar inte bara pengar. Fattigdom inkluderar även brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet.
Ta del av statistik kring mål 1 på SCB
|
|
|
Flera av agendans mål eller delmål rör fördelning av inkomster som också är ett av fokusområdena i det fjärde folkhälsopolitiska målområdet. Det globala målet 10 om att minska ojämlikheten inom och mellan länder är ett exempel, med ett delmål om att uppnå och upprätthålla en inkomsttillväxt högre än det nationella genomsnittet för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst. Andra exempel på globala mål med koppling till målområdet är det globala målet 1 om att avskaffa fattigdom och det globala målet 5 om jämställdhet där ett av delmålen handlar om att kvinnor och män har lika rätt till ekonomiska resurser. Mål 8 om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, som till exempel inkluderar delmål om lika lön för likvärdigt arbete, har också kopplingar till målområdet inkomster och försörjningsmöjligheter.
Ekonomisk trygghet har betydelse för hälsan. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors möjligheter till egen försörjning, men också att stödja människor när deras egna ekonomiska resurser inte räcker till. Internationellt sett har Sverige en relativt jämn fördelning av inkomster i befolkningen. Inkomstojämlikheten minskade kraftigt i Sverige under 1970-talet, men har därefter ökat. Kvinnors inkomster har ökat mer än männens, men det finns fortfarande stora skillnader där kvinnors inkomster är lägre än mäns.
Om folkhälsopolitiska målområde 4: inkomster och försörjningsmöjligheter på Folkhälsomyndighetens webbplats
Läs mer om hur ekonomisk trygghet har betydelse för hälsan på Folkhälsomyndighetens webbplats
|
|
|
Medelinkomsterna i Halland är goda, i synnerhet för männen som tjänar ca 5300 kr mer per år än män generellt i riket under 2022. De halländska männen tjänar ca 97 000 kr mer per år än de halländska kvinnorna. Kvinnorna i sin tur tjänar något mindre än kvinnor på riksnivå, 300 500 kr jämfört med 304 800 kr i riket. Högst är inkomsterna i Kungsbacka kommun, där män hade 480 300 kr i medelinkomst per år och en kvinna i genomsnitt 349 800 kr per år. Lägst är inkomsterna i Hylte där mäns medelinkomst var 331 500 kr per år och kvinnor 250 200 kr per år under 2022. Kungsbacka tillsammans med Varberg har de största könsskillnaderna i inkomst: kvinnor tjänar där 72,8 procent respektive 74,8 procent av vad männen tjänar. Skillnaderna i inkomst mellan kvinnor och män är större i Halland, än i riket. Det innebär att kvinnor tjänar mindre än riksgenomsnittet och män tjänar mer.
Ett jämställt Halland 2024-2027, strategi för jämställdhetsintegrering på Länsstyrelsen i hallands län
|
|
|
|
|
|
Enligt artikel 27 i barnkonventionen har alla barn rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Ändå lever tusentals barn i ekonomisk utsatthet i Sverige idag.
Om barnfattigdommen i Sverige på Rädda barnens webbplats
|
|
|
|
|
Allt fler människor i ekonomisk utsatthet kommer idag till Stadsmissionen för mat. En majoritet av dem som kommer har försörjningsstöd eller olika ersättningar, som inte räcker att leva på. Andra som kommer får ingen hjälp alls av samhället, trots att de har rätt till det. Det innebär ett stort lidande för människor, stora kostnader för samhället och riskerar att minska förtroendet för vårt välfärdssamhälle.
Till fattigdomsrapporten 2024 på Sveriges stadsmissioners webbplats
|
|
|
|
Den 22 november gick hållbarhetsdagen Halland av stampeln. Årets tema var "Ökad innovation genom samverkan". I fem år har Hållbarhetsdagen inspirerat oss, gett oss kunskaper och insikter i hållbarhetens namn. Men hur stärker vi innovations- och genomförandeförmågan för att få till en positiv samhällsutveckling som består över tid?
Information om dagen på webbplatsen hallbarhetsdagenhalland.se
|
|
|
|
|
|
Sverige har ett väl utbyggt välfärdssystem och hög levnadsstandard. Utmaningen är att inkomstskillnaderna mellan olika grupper i samhället ökar och en ökande andel av befolkningen lever i relativ fattigdom. Vissa grupper - utrikes födda, personer med lägre utbildningsnivå, barn till ensamstående, personer med funktionsnedsättning, ensamstående kvinnor med barn samt kvinnliga pensionärer - löper större risk för ekonomisk utsatthet.
Skillnaden mellan inkomstgrupper omfattar inte bara pengar. Fattigdom inkluderar även brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet.
Om ekonomisk utsatthet i Vallentuna kommun
|
|
|
|
|
Våld i nära relation förknippas oftast med fysiskt våld. Men det finns flera former av våld som är viktigt att vara uppmärksam på, varav ekonomiskt våld är en. Ekonomiskt våld är en allvarlig form av våld och förtryck, där kontroll och makt utövas med hjälp av ekonomin. Förövaren kan till exempel övertala den utsatta att ta gemensamma lån eller i eget namn, tvinga eller lura den utsatta att skriva på äktenskapsförord till förövarens fördel, eller att förfalska den utsattas namnteckning. Många gånger tar förövaren full kontroll över ekonomin och den utsatta kan få be om pengar till sig och eventuella barn. Ofta kan förövaren skrämmas med att den utsatta inte kommer att klara sig ekonomiskt vid en separation. Bodelning är också ett tillfälle för förövaren att fortsätta utöva makt och våld.
Mer om ekonomiska våld på Sveriges kommuner och regioner
|
|
|
|
|
|
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Konsumentverket, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Statens servicecenter har i regeringsuppdrag att inom sina verksamhetsområden sammanställa och sprida information om ekonomiskt våld till sina respektive målgrupper samt säkerställa att det finns välfungerande och kunskapsbaserade rutiner och arbetssätt för hur myndigheterna kan hjälpa den som utsatts för sådant våld. Jämställdhetsmyndigheten får i uppdrag att samordna uppdraget och ge stöd till myndigheterna i att sammanställa och målgruppsanpassa informationen samt att implementera rutiner och arbetssätt.
Till Regeringsbeslutet
|
|
|
|
|
|
Personer med funktionsnedsättning är en nyckelgrupp i arbetet med att nå målet, både nationellt och internationellt. Gruppen har i genomsnitt lägre disponibel inkomst än andra. De har också sämre möjligheter till ekonomisk självständighet och är ofta beroende av andra för stöd i sin vardag. För att motverka obalans krävs flexibla stödinsatser och en arbetsmarknad fri från diskriminering.
Personer med funktionsnedsättning måste involveras i planering och genomförande av insatser för att insatserna ska bli så effektiva som möjligt
Mer om målet ingen fattigdom på Myndigheten för delaktighets webbplats
|
|
|
Bostadsbristen i Halland har gjort det allt svårare för hushåll med lägre inkomster samt utsatta grupper att komma in på bostadsmarknaden. Utöver de särskilda grupperna syns även att hushåll med lägre inkomster får allt svårare att komma in och stanna kvar på bostadsmarknaden. Till gruppen med lägre inkomster hör många av dem som arbetar inom omsorg och service. Svårigheter för dem på bostadsmarknaden påverkar på sikt hela samhället och länets utveckling.
Till Bostadsmarknadsanalys för Hallands län 2024
|
|
|
|
|
|
|
|
Fritidsbanken är som ett bibliotek, fast med sport- och friluftsprylar. Här kan man låna utrustning för en aktiv fritid, t.ex. skidor, biski, skridskor, inlines, flytvästar, goalball, tält, bollar av olika slag, klubbor, fiskespön, fotbollsskor, hjälmar, stormkök och mycket mer. Lånetiden är 14 dagar.
Fritidsbankens grundpelare är:
• Alla får låna
• Allt är gratis
• Återanvänd utrustning
Det är helt kostnadsfritt att låna på Fritidsbanken
I Halland finns fritidsbanken i Falkenberg, Halmstad, Kungsbacka och Laholm.
Till fritidsbankens webbplats
|
|
|
|
|
|
|
Externt evenemang med en kostnad
|
|
13 januari 2025 Kl. 13.00 - 15.00
|
|
|
Under seminariet får du ta del av erfarenheter från ett utvecklingsnätverk. De har arbetat utifrån en arbetsmodell med kommunikation, analys, strategiarbete, konkreta förändringsprojekt och att bygga systematik kring uppföljning.
|
|
|
|
31 januari 2025 Kl. 09.00 - 15.00
|
|
|
Kan miljömålen och folkhälsa vägleda i samhällsutveckling? Länsstyrelsen i Hallands län och Region Halland bjuder in till miljömålskonferens 2025. Välkommen med din anmälan.
|
|
|
|
5 februari 2025 Kl. 12.30 - 16.00
|
|
|
Länsstyrelsen bjuder in till en konferens för kunskapshöjning om prostituton och människohandel. Målgrupp: politiker, chefer, samordnare och 1:e socialsekreterare inom kommunerna i länet
|
|
|
|
3 mars 2025 Kl. 08.30 - 15.00
|
|
|
Jobbar du i skolan eller med våldsförebyggande arbete? Barn och unga vill få information i skolan eller i andra miljöer där de känner sig trygga.
|
|
|
|
21 mars 2025 Kl. 09.00 - 11.00
|
|
|
Länsstyrelsen bjuder in till möte för att utbyta erfarenheter kring stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
För att Agenda 2030 ska bli en del i kommunens eller regionens utvecklingsstrategier krävs integrering i övergripande styr- och ledningssystem. SKR har tagit fram teoripass som ger stöd och kunskap kring vad som krävs för att styra med Agenda 2030.
|
|
|
|
|
|
Länsstyrelsen i Hallands län
Telefon: 010-224 30 00
Slottsgatan 2, 301 86 Halmstad
|
|
|
|
|
|
|
|
|
