|
Läget är allvarligt för de nationella miljömålen i Stockholms län. Åtgärder och insatser ger tydliga positiva effekter men det krävs mer för att nå målen till 2030. Utvecklingen går i många delar åt fel håll. Det visar Länsstyrelsens årliga uppföljning.
Trots ett ambitiöst åtgärdsarbete i Stockholms län bedömer Länsstyrelsen i rapporten "Uppföljning av miljömålen 2025 i Stockholms län" att endast ett av 15 miljömål, ”Bara naturlig försurning”, kommer att kunna uppnås till 2030.
– Världen står inför dubbla kriser. Klimatet förändras och förlusten av biologisk mångfald accelererar. Även i Stockholms län är läget allvarligt, trots att många viktiga insatser har genomförts, säger Länsstyrelsens miljömålssamordnare Susanna Nilsson.
Till ljusglimtarna i Länsstyrelsens uppföljning av miljömålen hör utvecklingen för målen ”God bebyggd miljö”, ”Frisk luft” och ”Ingen övergödning”.
Kommunernas långsiktiga planering av bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen och i redan bebyggda områden gör att färre blir beroende av bilen. Dessutom används resurserna mer effektivt när fler kan nyttja befintlig service, fjärrvärme och avfallshantering.
Luftkvaliteten i länet blir successivt bättre, vilket bidrar till att barn och ungas lungkapacitet förbättrats och att färre barn insjuknar i astma. I flera sjöar och vattendrag där åtgärder har genomförts syns även tydliga tecken på minskad övergödning.
Ett positivt bidrag är Nämdöskärgårdens nationalpark som invigdes under 2025. Det är Sveriges första nationalpark med marint fokus i Östersjön. Hela 97 procent av parkens 25 000 hektar är hav.
– Nationalparken är ett exempel på långsiktigt åtgärdsarbete som bidrar till att nå miljömålen. Men för att nå positiva miljöeffekter för hela länet och för alla miljömål krävs det fler långsiktiga regionala insatser, ytterligare resurser och ännu mer samverkan än i dag, säger Susanna Nilsson.
Sedan 1990 har de totala utsläppen av växthusgaser minskat med 51 procent i Stockholms län. Men efter att ha minskat under många år har utsläppen från transporter – som är den största utsläppssektorn i länet – i stället ökat de senaste åren.
För flera av målen som rör biologisk mångfald är utvecklingen negativ till följd av exploateringar, hög avverkningstakt av äldre skog och en minskad areal jordbruksmark – allt i kombination med ett förändrat klimat.
Även för miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” är utvecklingen negativ. Ny kunskap visar att PFAS, kemiskt framställda ämnen som är svåra att bryta ned i naturen, finns i fler grundvattenförekomster än vad som tidigare varit känt. Ämnena kan vara en hälsorisk om de finns i för stora mängder i naturen och människan.
Länets kommuner, Region Stockholm, myndigheter, näringsliv och andra aktörer i länet genomför många viktiga insatser för att ta oss närmare miljömålen. Länsstyrelsens årliga uppföljning är ett underlag för planering och prioritering av åtgärder. Tidigare uppföljningar ligger också till grund för Länsstyrelsen Stockholms åtgärdsprogram för miljömålen 2024–2030.
I åtgärdsprogrammets finns fyra utpekade åtgärdsområden:
- resilienta landskap – mark och vatten
- transporteffektivitet
- energieffektivisering
- resurseffektiv giftfri cirkulär ekonomi.
Rapport: Uppföljning av miljömålen 2025 i Stockholms län
|