|
Länsstyrelsens årliga uppföljning av hur Stockholms län ligger till för att nå de nationella miljömålen visar att läget fortsätter vara allvarligt. Trots pågående insatser för att förbättra tillståndet i miljön syns inga nämnvärda förändringar sedan den senaste uppföljningen. För att få till de effekter som krävs måste ännu mer göras och takten behöver öka.
Det finns gränser för vad jorden tål för att mänskligheten långsiktigt ska kunna leva kvar och må bra. De så kallade planetära gränserna beskriver nio områden – däribland klimatförändringar, biologisk mångfald och miljögifter – som inte kan överskridas utan att det får allvarliga konsekvenser. För närvarande överskrids sex av de planetära gränserna och människans påverkan på samtliga gränser, förutom ozonskiktet, fortsätter att öka.
Även i Stockholms län är situationen allvarlig. Länsstyrelsens uppföljning av de nationella miljömålen visar att bara två av 16 miljömål bedöms kunna nås fram till år 2030. Det är samma resultat som vid senaste uppföljningen. Faktorer som påverkar länets miljötillstånd är bland annat vår stora befolkning och att konsumtionen av varor och tjänster är hög. Påverkan från jord- och skogsbruk och miljöproblem från tidigare markanvändning är andra utmaningar vi behöver hantera. Samtidigt gör klimatförändringarna att miljötillståndet förvärras, vilket både försvårar miljöarbetet och komplicerar möjligheten att nå målen.
– Även om uppföljningen visar en dyster bild av läget ser vi också positiv utveckling på miljön. Till exempel har åtgärder inom investeringsstödet Klimatklivet minskat utsläpp av växthusgaser och nya bostäder byggs ofta nära kollektivtrafik, vilket gör att färre blir beroende av bilen. Dessutom har vi skyddat mer natur i länet det senaste året genom nya naturreservat och utvidgningar av befintliga reservat. De nya områdena motsvarar en yta på mer än 2 000 fotbollsplaner. Och ett förslag till en ny nationalpark i Nämdöskärgården har överlämnats till regeringen, säger Amanda Palmstierna, miljöstrateg på Länsstyrelsen.
Samtidigt som viktiga åtgärder genomförs går utvecklingen i vissa fall i motsatt riktning. Ett exempel berör miljömålet om våtmarker. Våtmarker bidrar med många viktiga funktioner – de fungerar som näringsfällor och kolsänkor, och de minskar risken för översvämningar. De är dessutom hem för många känsliga växt- och djurarter. Runt 90 procent av de naturliga våtmarkerna i länet är påverkade eller förstörda. De senaste åren har kommuner, markägare och organisationer genomfört satsningar för att anlägga eller restaurera våtmarker. Men parallellt med satsningarna försvinner fortfarande våtmarker i länet till följd av olika typer av exploatering, som infrastruktur. Statistik visar att dubbelt så mycket våtmarker försvinner varje år jämfört med vad som nyanläggs eller restaureras.
– I samband med olika samhällsbyggnadsprojekt ser vi att våtmarker tas i anspråk utan att deras funktioner kompenseras. Här behöver alla aktörer ta sitt ansvar för att satsningarna ska göra väsentlig skillnad, säger Martin Olgemar, våtmarkssamordnare på Länsstyrelsen.
Tidigare i år tog Länsstyrelsen fram ett åtgärdsprogram för miljömålen som identifierar områden där det behövs extra kraftsamling och samverkan för att miljömålen ska uppnås i länet.
– För att se positiva effekter inom alla miljömål behöver samverkan mellan olika aktörer fördjupas. Det behövs också kontinuitet och resurser för att åtgärder ska få effekt. Att skala upp det cirkulära byggandet respektive att få till en klimatsmart hantering av byggmassor är två exempel där aktörer i länet jobbar brett tillsammans. Men vi behöver fler satsningar där vi gör mer tillsammans, arbetet med att återställa våtmarker är ett sådant område, säger Amanda Palmstierna.
Rapport: Uppföljning av miljömålen i Stockholms län 2024
|
