Dålig kunskap om judar förstärker antisemitism och utanförskap

Ett motmedel som föreslås i rapporten är att öka synligheten av judar och kunskap om det judiska i skolan. ”Den enda bilden man får av judar är korkskruvslockar och hatt”, därför blev folk förvirrade när jag de förstod att jag var jude. Jag är ju blond och kör inte alls den grejen, säger en judisk elev i rapporten.

Rapporten om antisemitism och det judiska minoritetsskapet i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning är skriven av Mirjam Katzin, som är Malmö stads samordnare i frågor som rör antisemitism och den judiska minoriteten i stadens skolor. Rapporten har tillkommit som en del av samverkansöverenskommelsen mellan Malmö stad och Judiska Församlingen Malmö som ingicks i slutet av 2019. Detta som en följd av de mångåriga upplevelser av antisemitism som mött många judar i Malmö och som på olika sätt bidragit till att judar valt att flytta från Malmö.

Mirjam Katzin har gjort en kartläggning som bygger på djupintervjuer med judiska skolever samt enkäter och intervjuer med skolpersonal och en genomgång av forskningen på området.
- De judiska barn och unga som jag mött upplever alla en otrygghet som beror på den antisemitism som den judiska gruppen möter.  

I sin rapport kallar hon det nedsättandet språket om judar som både skolpersonal och elever vittnar om för ”Skolgårdsantisemitism”. Ordet ”jude” används nedsättande och i skämt på judars bekostnad eller om Förintelsen. Många judiska barn är försiktiga med att visa sin judiskhet och föräldrar väljer de skolor där barnen löper minst risk att utsättas för antisemitism.

Den bild som framträder är att skolpersonal många gånger tycker att det är svårt att hantera frågor kopplade till antisemitism, men även andra frågor som uppfattas som känsliga, utmanande eller potentiellt konfliktfyllda. Av den intervjuade skolpersonalen efterfrågas mer strukturer, ramar och tydlighet kring hur de ska jobba mot antisemitism i skolan.

Mirjam har tagit fram en rad förslag för att kontra detta. Det handlar bland annat om att utbilda skolpersonal och skolledare i hur man hanterar antisemitism.
- Judiska elever upplever också många gånger ett utanförskap som beror på att skolan upprätthåller en stark norm för man ska vara, leva och fira, vilket drabbar alla minoriteter, säger Mirjam Katzin.

Hon ser att det på många skolor finns ett underutvecklat arbete med nationella minoriteter. Det finns för lite kunskap om malmöitiska judars liv och samtida kultur. Både skolpersonal och de judiska eleverna vittnar i rapporten om att det finns en begränsad tillgång av bilder eller berättelser om olika sätt att leva judiskt.

Det lilla som förmedlas är en ortodox eller ultraortodox judendom som eleverna möter i religionsundervisningen, den andra bilden av judiskhet är kopplad till Förintelsen.
Det är dock få svenska judar som lever ortodox och man visar inte den variationsrikedom som finns inom det judiska.

Eftersom eleverna sällan träffar några judar får man en distanserad och schablonartad bild av judar, vilket gör att det blir svårt att förstå konsekvenserna av en antisemitisk jargong. Som en judisk elev säger i rapporten:
” Ett problem i Malmö är att få känner judar. Folk läser om judar, hör historier, men har aldrig träffat någon... Ibland är jag inte judisk nog för att svenskar ska tycka att jag passar till­räckligt in i mallen. Ibland är det störande att jag är judisk... Jag är utsatt i ena sekunden och måste försvara min identitet i andra sekunden”.

Mirjam Katzin pekar på faran med att reducera det judiska till antisemitism och Förintelsen och inte lyfta fram det judiska minoritetsskapets positiva aspekter: kultur, historia, tradition och gemenskap. Mirjam vill jobba med Malmös skolor för att lyfta fram det positiva i den judiska identiteten, stärka minoritetsrättigheterna i praktiken.

Genom att stärka judars möjligheter att positivt identifiera sig med sin judiska kulturtillhörighet minskas också antisemitismens verkningar, understryker Mirjam Katzin i rapporten.

”Jag vill se ett öppet judiskt kulturliv där den judiska befolkningen möter staden i stort. Något som är ett positivt inslag för både stadens judar och alla andra”.
Som en del av samverkansarbetet arbetar Judiska Församlingen nu med att bygga upp ett judiskt utbildningscenter i Malmö synagoga. Centret som är planerat att invigas officiellt efter sommaren kommer vara en guidad utställning för framför allt skolelever som visar de olika fasetterna av judisk, tradition, religion, kultur, judisk historia i Malmö samt antisemitism och Förintelsen.

Förutom att guida grupper av besökare kommer centret att arrangera möten och workshops inom olika ämnen med koppling till det judiska.

FREDRIK SIERADZSKI