|
Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och ger möjlighet att följa elevers beteende och mående över tid. Syftet är bland annat att ge kommunerna kunskap som de kan använda i drog- och brottsförebyggande insatser och för att mobilisera elever, skolpersonal och föräldrar. I årets enkät har 37 744 elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 svarat på frågor om levnadsvanor och livsvillkor.
– Enkäten fångar många delar av ungdomars vardag – från skoltrivsel och fritid till droganvändning, utsatthet för brott och familjesituation. Samtidigt ser vi stora skillnader mellan kommunerna inom flera områden. Därför är det viktigt att resultaten finns på kommunnivå, så att varje kommun kan se sina egna utmaningar och behov, säger Jonas Melinder, utvecklingsledare för ANDTS-frågor (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel) på Länsstyrelsen Stockholm.
Användningen av narkotika fortsätter att minska och ligger nu på de lägsta nivåerna sedan mätningarna i Stockholmsenkäten inleddes. Även användningen av lustgas har tydligt minskat men det finns trendbrott inom vissa områden. Alkoholkonsumtionen har ökat jämfört med 2024, framför allt bland gymnasieelever, och cigarrettrökningen har ökat i samtliga grupper men främst hos gymnasielever i form av tillfällig rökning. Användningen av tobaksfria nikotinprodukter (vitt snus) ligger kvar på en hög nivå och användningen av e-cigaretter fortsätter att öka, särskilt bland gymnasieelever. E-cigaretter är vanligare bland flickor i båda årskurserna.
– Stockholmsenkäten hjälper oss att se förändringar över tid och ger kommunerna kunskap om vilka insatser som behövs för barn och unga. Ett konkret exempel är nikotin, där det varierar stort mellan länets kommuner hur lätt minderåriga kan köpa nikotinprodukter trots 18-årsgränsen. Vi vet att ju längre vi kan skjuta upp debuten av tobak, nikotin eller alkohol, desto mindre är risken att etablera en vana eller utveckla ett beroende. Vi ser också att föräldrar spelar stor roll. Användningen av nikotin, alkohol och spel om pengar är mer omfattande bland elever som har föräldrars tillåtelse. Det är viktigt vad du som förälder gör och säger, säger Jonas Melinder.
Resultaten i årets enkät visar att rån och allvarliga egendomsbrott är ovanliga bland ungdomar i Stockholms län. Omkring en procent eller mindre uppger att de har rånat någon under det senaste året. Även andelen som uppger att de har begått ett allvarligt egendomsbrott ligger på ungefär en procent bland elever i årskurs 9.
Den vanligaste erfarenheten inom området utsatthet för brott är att ha blivit bestulen. Omkring åtta procent av ungdomarna uppger att de blivit bestulna under det senaste året. Resultaten visar endast marginella skillnader mellan årskurserna.
– Det är också glädjande att se att andelen unga som uppger att de bär vapen är låg. Samtidigt behöver resultatet tolkas med viss försiktighet eftersom frågan har ändrats. I årets enkät handlar frågan om knivar, skjutvapen eller sprängmedel, medan eleverna tidigare fick svara på om de bar exempelvis kniv eller knogjärn, säger Michael Frejd, samordnare för brottsförebyggande arbete på Länsstyrelsen Stockholm.
Årets Stockholmsenkät har nya frågor om trygghet och utsatthet. För första gången kan unga berätta att de har utsatts för våld eller känt sig otrygga, och vem som utsatt dem – till exempel en okänd person, en vän, en partner, en vuxen eller en vårdnadshavare.
Resultaten visar att en majoritet av ungdomar i Stockholms län upplever en hög grad av trygghet. De flesta unga uppger att de känner sig mycket eller ganska trygga i skolan, i digitala miljöer och om de går ut ensamma sent en kväll i sitt bostadsområde. Samtidigt framträder tydliga könsskillnader. Flickor rapporterar genomgående en lägre upplevd trygghet än pojkar, både i bostadsområdet, i skolmiljön och på internet.
Omkring en av tio unga i Stockholms län uppger att de utsatts för våld i en egen nära relation eller för sexuellt våld, medan mer än var fjärde uppger utsatthet för psykiskt våld. För många former av utsatthet är skolan den vanligaste arenan. Kompisar eller andra jämnåriga är de som utövar våldet. Flickor rapporterar högre utsatthet för sexuellt våld och våld i egna nära relationer, medan pojkar oftare uppger att de utsatts för fysiskt våld av okänd. Två procent av de unga uppger att de lever med både begränsningar och oskuldsnormer i familjen.
Vid grovt sexuellt våld uppger pojkar i högre utsträckning än flickor att de utsatts av en vuxen person de känner, en familjemedlem eller släkting. När det gäller övrigt sexuellt våld är det vanligare att pojkar utsätts i skolan och av någon ungdom de känner, medan flickor i större utsträckning utsätts på nätet av någon okänd.
Drygt nio av tio elever i både årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Stockholms län uppger att de trivs bra i skolan. Trots den höga trivseln har andelen elever som uppger att de skolkat minst två hela dagar det senaste läsåret har stigit från 12 till 19 procent i årskurs 9 och från 15 till 21 procent i gymnasiets år 2 jämfört med 2024.
Resultaten visar också att skolan och skolgården är centrala platser för utfrysning, ryktesspridning, kränkningar och trakasserier. Bland elever som någon gång känt sig utfrysta eller utsatts för ryktesspridning uppger omkring sju av tio att det senast hände i skolan eller på skolgården.
Under det senaste året har tre av tio elever i årskurs 9 och drygt var femte elev i gymnasiets år 2 känt sig utfrysta. Andelarna är ungefär dubbelt så höga bland flickor som bland pojkar.
Dubbelt så många flickor som pojkar känner sig otrygga i skolmiljön.
Majoriteten av både flickor och pojkar svarar positivt på frågor om sitt välbefinnande, och en större andel än vid tidigare mätningar tycker att livet är härligt att leva.
– Samtidigt ser vi att det framför allt bland flickor finns en stor andel som mår dåligt, en trend som vi inte lyckats vända. Här har vi ett fortsatt stort och viktigt jobb att göra från samhällets sida, säger Kajsa Lönn Rhodin, utvecklingsledare på enheten för social utveckling på Länsstyrelsen Stockholm.
Svaren visar att en stor andel flickor upplever ångest och nedstämdhet. Drygt hälften av flickorna uppger även att de känner sig mycket eller extremt stressade av skolarbetet, jämfört med omkring en fjärdedel av pojkarna. Flickor anger även oftare tidsbrist som anledning till att de inte deltar i ledarledda aktiviteter. I både årskurs 9 och gymnasiets år 2 uppger flickor att de tränar betydligt mindre än pojkar. Vidare uppger 70 procent av eleverna att de ägnar för mycket tid åt skärmar, bland annat spel och sociala medier.
– Forskningen visar att det finns kopplingar mellan psykiska hälsa och skolstress, skärmanvändning samt fysisk aktivitet. Det är därför viktiga områden att arbeta med för att förebygga psykisk ohälsa och vända den negativa utvecklingen. Vi vet även att skyddsfaktorer som en god relation mellan barn och föräldrar kan minska de negativa konsekvenserna av påfrestningar i livet, stöd i föräldraskapet är därför också viktigt, säger Kajsa Lönn Rhodin.
I årets enkät har nya index för positivt (och negativt) föräldraskap tagits fram för att ge en samlad bild av elevernas upplevelser av tillit och relationen till sina föräldrar. Indexet för positivt föräldraskap visar att en majoritet av eleverna (indexvärde mellan 81 och 85 på en skala från 0 till 100) uppger att deras föräldrar tar sig tid att lyssna, att de kan prata med dem om i princip allt samt att de kan lita på dem. Resultaten visar inga större skillnader mellan flickor och pojkar eller mellan årskurserna.
Flickor uppger samtidigt något oftare än pojkar att deras föräldrar vet var de befinner sig på kvällen och vilka kompisar de umgås med, både på och utanför nätet. Könsskillnaden är störst i gymnasiets år 2. I båda årskurserna uppger eleverna även att föräldrarna har mindre kännedom om deras kompisar på nätet än om dem de träffar i verkligheten.
|
