|
Stockholmsregionen fortsätter att växa, men allt färre hushåll har råd att flytta in i nybyggda bostäder. Samtidigt minskade antalet färdigställda bostäder med 20 procent jämfört med föregående år. "Utan en bostadsförsörjning som tillgodoser olika inkomstgruppers behov blir det svårt att skapa förutsättningar för både tillväxt och hållbar utveckling”, säger Henrik Weston, bostadsexpert och en av författarna bakom Länsstyrelsens årliga rapport om länets bostadsmarknad.
Under lång tid har fokus i många kommuner legat på att öka antalet projektstarter och färdigställda bostäder. Det starka fokuset på volymer har bidragit till att en stor andel av de nyproducerade bostäderna är små. Det har dock blivit allt tydligare att byggandet i kommunerna måste utgå från länets långsiktiga behov för att möjliggöra en hållbar bostadsförsörjning som stärker regionens konkurrenskraft och tillväxt.
– Vi kan inte lösa Stockholms bostadsutmaningar genom att bara bygga fler bostäder. Det behövs en blandning av bostäder i olika storlekar, upplåtelseformer och prisklasser. Eftersom nyproduktionen ofta ligger på nivåer som många hushåll inte har råd med är det viktigt att ta till vara det befintliga bostadsbeståndet, där många av de mer överkomliga bostäderna finns, säger Henrik Weston.
Byggtakten påverkas av omvärldsläget, hushållens ekonomiska förutsättningar samt politiska beslut. Efterfrågan påverkas även av i vilken utsträckning nyproduktionen motsvarar hushållens behov – det vill säga att rätt typer av bostäder byggs.
Förra året påbörjades knappt 11 000 bostäder, en liten ökning jämfört med 2024 då 10 300 påbörjades. Färdigställandet föll däremot, 11 250 bostäder färdigställdes jämfört med 2024 då knappt 14 000 bostäder blev inflyttningsklara. Det motsvarar en minskning med 20 procent.
– Vi ser inget tydligt behov av att återgå till de höga byggtal som präglade tidigare år. Efterfrågan på nya bostäder är i dag begränsad och befolkningstillväxten väntas avta. Mot den bakgrunden bedömer vi att 11 000–12 000 nya bostäder per år är tillräckligt, säger Henrik Weston.
De senaste åren har fler hyresrätter än bostadsrätter färdigställts. Efterfrågan på nyproducerade hyresrätter är dock begränsad eftersom hyran är mycket högre än i befintliga hyresrätter. Det bidrar till att få hushåll har ekonomiska möjligheter att flytta in i nyproducerade bostäder. En studie från Region Stockholm visar att knappt två tredjedelar av länets hushåll varken har råd med en nyproducerad hyresrätt eller en nyproducerad bostadsrätt.
– Vår utgångspunkt är att det behöver finnas bostäder för alla inkomstnivåer i huvudstadsregionen. Vi ser att efterfrågan på hyresrätter minskar kraftigt när hyran för en normalstor trea passerar 10 000 kronor i månaden. Samtidigt växer köerna till de bostäder som många faktiskt har råd med, medan nyproducerade lägenheter med höga hyror kan stå tomma betydligt längre, säger Nanny Andersson Sahlin, utvecklingsledare på länsstyrelsen och medförfattare till rapporten.
Av bostadsförsörjningslagen framgår att kommunen ska skapa förutsättningar för alla kommuninvånare att leva i goda bostäder. I flera av länets kommuner råder dock oenighet om bostadspolitikens utformning. Flera av de handlingsplaner som Länsstyrelsen granskar uppfyller inte minimikraven i bostadsförsörjningslagen. Hittills har två av länets kommuner justerat sina förslag till handlingsplaner utifrån Länsstyrelsens rådgivande synpunkter vid granskning.
– Vi kan se att många av länets kommuner inte nyttjar alla de verktyg de har till sitt förfogande för arbetet med bostadsförsörjning. Genom att det blir obligatoriskt för kommuner att använda sig av hyresgarantier för vissa hushåll hoppas vi att kunskapen ökar i hela den kommunala organisationen om vad som är möjligt att göra för att alla kommuninvånare ska kunna leva i goda bostäder, säger Nanny Andersson Sahlin.
Rapport: Läget i länet – bostadsmarknaden i Stockholms län 2026
|
