|
Sverige brister i sin tillämpning av människohandelslagstiftningen när det gäller barn och unga som utnyttjas i kriminell verksamhet, vilket kan leda till att barn inte får det stöd som de har rätt till. Det visar en ny studie som har genomförts på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm.
Omfattningen av barn och unga som rekryteras till organiserad brottslighet har ökat de senaste åren. Sedan 2023 är det brottsligt att involvera underåriga i brottslighet, och nästan alla åtal för detta brott har lett till fällande domar. Samtidigt ska exploatering i brottslighet kunna lagföras som människohandel, enligt EU:s människohandelsdirektiv. Trots detta har inga fällande domar för människohandel med exploatering i brottslighet som syfte meddelats i Sverige på över tio år.
För att undersöka hur rättsliga bedömningar görs i ärenden där barn och unga utnyttjats i brottslighet, och hur bedömningarna förhåller sig till brottet människohandel, har Länsstyrelsen låtit genomföra en studie. Docent Märta Johansson vid Örebro universitet har dels granskat alla domar där åtal för människohandel med syfte att exploatera en person i brottslighet har prövats, dels alla hovrättsdomar med tillhörande tingsrättsavgörande till och med mars 2025 där brottet involverande av en underårig i brottslighet har prövats.
Sedan människohandelsbrottet infördes 2002 i Sverige har endast två fällande domar med exploatering i brottslighet som syfte meddelats. Båda gällde barn från andra EU-länder som exploaterats genom att tvingas begå stölder i Sverige.
Å andra sidan har 25 hovrättsdomar för brottet involverande av en underårig i brottslighet prövats i Sverige de senaste två åren, och nästan samtliga har lett till fällande domar. Märta Johansson bedömer att fem av dessa fall uppfyller kraven för människohandel, och ytterligare elva fall hade kunnat göra det om utnyttjande i brottslighet varit ett tydligt angivet exploateringssyfte i svensk lagstiftning.
– Trots att antalet barn som rekryteras till kriminella nätverk har ökat markant saknas fällande domar som erkänner dessa barn som offer för människohandel. Det finns begrepp i den svenska människohandelslagstiftningen som inte är anpassade till hur utnyttjandet av barn och unga faktiskt ser ut i dag och man bedömer därför inte utnyttjande i brottslighet som människohandel. Det innebär att Sverige riskerar att inte leva upp till sina förpliktelser enligt EU:s människohandelsdirektiv, vilket kan få konsekvenser för både rättssäkerheten och skyddet av barn i utsatta situationer, säger Märta Johansson, docent i rättsvetenskap vid Örebro universitet.
I praktiken innebär det att barnens dubbla roller – som både brottsoffer och gärningspersoner – inte synliggörs, och att de därför inte nödvändigtvis får rätt stöd utifrån sin situation. Dessutom får de som rekryterar barnen och döms för brottet involverande av en underårig i brottslighet lägre straff än om de hade dömts för människohandel, som har en högre straffskala.
Maria Sand Vaziri, utvecklingsledare på enheten för social utveckling på Länsstyrelsen, konstaterar att studien ger viktig kunskap att ta hänsyn till i det fortsatta vålds- och brottsförebyggande arbetet i länet.
– Utifrån våra samordningsuppdrag kommer vi nu att föra en dialog med relevanta aktörer om möjliga åtgärder för att stärka skyddet och stödet till barn som befinner sig i dessa utsatta situationer, säger hon.
Rapport: Involverande och utnyttjande av unga i brottslighet – en analys av domar om brotten människohandel och involverande av en underårig i brottslighet
|
