|
|
 |
 |
Våren och början av sommaren har varit extremt torr och på flera platser i länet var det nattfrost så sent som i slutet av maj. Det har inneburit att första skörden av vall på många håll är sämre än under torråret 2018. Men generellt sett är nog lantbruket idag något bättre rustat för vädersvängningar med den erfarenhet man skaffat av tidigare år. Extremväder är något vi får vänja oss vid.
Även den nya jordbrukspolitiken har anpassats för klimatförändringar och innehåller nya stöd som bevattningsdammar och täckdiken. Länsstyrelsen har dragit erfarenhet av torråret 2018 och hur vi då arbetade för att kunna stötta lantbruket. Vi har liksom 2018 snabbt fattat ett inriktningsbeslut om att ta särskild hänsyn till torkan vid bedömning av avvikelser från vissa villkor inom jordbrukarstöden.
Länsstyrelsen ger lägesrapporter till Jordbruksverket och Livsmedelsverket om skörd och vattensituation.
Areella näringar som jord- och skog drabbas hårt av torka och Länsstyrelsen vill med detta blad ge information från Skogsstyrelsen och olika enheter på Länsstyrelsen som arbetar för er lantbrukare.
Stefan Carlsson, Landsbygdsdirektör
- Vattenuttag
- Jordbrukarstöd
- Skärpt eldningsförbud - risk för skogsbränder
- Vatten och foder till djur
- Rådgivning
- Skogsstyrelsen
- Öppna investeringsstöd
- Relevanta länkar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vattenuttag är en vattenverksamhet som innebär att grundvatten eller ytvatten tas ut, för till exempel dricksvatten, bevattning eller processvatten.
För att få göra vattenuttag från sjöar, vattendrag och grundvatten krävs tillstånd.
- För uttag av grundvatten behöver du nästan alltid tillstånd hos mark- och miljödomstolen.
- För vattenuttag från ytvatten behöver du antingen tillstånd från mark- och miljödomstolen eller göra en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen innan du börjar med vattenuttaget.
För mindre ytvattenuttag som inte har betydande påverkan på miljön, närliggande fastigheter eller annan verksamhet, kan en anmälan till Länsstyrelsen vara tillräcklig. Som mindre ytvattenuttag räknas:
- Uttag av högst 600 kubikmeter per dygn men högst 100 000 kubikmeter per år från ett vattendrag.
- Uttag av högst 1 000 kubikmeter per dygn men högst 200 000 kubikmeter per år från ett annat vattenområde än vattendrag.
Länsstyrelsen prioriterar under rådande omständigheter handläggning av anmälningar om vattenverksamhet. Har du en komplett ansökan går handläggningen extra snabbt.
Det finns undantag från tillstånds- och anmälningsplikten för ett vattenuttag och det är:
-
om vattenuttaget är för husbehov som dricksvatten till människor och sällskapsdjur, matlagning, dusch, tvätt och rengöring, vattning av trädgård för eget behov, till exempel trädgårdsland. Observera att vattning av gräsmattor inte räknas som husbehov.
-
om vattenuttaget är till en jordbruksfastighet, som dricksvatten till kreatur. Däremot kräver vattenuttag till exempelvis grödor anmälan eller tillstånd.
-
om det är uppenbart att vattenuttaget inte påverkar allmänna eller enskilda intressen. Till exempel kommunala dricksvattentäkter, olika arter som fisk och musslor, vattenmiljön eller grannars brunnar. Du som utför åtgärden har ansvar för att visa att undantaget inte påverkar några allmänna eller enskilda intressen negativt.
Alla som gör ett vattenuttag behöver följa de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken, de säger bland att verksamheten inte får medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Exempelvis behöver flödet i ett vattendrag uppgå till minst medellågvattenföringen (eller 30 % av medelvattenföringen) för att ekologiska funktioner i vattendraget ska kunna bibehållas. Vid så låga flöden kan därför ett vattenuttag inte göras i vattendraget utan att värdena i vattnet påverkas negativt. Vid en anmälan om vattenverksamhet är de allmänna hänsynsreglerna en del av länsstyrelsens bedömning för vattenuttagets påverkan.
Om du har ett tillstånd för vattenuttag ska du i första hand följa tillståndet, ett tillstånd gäller gentemot andra intressen i de delar som har prövats.
Du är också alltid skyldig att följa upp din verksamhet genom så kallad egenkontroll. Det innebär att du regelbundet ska följa upp var, när och hur mycket vatten som du har tagit ut. Dessa uppgifter ska kunna redovisas om länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet begär detta.
Anmälan om vattenverksamhet
Vattenuttag
Miljöbalken, kapitel 11, paragraferna 9 och 11 - 12.
De allmänna hänsynsreglerna finns i miljöbalken, kapitel 2.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Den senaste tidens långvariga torka har lett till att många lantbrukare har behov av att ta tillvara all växtlighet som duger till foder.
Länsstyrelsen har fattat ett inriktningsbeslut om att myndigheten tar särskild hänsyn till torkan vid bedömning av avvikelser från villkor. Beslutet gäller till och med den 31 juli 2023 för nedanstående villkor:
- skörd av bevuxen träda före 1 augusti för den som söker kompensationsstöd
- skörd av skyddszoner före 1 juli
- slåtter av betesmarker
- skörd av slåtterängar före 1 juli
- tillskottsutfodring i betesmarker och slåtterängar med särskild skötsel (utgår ifrån att man inte har alternativ mark att utfodra på).
Varje fall där länsstyrelsen konstaterar avvikelser bedöms enskilt. Den sökande behöver inte höra av sig för att nyttja undantaget.
Om din betesmark eller slåtteräng ligger i ett skyddat område (Natura 2000, naturreservat eller liknande) kan särskilda regler gälla. Har du frågor om det krävs dispens eller inte i skyddade områden, kontakta Länsstyrelsens Naturskyddsenhet på 010-2237000 eller kronoberg@lansstyrelsen.se.
Vill du beta en slåtteräng behöver du ändra grödkod till betesmark i din ansökan.
Vid tidig skörd av bevuxen träda och skyddszoner bör du tänka på att inte skada fågellivet. Ser du häckande fåglar bör du lämna ett oskördat område på cirka 10x10 meter runt boet.
Har du frågor, kontakta oss på 0771-67 00 00 eller Jordbrukarstod.Kronoberg@lansstyrelsen.se.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Risken för skogsbränder i Kronobergs län är extremt stor och därför har Länsstyrelsen utfärdat ett skärpt eldningsförbud. Det betyder att all form av eldning och grillning i skog och mark är förbjuden vilket även gäller fasta grillplatser. En annan förebyggande åtgärd som Länsstyrelsen gör för att minska risken för stora skogsbränder är att besluta och samordna skogsbrandsbevakning med flyg. När det är hög risk för skogsbränder flyger skogsbrandsflyget över Kronobergs län en till två gånger dagligen. Sedan början av maj fram till midsommar 2023 har flyget varit i luften ovanligt mycket. Länsstyrelsen genomför även återkommande kampanjer som syftar till att informera allmänheten om brandrisken i länet. Arbetet sker i nära samordning med länets kommuner och räddningstjänster.
Information samt frågor och svar om eldningsförbud finns på länsstyrelsens webbplats.
Du kan bidra i det förebyggande arbetet genom att undvika aktiviteter så som markberedning och avverkning eftersom det kan orsaka gnistbildning. Alternativt se till att arbetet kan ske på ett säkert sätt. Du som markägare kan underlätta för räddningstjänsten genom att se till att vägar till vattendrag är tillgängliga och fria från hinder. Skyltning underlättar att hitta. Se till att brandgator som finns är fria för att underlätta möjligheten att stoppa eldens spridning. Extra tillsyn av mark och skog exempelvis efter åskoväder är en annan åtgärd som kan bidra till tidig upptäckt av en skogsbrand.
För skogsägare och andra som arbetar i skogen har Skogsstyrelsen samlat frågor och svar samt relevanta länkar på sin hemsida.
Det finns brandriktlinjer som är framtagna av skogsbruket, myndigheter med flera för att minska antalet och omfattningen av skogsbränder. Se till att hålla dig uppdaterad, både på brandriskvarningar och hur du kan minska risken för skogsbrand.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till följd av den torra våren och försommaren 2023 kan många djurhållare i Kronobergs län få svårt att få fram tillräckligt med foder till sina djur. Första skörden har varit lägre än normalt och på sina håll mycket lägre än normalt. Det finns också oro för hur länge betet räcker om det inte kommer nederbörd inom en snar framtid.
Djurskyddslagen specificerar att djur ska skyddas mot lidande och sjukdomar och ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn. Lagen säger också att fodret och vattnet ska vara av god kvalitet och anpassat efter djurslag.
Djuren ska hållas på bete i den utsträckning som anges i regelverket. Reglerna hindrar dock inte att man utfodrar djuren inomhus. Betet behöver alltså inte utgöra hela djurens foderstat under betesperioden. För nötkreatur är det vanligt att djuren redan under många år druckit av vatten från en sjö, bäck eller å under sin betesperiod. Vatten i vattendrag innehåller dock generellt mer mikroorganismer än grundvatten. Kan det finnas inblandning av avloppsvatten ska man vara försiktig eftersom risken för till exempel salmonella ökar. Ett gott råd är att ta ett vattenprov och efter det rådgöra med en veterinär.
Är du markägare och har marker som inte betas kan du vara till stor hjälp genom att upplåta dem till djurhållare under betessäsongen. På länsstyrelsens hemsida finns en betesförmedling där djurägare kan annonsera efter betesmarker och markägare kan annonsera efter betesdjur. Det finns också en vallförmedling för att underlätta kontakter mellan markägare som har vall på åkermark som de inte skördar och djurhållare som behöver skörda mer vall. Länsstyrelsen tillhandahåller även en digital ängs- och slåtterförmedling för att underlätta kontakter mellan ängsskötare och markägare för att ängar ska kunna fortsätta hävdas.
Digitala förmedlingar:
Betesförmedling | Länsstyrelsen Kronoberg (lansstyrelsen.se)
Vallförmedling | Länsstyrelsen Kronoberg (lansstyrelsen.se)
Ängs- och slåtterförmedling | Länsstyrelsen Kronoberg (lansstyrelsen.se)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sommarens torka ställer till stora problem i både växtodling och djurhållning. Behöver du foderrådgivning för att klara djuren? Vill du diskutera med en rådgivnare hur du ska planera om med helt nya förutsättningar? Följande kostnadsfria möjligheter finns:
Du brukar minst 50 hektar eller har minst 15 djurenheter för att få Greppa näringen-rådgivning. Rådgivningen kan till exempel handla om ny grovfoderberäkning, foderstat, betesstrategi, gödslingsstrategi eller våtmarksplanering. Läs mer om vilka rådgivningar som erbjuds på greppa.nu.
Rådgivningen riktar sig till dig som är ekologiskt certifierad och har frågor eller problem kring foder, djur eller växtodling. Du som funderar på att ställa om till ekologisk produktion kan få hjälp med beräkningar inför eventuell omställning.
Ring din rådgivningsorganisation och fråga om de har kostnadsfri rådgivning som betalas av Länsstyrelsen. Eller kontakta malin.fernholm@lansstyrelsen.se.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Långvarig torka innebär att skogen blir stressad och risken för skogsskador ökar. Framför allt är det skador av granbarkborre, plantor som torkar och dör och hög risk för skogsbrand.
Det är extra stor risk för nya angrepp i närheten av där det var skador förra året, eller i områden som är utpekade på en så kallad riskkarta. Riskkartor finns i Skogsstyrelsens Mina sidor och i flera av skogsföretagens appar.
De tidiga angreppen är svåra att upptäcka eftersom granen fortfarande ser frisk ut på håll. Kontrollera därför skogen noggrant minst var fjärde vecka under perioden maj-september.
Tidiga tecken att leta efter är:
- Brunt borrmjöl i barkfickor, spindelväv och runt stambasen.
- Små ingångshål i barken.
Något senare tecken är:
- Gröna barr på marken.
- Barr som börjar skifta i rött.
Ju tidigare angreppen hittas och åtgärdas, desto mer virkesvärde kan räddas och desto bättre blir bekämpningseffekten. Kontakta en virkesköpare, inspektor eller förvaltare i god tid för att planera för åtgärd och säkra borttransport. Eventuella färska vindfällen av gran som inte är åtgärdade är extremt hög tid att köra ut eller barka. Granar som angreps förra året kan lämnas kvar i skogen om de står bra till. De är nu bostad åt granbarkborrens fiender som hjälper oss i bekämpningen.
Torka innebär också stor risk för att eventuella planteringar kan ta skada. Titta även till dessa för att se hur de tagit sig och se till att hjälpplantera under hösten vid behov.
I och med ett förändrat klimat ökar risken för skogsskador. Ett sätt att minska risken är att variera sitt skogsbruk för att på så sätt sprida riskerna. Det kan man göra framför allt genom att använda rätt trädslag på rätt mark, så kallad ståndortsanpassning. Men också genom att testa flera olika trädslag, blandningar och att tänka på att röja i tid och inte gallra i skog högre än 20 meter. Man kan också variera genom olika skötselmetoder, såsom hyggesfritt. Att spara löv längs med vattenstråk, sjöar, vägar och mellan bestånd minskar risken för angrepp av granbarkborre men fungerar också som brandrefuger. Det är bra för vattnet, vägen och viltet också.
Läs mer om torkan på Skogsstyrelsen hemsida.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöden i strategisk plan kan vara öppna i utlysningar, ansökningsomgångar eller löpande.
- Stöd till olika vattenvårdsåtgärder, bevattningsdammar och startstöd har löpande ansökan, handläggning och beslut hela året.
- Stöd för ny- och omläggning av täckdikning på åkermark kommer vara öppet under två ansökningsomgångar, 1 juli – 30 september och 1 oktober – 31 december, med 1 200 000 kronor i respektive omgång. Stödet kan ge 30 procent av dina utgifter som måste omfatta minst 100 000 kronor.
- Stöd för Utrustning / ny teknik, Torkning och lagring efter skörd, Minskad ammoniakavgång samt Växthus och odlingstunnlar är öppna i en ansökningsomgång 1 oktober – 31 december med 4 500 000 kronor i en gemensam budget.
- Investeringsstöd för stallar. Utlysningsperioder 2023, 3 januari – 31 mars, 1 april – 30 juni, 1 juli – 30 september, 1 oktober – 31 december. Budgeten i år är 4 800 000 kr i samtliga utlysningsomgångar och möjligt stöd är mellan 60 000 kr och 2 400 000 kr. Stödet ger normalt 30 procent av dina utgifter, men är du under 40 år får du 40 procent. Budgeten i år är 4 800 000 kr i samtliga utlysningsomgångar och möjligt stöd är mellan 60 000 kr och 2 400 000 kr. Stödet ger normalt 30 procent av dina utgifter, men är du under 40 år får du 40 procent.
- Stöd för att anlägga kalkfilterdiken utlyser vi 1 oktober – 31 december, med 500 000 kronor i budget.
- Stöd för diversifiering till annat än Jordbruk är öppet i en ansökningsomgång 1 juli – 30 september, med 1 000 000 kronor i budget.
På Länsstyrelsens hemsida kan du läsa mer om de olika stöden i strategisk plan.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
