DECA Kronoberg

DECA Kronoberg är ett nyhetsbrev för dig som är intresserad av att följa Interreg Europe-projektet Delivering Effective Climate Actions (DECA). DECA är ett fyraårigt EU-finansierat projekt med målet att accelerera och intensifiera offentliga aktörers klimatanpassningsarbete genom att utveckla innovativa styrdokument och finansieringsmöjligheter.

DECA, Länsstyrelsen Kronoberg

Lägesrapport för DECA

År 2027 kommer DECA att ha förbättrat styrningen av klimatanpassningsplaner. Berörda partner kommer att ändra hanteringen av sina styrdokument, införa eller anta nya metoder och kriterier eller strategier (finansiella och sociala) i systemet för sina klimatanpassningsplaner.

Vi har arbetat inom DECA i över ett år nu, och vi vill titta på hur dessa lokala styrdokument har utvecklats hittills. Vi har gjort, och gör fortfarande, utbyte av erfarenheter och besöker goda exempel, men det är avgörande att införa det vi lär oss på lokal nivå. Låt oss se hur det går för oss.

Stärka och förfina regionala strategier, program och planer

Tanken är att göra befintliga styrdokument mer effektiva, inkluderande och hållbara, vilket i slutändan leder till bättre resultat för de berörda regionerna.

Specifika anpassningsåtgärder saknas, därför bör en detaljerad sårbarhetsstudie utvecklas. I detta fall kan mer specifika och lokala anpassningsstrategier baserade på klimatdata och riskanalys definieras. Ett övervaknings- och utvärderingsramverk behövs för att följa upp effektiviteten av anpassningsåtgärder.

Tanken är också att det kommer att finnas ett starkare engagemang från intressenter i utvecklingen av denna sårbarhetsstudie och specifika åtgärder och naturbaserade lösningar.

Mazoviens energikontor i Warszawa, Polen

Europeiska fonderna för Mazovien 2021–2027 är ett regionalt operativt program som medfinansieras av EU och stöder innovation, energiomställning, mobilitet och socioekonomisk tillväxt. Med en budget på över två miljarder euro fördelas medel inom ramen för sammanhållningspolitiken, med prioritet för Mazoviens regionala område. Typer av projekt som kan finansieras:

• Utrustning och infrastruktur för katastrof- och krishantering.
• Förbättra översvämningsskyddet och mildra torkans effekter genom att hålla kvar regnvatten.
• Motverka effekterna av torka och kraftigt regn i stadsområden genom att implementera grön och blå infrastruktur.
• Utveckling av planer för klimatanpassning.

Detta styrdokument kommer att förbättras genom att optimera organisationen av tematiska utlysningar inom ramen för Europeiska fonderna för Mazovien 2021–2027 för att bättre stödja klimatanpassning och katastrofriskhantering.

Tartus regionala energikontor, Estland

I Tartus län är målet att uppdatera och revidera den befintliga klimat- och energiplanen, som sammanställdes och antogs 2022. Den nuvarande planen inkluderar handlingsplaner på både länsnivå och lokal nivå men fokuserar främst på utsläppsminskning. Klimatrisker och anpassning är för närvarande sekundära och nämns bara lite kort. Vissa anpassningsmål har fastställts, men utan en omfattande riskbedömning eller tydligt definierade motståndskraftsåtgärder.

Genom DECA-projektet förväntas planen stärkas avsevärt när det gäller klimatanpassning. Klimatförändringsrisker och deras potentiella effekter på invånare, infrastruktur, byggnader och bioekonomi – såväl som möjligheter – bör analyseras mer i detalj och i relation till specifika lokala förhållanden. En mer systematisk strategi behövs: metoder (inklusive relevanta indikatorer), konkreta anpassningsåtgärder och lämpliga finansieringssystem bör utvecklas.

Denna process kommer att genomföras i nära samarbete med Tartus läns kommunförbund, kommuner och med stöd av DECA-projektet, med utgångspunkt i projektpartnernas erfarenheter och goda exempel. Den uppdaterade planen kommer att innehålla en tydligt definierad och mer robust klimatanpassningskomponent som återspeglar både strategisk planering och praktiska behov.

Deltagande från engagerade intressenter: en nyckel till framgångsrik blågrön infrastrukturdesign

När det gäller att utforma effektiv blågrön infrastruktur är mängden intressenter som är involverade i planeringsprocessen absolut avgörande. Att skapa lösningar tillsammans med lokalsamhället säkerställer att projekten återspeglar verkliga sociala behov och svarar mot områdets specifika karaktär. Endast lokala invånare förstår på alvar vilka platser som har social betydelse, vilka områden som kräver särskild uppmärksamhet och vilka lösningar som kommer att kompromissa eller inte med de människor som bor där.

Ett tvärsnitt av intressenter, inklusive bostadsrättsföreningsförvaltare, kommunala tjänstemän, icke-statliga organisationer och invånare, erbjuder ett brett spektrum av perspektiv som berikar designprocessen. Det möjliggör kritisk granskning av koncept från olika vinklar och säkerställer delat ansvar för slutresultatet. Denna samarbetsstrategi ger också praktiska fördelar: lokala deltagare kan ofta föreslå inhemska växtarter som passar området, vilket är avgörande för landskapsarkitektur och ekologisk balans.

Styrningsstrukturer

Men framgångsrikt genomförande kräver mer än deltagande eftersom det kräver flexibla och lyhörda styrningsstrukturer. Naturbaserade lösningar hindras ofta av stela, isolerade former av stadsförvaltning, konkurrerande markanvändningsprioriteringar, fragmenterade ansvarsområden och begränsad samordning mellan avdelningar. Dessa systemiska hinder saktar ner implementeringen och leder ofta till inkonsekventa eller ohållbara resultat.

Effektiv implementering av naturbaserade lösningar kräver en omorganisation av stadsstyrningen. Det är viktigt att eliminera hinder mellan avdelningar och institutioner, fastställa tydliga ansvarsområden i sektorsövergripande projekt och införa mekanismer för gemensamt beslutsfattande och flexibel anpassning av åtgärder under implementeringen. Intressenternas engagemang måste gå utöver engångskonsultationer och bli en funktionell del av projektutvecklingsprocessen. Det som behövs är strukturer som möjliggör effektivt samarbete mellan experter, tjänstemän och invånare baserat på definierade roller, relevant kompetens och delat ansvar för resultat.

Vi bör inte behandla alla goda exempel som en färdig mall, utan som en inbjudan till dialog. Framgångsrik implementering är beroende av att skräddarsy idéer till det lokala sammanhanget: tillsammans. Att skapa utrymme för människor att bli hörda, att delta och att forma sin omgivning är inte bara önskvärt, det är nödvändigt.

Planen innehåller åtgärder för vår egen organisation och rekommenderade åtgärder för kommunerna inom länet.

Genom DECA vill vi bygga kunskap, involvera och engagera intressenter, ge stöd och ledarskap i genomförandet av olika klimatanpassningsåtgärder och följa upp framstegen. Vi vill titta på goda exempel som kan stödja vårt genomförande med engagemang och stöd från våra intressenter.

Med DECA planerar vi att

• lägga mer fokus på sambandet mellan grönt, klimat, biologisk mångfald och välbefinnande
• koppla policyinstrumenten till andra styrdokument
• förbättra medborgarnas medverkan och engagemang
• öka medvetenheten
• lära av kunskapen hos andra partner och intressenter och deras goda exempel.

Staden Oostende i Belgien

Staden Oostende har en klimatanpassningsplan som arbetar mot

• en vattentålig stad,
• en torktålig stad,
• en värmetålig stad och
• naturåterställning.

Vi vill förbättra styrdokumentet genom att skapa ett lokalt projektteam för att genomföra ett pilotprojekt som nämns i planen och lära av andra partner.

Inspirerade av projektpartnern Roermond använder vi deras Green-Blue Revolution Schoolyards som utgångspunkt för lärande mellan regioner för att förbättra vårt styrdokument. Vi har ambitionen att genomföra åtgärden «förgröna 10 skolgårdar till 2030». Därför har vi inrättat en intern arbetsgrupp med ansvar för DECA-projektet, med representanter för staden och externa organ. Nästa steg är att inkludera externa intressenter: skolor, föräldrar, VITO Water Climate Hub, Buitengoed och regionala myndigheter som tillhandahåller expertis och finansiering (Regional Landscapes, MOS Flandern, provinsen). Roermonds goda exempel kommer att hjälpa oss att implementera en strategisk metod för att bygga kunskap och finansiella strukturer för att förvandla skolgårdar till grönare och mer barnvänliga platser, vilket också förbättrar stadens vattenhantering.

Lissabon kommun i Portugal

Det styrdokument som Lissabon vill förbättra genom DECA är Lissabons klimatstadskontrakt 2030.

Lissabon har valts ut av Europeiska kommissionen som en av de hundra städerna i uppdraget “klimatneutrala och smarta städer” som har åtagit sig att uppnå ett ambitiöst mål att minska utsläppen av växthusgaser och att anpassa sig till och göra staden motståndskraftig mot ett förändrat klimat.

Som en del av detta har vi utvecklat ett stadsklimatkontrakt, som innehåller stadens åtagande, handlingsplanen och investeringsplanen. Planen handlar om:

• anpassning till extrema väderhändelser och ökning av motståndskraften mot klimatrisker
• begränsning: minskning med 80 % av direkta utsläpp av växthusgaser och uppnå klimatneutralitet till 2030
• inkludering: genomförandet av en rättvis och inkluderande omställning som tar itu med ojämlikheter.

För att uppnå detta vill vi förbättra deltagande från våra intressenter med hjälp av kunskap inom DECA-partnerskapet och samla in bidrag från olika sektorer samt berika stadsklimatkontraktet med olika åtgärder som utförs av intressenter, samhället och den akademiska världen.

Region Treviso i Italien

Silea kommun är anknuten partner till Region Treviso i DECA projekt. Kommunens handlingsplan för hållbar energi och klimat (SECAP) är ett styrdokument med en långsiktig vision för att nå ambitiösa mål gällande klimatförändringar. Tillsammans med 11 000 andra europeiska lokala myndigheter undertecknade Sileas kommun ett borgmästaravtal. Avtalet stöds av provinsen, som är samordnare för avtalets genomförande. Styrdokument SECAP kommer att förbättras ur ett ledningsperspektiv genom lärandet av andra partners i projektet. Genom att man studerar goda exempel för klimatanpassning på internationell nivå kan Silea importera delar som bäst passar till de egna lokala behoven.

Frågan om klimatanpassning i Silea har blivit brådskande, eftersom kommunen drabbades av extrema klimathändelser som utgör ett hot mot de naturliga, hälsomässiga, sociala och ekonomiska perspektiven. Därför krävs en hållbar strategi som kan hantera dessa utmaningar.

SECAPs handlingsplanen beskriver genomförandet av 24 åtgärder uppdelade mellan offentliga och privata åtgärder. Målet är att minska energiförbrukningen och genomföra för klimatanpassning. Detta ger Sileas kommun möjlighet att reagera snabbt på extrema händelser.

Det förväntas att SECAP förbättras genom att uppdatera den, implementera och förbättra ett antal initiativ, såsom följande:

1. Utarbetande av den urbana ekosystemplanen. Planen innehåller analyser och klassificeringar av stadsområden och deras funktioner, samt ett dokument för planering.
2. Utarbetande av den kommunala landsbygdspolisens föreskrifter. Landsbygdspolisens verksamhet syftar till att säkerställa territoriets försvar genom att övervaka jordbruks- och skogsbruksaktiviteter, underhåll av diken och hydrauliska arbeten inom jordbruket, landsbygdsvägar och användning av växtskyddsmedel.
3. Utbildningsinitiativ för medborgare och skolor. Åtgärder som "Nya läsarskogar" främjas, där nya träd planteras för varje träd som trädet växer för att bilda nya skogar i offentliga områden.
4. Stadsskogsplantering i offentliga och privata områden.

Genom upplevelsen ” Låt oss få floden Po att le” har det varit möjligt att ge bort gratis trädarter för plantering i privata utrymmen för de medborgare som vill, i syfte att ytterligare integrera ekosystemtjänster.