Visa i webbläsare

Länsstyrelsen Kronoberg

DECA Kronoberg

Nummer 4, mars 2026

Strandpromenaden vid Växjösjön, som döljer dagvattenhantering.

DECA Kronoberg är ett nyhetsbrev för dig som är intresserad av att följa Interreg Europe-projektet Delivering Effective Climate Actions (DECA). DECA är ett fyraårigt EU-finansierat projekt med målet att accelerera och intensifiera offentliga aktörers klimatanpassningsarbete genom att utveckla innovativa styrdokument och finansieringsmöjligheter.

DECA, Länsstyrelsen Kronoberg

 

Rapport om social rättvisa i klimatanpassning

DECA (Delivering Effective Climate Actions), projektet som verkar under Interreg Europe, syftar till att stödja regioner i att stärka sina policy-dokument för klimatanpassning utifrån ett socialt rättvist och inkluderande perspektiv. Uppdraget går i linje med en ny rapport ”Social fairness in preparing for climate change: how just resilience can benefit communities across Europe”. Rapporten är framtagen av European Environment Agency (EEA) och publicerad av European Commission under 2025.

Rapporten betonar inte bara vikten av att klimatanpassning ska skydda människor, utan även säkerställandet av att det sker på ett inkluderande sätt.

Klimateffekterna ökar och har olika påverkan i olika delar av Europa. Rapporten lyfter att socialt sårbara grupper som äldre, barn, låginkomsttagare, personer med särskilda behov och migranter utsätts för klimatriskerna i större utsträckning. De har också oftast färre resurser att klara av det. Samtidigt tenderar dessa grupper att vara underrepresenterade i planering och beslutsfattande. Detta kan leda till att anpassningsåtgärder förstärker befintliga ojämlikheter.

EEA-rapporten undersöker hur social rättvisa kan integreras i klimatanpassningsarbetet i alla nivåer av styrning – EU, nationellt, regionalt och lokalt. Rapporten betonar vidare att det krävs koordinerade åtgärder för att bygga en rättvis motståndskraft:

  • På EU-nivå krävs strategisk riktning, finansieringsinstrument samt överenskomna ramar.
  • På nationell nivå krävs integrering av rättvisa i lagstiftning, policy och finansiering.
  • På regional och lokal nivå krävs åtgärder som möter verkliga behov i olika samhällen.

Kärnan i rapporten fokuserar på fyra system där klimatrisker och social ojämlikhet oftast korsas:

1. Byggd miljö

  • Bostäder, offentliga byggnader och urbana miljöer.
  • Sårbara befolkningsgrupper utsätts ofta mer för värmeböljor, lever i bostäder med sämre kvalitet eller har begränsad tillgång till gröna ytor som minskar värme.

2. Lantbruk och livsmedelsystem

  • Matproduktion, leveranskedjor och försörjning på landsbygden.
  • Mindre lantbruk och säsongsarbetare utsätts för ökade risker följt av extremt väder och ekonomiskt tryck.

3. Vattensystem

  • Omfattande tillgänglighet på vatten, kvalitet och infrastruktur.
  • Samhällen med svagare infrastruktur eller begränsade ekonomiska resurser är mer utsatta för risken för vattenbrist, översvämningar eller dålig vattenkvalitet.

4. Transportsystem

  • Mobilitet, säkerhet och tillgänglighet.
  • Extremt väder förstör ofta transportsystem. Personer som inte har ett eget fordon eller bor i avlägsna områden upplever ofta större utmaningar.

Genom att undersöka dessa fyra system tillsammans visar rapporten att klimatanpassning måste förstås som något mer än en utmaning kopplat till miljö. Den måste också förstås som ett socialt, ekonomiskt och rättviseproblem.

Rekommendationerna som redovisas i rapporten är relevanta för DECA-projektet. De bekräftar projektets åtagande att främja effektiva, inkluderande och socialt rättvisa styrdokument för klimatanpassning. Särskilt på en regional och lokal nivå.

Rapporten identifierar flera huvudsakliga luckor som kvarstår på EU-nivå:

  • Avsaknaden av finansiering som är riktad till socialt rättvis anpassning.
  • Avsaknaden av ett gemensamt ramverk som stöd för att utvärdera rättvis motståndskraft.
  • Ineffektiva data av social sårbarhet som begränsar en evidensbaserad planering.

Dessa utmaningar berör precis de områden som DECA erbjuder värde inom. Genom att stärka regional kapacitet, främja interregionalt kunskapsutbyte och stödja utvecklingen av inkluderande lokala handlingsplaner hjälper DECA regioner att designa anpassningsstrategier som adresserar de sociala verkligheterna som lyfts fram i rapporten.

Publiceringen av EEA-rapporten kommer under en viktig tid i DECA-projektet. Den utgör ett bra politiskt- och expertunderlag för projektets fokus på rättvisa, inkluderande och långsiktig motståndskraft. Genom att kombinera insikter från rapporten med Interreg Europes samarbetsapproach möjliggör DECA-projektet ett mer effektivt sätt att planera för en framtid med förändrat klimat. En framtid där samhällen är bättre skyddade, mer robusta och där alla människor har möjlighet att anpassa sig.

 

Studiebesök och goda exempel

I DECA-projektet utbyts goda exempel under möten och vid fysiska och digitala studiebesök.

Det senaste studiebesöket ägde rum i oktober 2025 i Roermond (Nederländerna) och Ostend (Belgien). Både projektpartner och intressenter fick ta del av ett brett utbud av goda exempel som bland annat handlade om uppgraderade boendemiljöer, minskad risk för personlig skada vid översvämningar, stimulerande och hälsosamma skolmiljöer, tillgängliggörande av närproducerad mat samt stadsmiljöer som omvandlats till svalare platser.

Roermond, Nederländerna

Underjordiskt vattenförvaringssystem under Kapellerlaan

Renoveringen av gatan Kappellerlaan i Roermond introducerade ett innovativt underjordiskt vattenförvaringssystem. Projektteamet presenterade sin approach och utmaningarna med att balansera begränsad yta för kablar, rör, träd och vattenfaciliteter under jorden. Lösningen var att man installerade en sandbädd toppad med komprimerad stenull, känt som ”Rockflow”. Rockflow påminner om en skumsvamp som absorberar och gradvis släpper igenom vatten, vilket gör att gatan skyddas från både översvämning och torka. Materialet har utvecklats av lokala tillverkaren Rockwool och demonstrerar hur smart design kan göra urbana miljöer mer motståndskraftiga mot klimatförändringar.

Grönblå skolgårdsrevolution

Ett annat inspirerande exempel inom DECA är ett projekt där man omvandlar skolgårdar till livfulla grönblåa platser. Eftermiddagen började med en presentation om hur projektet strukturerats, stegen som genomförts samt hur det är finansierat.

En grönskande skolgård.

Efteråt besökte vi en av de omvandlade skolgårdarna på Aan de Roer-skolan. Skolgårdsledaren och rektorn guidade oss igenom designprocessen och det slutliga resultatet. Den nya skolgården kombinerar grönska och vattenelement som bidrar till hälsosammare och mer motståndskraftig miljö för barnen att leka och lära i. Genom att förvandla asfalterade områden till levande landskap bidrar projektet inte bara till ökad biologisk mångfald och vattenförvaltning, utan förstärker också upplevelsen för både elever och lärare.

Nationellt mästerskap i gatstensvändning

Roermond deltar stolt i ett nationellt mästerskap för gatstensvändning där kommuner över hela Nederländerna tävlar i att byta ut så många gatstenar som möjligt till grönska. Målet är tydligt – genom att byta ut gråa gatstenar till växter, gräs och fasadgrönska blir städerna mer motståndskraftiga, svalare vid värmeböljor, ökar biologisk mångfald och samtidigt vackrare.

Under vårt studiebesök presenterades initiativet och dess breda målsättning. En särskild höjdpunkt var hur en grupp entreprenörer längs en shoppinggata gått samman för att göra omgivningen grönare. Detta genom att installera fasadgrönska på varje butiks framsida. Denna gemensamma insats visar hur verksamheter kan bidra till en hälsosammare och mer attraktiv urban miljö. Genom att arbeta tillsammans har de både förbättrat utseendet och upplevelsen av gatan samt minskat risken för översvämningar.

Mästerskapet är mer än en tävling – det är en rörelse från gråa ytor till gröna ytor. Roermonds deltagande visar hur lokal kreativitet och samarbete kan få en bestående inverkan som gagnar både människor och natur.

Greening Plein 1999

Square 1999 i Roermond har genomgått en anmärkningsvärd förändring. En helt asfalterad och livlös yta är nu omgjord till en välkomnande grönblå yta för gemenskap. Under en presentation som genomfördes på platsen berättade en projektdeltagare om målen med förändringen och hur lokala boende var aktiva i processen. Det skedde dessutom samarbete med en lokal gymnasieskola för att se till att designen reflekterade både behov och idéer från området.

Vacker plantering med gångstenar igenom.

Vid besöket på platsen blev det tydligt vilken inverkan förändringen har haft, särskilt i jämförelse med de foton som visade hur det såg ut tidigare. Den nya designen erbjuder mer grönska, platser att mötas på och en motståndskraftig miljö. I projektet har man också försökt ta hänsyn till en låg underhållskostnad. Square 1999 är ett kraftfullt exempel på hur man genom samskapande lyckats omvandla en asfalterad yta till en livfull plats där människor vill umgås.

Ostend, Belgien

Dune for dike: sanddyner som skydd för stigande havsnivåer

Belgien har en sandig kust och normalt sett utgör stranden och sanddynerna ett naturligt skydd mot översvämningar. Under det senaste århundradet har dock sanddyner ersatts av byggnader och asfalterade promenadstråk. Sanden fixeras inte längre av sanddyner och kan därför röra sig mer fritt under stormar.

Vita sanddyner under en blå himmel.

I Raversijde i Ostend genomförs årligen ett stort arbete med att rensa promenadstråken och järnvägen från sand. De stenmurar som satts upp längs med stranden skyddar delvis mot att sanden blåser upp, men det är inte tillräckligt effektivt vid starkare stormar.

Den 700 meter långa sanddynen med sandrör (stråväxande gräs) som växer snabbt gör att sanden stannar på stranden vid stormigt väder och starka vindar. De växande sanddynerna bidrar också med varierad natur och bättre skydd mot översvämning.

Det gröna bandet och matträdgårdar i Stene

Ostend designade ett ”grönt band” runt staden med ”pärlor” längs med bandet. Det är ett projekt där man knutit ihop alla gröna zoner och landskap som finns i periferin av den urbana delen av staden.

En grupp människor på en gångväg genom ett grönt landskap.

En av de platser som knutits till det gröna bandet är matträdgården i Stene. Området var tidigare en otillgänglig plats som nu förvandlats till en öppen plats med en odlingsträdgård, promenadstråk och plats för rekreation som stöds av de lokala medborgarna. Man har även öppnat upp och vidgat bäckar så att regnvatten kan fångas upp och den biologiska mångfalden ökar.

Från grå parkering till grön cityträdgård

En tidigare grå parkering i centrum av staden förvandlades till en sval och grön oas. På en värmekarta över centrum var det tydligt att denna avskilda parkeringsplats nära shoppinggatan var en väldigt varm plats. Stadens centrum är tätbebyggt och det är endast vid utkanterna man kan hitta svalare platser (vid havet och vid en park).

Organiskt formade grönområden på rad mellan husen i en stad.

I staden finns många små lägenheter och en äldre befolkning, varför det har blivit viktigare att göra centrum till en svalare plats. Genom ett samskapande projekt designade man om denna oattraktiva plats till att bli den gröna lungan i hjärtat av staden. I stället för bilar och luftföroreningar finns nu en passage mitt i centrum där man kan promenera och andas fritt. Området har en blommig och varierande design med gröna ”öar” som ger en känsla av en gemensam trädgård. Det finns sittplatser, en dricksvattenstation och en fullt tillgänglig toalett. Ytvatten fångas upp i underjordiska containrar och under torra perioder kan vattnet användas till att bevattna växter i stadens centrum.

Länsstyrelsen Kronoberg
Telefon: 010-223 70 00
Postadress: 351 86 Växjö
E-post: kronoberg@lansstyrelsen.se
Webbplats: www.lansstyrelsen.se/kronoberg

Vill du prenumerera på våra nyhetsbrev?
Starta en prenumeration

Så hanterar vi dina personuppgifter
Avregistrera prenumeration