DECA Kronoberg

DECA Kronoberg är ett nyhetsbrev för dig som är intresserad av att följa Interreg Europe-projektet Delivering Effective Climate Actions (DECA). DECA är ett fyraårigt EU-finansierat projekt med målet att accelerera och intensifiera offentliga aktörers klimatanpassningsarbete genom att utveckla innovativa styrdokument och finansieringsmöjligheter.

DECA, Länsstyrelsen Kronoberg

Jaamamõisa. Urban förnyelse, klimatanpassning och grönt på en grannskapsnivå

Jaamamõisa är ett bostadskvarter i Tartu som visar hur klimatanpassad urbanism kan vara framgångsrikt  implementerad där det har störst betydelse: på grannskapsnivå. I området är klimatanpassningen integrerad i byggnaderna, de offentliga platserna och i vardagslivet.

I stället för att förlita sig på isolerade insatser antar Jaamamõisa en övergripande strategi där  byggnadsrenoveringar, nybyggnationer och offentliga utrymmen planeras som delar av ett enda urbant system. Energieffektivitet går utöver enskilda byggnaders prestanda och är inbäddad i grannskapets rumsliga struktur, densitet, orientering och gröna infrastruktur. På så sätt blir stadsdesign ett viktigt verktyg för att förbättra miljöprestanda samtidigt som livskvaliteten för invånarna höjs.

Klimatanpassning integreras i förnyelseprocessen från början, vilket säkerställer att  motståndskraft formar den övergripande stadsomvandlingen. Samtidigt återställs och förvaltas stadsnaturen som viktig infrastruktur. Gröna korridorer, vegetation och offentliga utrymmen bidrar inte bara till biologisk mångfald och ekosystemtjänster, utan också till termisk komfort, attraktiva livsmiljöer och hälsosammare samhällen. Jaamamõisa visar hur samordnad stadsförnyelse kan ge flera fördelar genom att kombinera energieffektivitet, klimatanpassning och förbättrade offentliga utrymmen inom en sammanhängande grannskapsvision.

Rraadi: estniskt nationalmuseum och herrgårdspark. Monumental arkitektur möter klimatsäkert parklandskap

Raadi i Tartu erbjuder ett inspirerande exempel på hur klimatsäker design kan uppstå ur förnyelsen av ett historiskt betydelsefullt landskap. Området är hemvist för Estlands
nationalmuseum, ett landmärke som öppnades 2016 och som förvandlade ett tidigare militärt flygfält till en levande kulturell destination samtidigt som platsens unika identitet bevarades.

Museet fungerar som en katalysator för stadsförnyelse och visar att ambitiös offentlig arkitektur framgångsrikt kan kombinera kulturellt värde med miljöansvar. Det omgivande landskapet
integrerar den historiska herrgårdsparken Raadi, minnesfältet och omfattande grönområden i ett klimatanpassat system som förbättrar både ekologisk och social motståndskraft.

Naturbaserade lösningar är kärnan i projektet. Dammar, bäckar och öppna vattendrag bildar ett aktivt nätverk för dagvattenhantering, medan inhemsk vegetation, ängsväxter, björk- och alträd har bevarats genom naturlig succession snarare än ersatts av konventionell landskapsarkitektur. Denna strategi stärker den biologiska mångfalden, förbättrar klimatanpassningen och skapar attraktiva offentliga utrymmen med en stark platskänsla.

Genom att kombinera blågrön infrastruktur, kulturarv och innovativ landskapsdesign visar Raadi hur klimatmotståndskraft kan upplevas genom vatten, vegetation och offentliga rum. Projektet visar att miljöprestanda och kulturell identitet kan förstärka varandra och erbjuda en  övertygande modell för hållbar stadsförnyelse.

Raadi utbildningscenter. Ny era inom utbildningscampus som klimatinfrastruktur

Raadi Utbildningscenter för in klimatsäker design i modern utbildningsarkitektur och kombinerar sömlöst moderna lärmiljöer med utomhusundervisning. Som ett nytt campus för
både skola och förskola visar det hur utbildningsanläggningar kan integrera lekplatser, vegetation och smarta dräneringssystem samtidigt som de uppfyller högsta pedagogiska standarder.

Stadsmiljö och vattenhantering

Beläget i en snabbt växande förort integrerar campuset träbyggnader och utomhuslandskap till en sammanhängande miljö. Det fungerar både som ett lärandecentrum och ett offentligt utrymme, vilket främjar kontinuerlig interaktion mellan inomhus- och utomhusundervisning. Dessutom är campuset en del av en bredare strategi för dagvattenhantering i Raadiområdet. Dessa innovativa dräneringslösningar är direkt kopplade till DECA Good Practice "Stormwater Management Model Development for Suburban Areas", publicerad på Interreg Europe Learning Platform.

Kärnpelare för klimatsäkring

Klimatanpassning är inbäddat i campusdesignen genom naturbaserad landskapsarkitektur, porösa ytor, gröna tak och solcellssystem.

• Anpassning: ekologiska och hydrologiska processer är rumsligt allestädes närvarande, vilket gör vattenhantering och natur till en vardaglig lärandeupplevelse.
• Åtgärder: träarkitektur, energieffektiv inomhusteknik och förnybar energi säkerställer långsiktig drift med låg miljöpåverkan.
• Sidofördelar: klimatåtgärder stödjer samhällsanvändning, högkvalitativ inomhuskomfort och miljömässig motståndskraft, vilket positionerar skolan som en modell för framtida
  stadslandskap.

Framsteg i förbättring av styrdokument

INTERREG Europe-programmet hjälper regioner att utbyta erfarenheter och goda exempel för att förbättra regionala politiska styrdokument. Genom att stärka befintliga policydokument, program och planer syftar programmet till att göra dem mer effektiva, inkluderande och hållbara. Genom interregionalt lärande har DECA-partner fått värdefull kunskap för att förbättra sina valda politiska instrument. Här följer en översikt över de framsteg som uppnåtts under projektets två första år.

Deltagandet i DECA-projektet har gett staden Maribor värdefulla insikter i många inspirerande metoder som implementerats i europeiska städer. Så många innovativa lösningar för klimatanpassning presenterades att det visade sig vara en utmaning i sig att välja vilka som skulle överföras till det lokala sammanhanget och integreras i det uppdaterade LECP. Bland de mest lovande idéerna finns små regnträdgårdar, som erbjuder en enkel, effektiv och naturbaserad metod för dagvattenhantering, vilket minskar trycket, på dräneringssystemen samtidigt som det förbättrar det urbana mikroklimatet.

Konceptet med regnträdgårdar kommer därför att fungera som en av de viktigaste byggstenarna för den vidare utvecklingen av Maribors LECP. Utöver detta undersöks ytterligare åtgärder, inklusive utbyggnad av grön infrastruktur, förbättrad dagvattenhantering, grönare offentliga platser och ökad klimatmotståndskraft hos offentliga byggnader. Det övergripande målet är att utveckla praktiska och implementerbara lösningar som stärker Maribors  motståndskraft mot klimatförändringar samtidigt som livskvaliteten för dess invånare förbättras.

Inom DECA har vi arbetat nära avdelningen för regional utveckling och europeiska fonder vid marskalkskontoret i Mazowieckie vojvodskap i Warszawa för att identifiera hur lärdomar kan återspeglas i framtida utlysningar inom ramen för FEM 2021–2027.

Våra aktiviteter har inkluderat regelbundna samråd, övervakning av utarbetandet av planerade stödsystem och delning av rekommendationer inspirerade av goda exempel som observerats i partnerregioner. Nyligen genomförda diskussioner med förvaltningsmyndigheten bekräftade att
framtida stöd kan inkludera åtgärder relaterade till frivilliga brandkårer, såsom att öka lokalsamhällenas motståndskraft mot klimatrelaterade risker genom förbättrad kapacitet för akuta insatser och modern infrastruktur.

Dessutom har förberedelserna för inrättandet av ett utbildningscenter för frivilliga brandmän påbörjats i samarbete med Föreningen för frivilliga brandkårer.

Projektet går för närvarande in i förberedelsefasen och ansökan förväntas lämnas in under de kommande månaderna, följt av upphandlingsförfaranden och utveckling av projektdokumentation. I juli planerar vi att träffa representanter för Föreningen för frivilliga brandkårer för att samla in feedback från intressenter, validera föreslagna rekommendationer och stödja förberedelserna av framtida klimatanpassningsutlysningar inom ramen för FEM 2021–2027.

Det policyinstrument som tas upp i DECA är Tartu läns energi- och klimatplan, som ägs av Tartu läns kommunförbund (TOL). TREA stödjer TOL och kommuner med teknisk expertis.

Den nuvarande planen ger ett gemensamt ramverk för klimat- och energiåtgärder, men klimatanpassning täcks fortfarande endast på en generell nivå. Översynen bör lägga till konkreta åtgärder för risker som påverkar människor och infrastruktur.

Inom DECA har TREA och TOL använt möten med lokala intressentgrupper för att sammanföra kommuner och lokala aktörer, presentera internationella exempel från DECA:s partnerregioner och utbyta erfarenheter, mellan kommuner. Diskussionerna har fokuserat på att lägga till praktiska anpassningsåtgärder som är relevanta för kommuner och behöver samarbete på länsnivå.

Tartu läns utvecklingsstrategi är det viktigaste strategiska ramverket för länet och ska också uppdateras. Översynen av klimatplanen bör kopplas till denna bredare process, medan DECA fortsätter sitt fokus på att förbättra anpassningsinnehållet. Lärdomar från partnerregionerna kommer att stödja tydligare prioriteringar och praktisk vägledning om dagvatten,  översvämningsrisker och klimatmotståndskraft.

Länets åtta kommuner är intressenter i DECA-projektet. Vi arbetar nära våra kommuner och arrangerar kontinuerligt möten med dem, både digitalt och personligen, för att utveckla och förbättra vårt gemensamma arbete med klimatanpassning.

Vi tar också med dem på DECA-studiebesök och efteråt delar de med sig av sina lärdomar till hela intressentgruppen. Vi har en pågående workshopserie med våra kommuner där vi fokuserar på hur vi kan förbättra vårt styrdokument och integrera det i våra intressenters dagliga arbete.

Hittills har vi granskat de goda exempel som presenterats inom projektet och som är kopplade till vårt styrmedel. Vi har tillsammans prioriterat vilka goda exempel vi ska fokusera på och vårt nästa steg är att fördjupa vår kunskap om dessa exempel. Syftet är att lära oss mer av exemplen och med hjälp av dem förbättra vårt styrdokument.

Under de senaste månaderna har vi analyserat hur liknande principer kan inbäddas i Roermonds policy-ramverk. Ett kombinerat tillvägagångssätt med hjälp av den gröna strukturplanen och mobilitetsplanen verkar ge en stark grund för att integrera ett kontinuerligt grönt nätverk i och runt staden.

För att fördjupa detta arbete förbereder vi ett andra studiebesök i Oostende med en bredare kommunal delegation. Detta kommer att bidra till att förfina de steg som behövs för att omsätta god praxis till konkreta politiska förbättringar. Med tanke på framstegen hittills är det troligt att en del av det politiska instrumentet kommer att förbättras i slutet av kärnfasen.

Inom DECA har Oostende drivit åtgärd 3.5 i klimatanpassningsplanen framåt: att göra tio skolgårdar grönare och mer barnvänliga till 2030. År 2025 inkluderades denna åtgärd i stadens nya fleråriga policyplan och 2026 undertecknades ett samarbetsavtal med Regional Landscape Houtland & Polders för att stödja skolor genom hela processen att göra staden mer grön. Detta inkluderar att utveckla grönplaner, engagera elever, lärare, föräldrar och grannskap, identifiera finansieringsmöjligheter och organisera implementeringen.

Ett tvärsektoriellt projektteam inrättades, skolor konsulterades genom informationsmöten och platsbesök, och sex grundskolor har redan uttryckt intresse. Två skolor är för närvarande på väg mot implementering: Art Academy at Sea, där ett pilotprojekt för regnträdgårdar förbereds, och Westdiep, som säkrade finansiering genom det flamländska programmet "Naturen i din skola". Genom dessa åtgärder hjälper DECA Oostende att omsätta klimatanpassningsmål till konkreta, synliga förbättringar som skapar grönare, svalare och mer motståndskraftiga miljöer för barn och lokalsamhällen.

Inom DECA-projektet har Lissabon använt den interregionala lärandeprocessen för att stärka anpassningsdimensionen i CCC2030. Under projektet deltog kommunala tjänster och viktiga intressenter i en serie interna samordningsmöten och kapacitetsuppbyggande aktiviteter som behandlade klimatanpassning, styrning, kommunikation, intressentengagemang och urban
motståndskraft.

Dessa aktiviteter har stöttat den pågående revideringen av klimatstadskontraktet och bidragit till en mer integrerad strategi inom olika politikområden.

Ett viktigt bidrag från DECA har varit kunskapsöverföringen från god praxis som
identifierats i partnerregioner, särskilt Roermonds "Grönblå revolution på skolgårdar" och Ostendes "Lijnbaanstraat". Lärdomar från dessa erfarenheter har utvärderats och kommer att införlivas i den reviderade CCC2030, särskilt när det gäller naturbaserade lösningar, urban kylning, grönblå infrastruktur och klimatanpassad utformning av offentliga platser.

På begränsningssidan strävar Silea efter att minska koldioxidutsläppen i sitt territorium med 55 procent till 2030 genom förbättrad energieffektivitet och ökad användning av förnybara energikällor. När det gäller anpassning strävar kommunen efter att stärka sitt territoriums  motståndskraft genom att ta itu med viktiga utmaningar relaterade till mobilitet, energi, byggnader, vattenhantering och miljö.

En viktig prioritet för Silea är att ytterligare förbättra effektiviteten hos sin SECAP som ett verktyg för att integrera klimatanpassning i lokal planering och territoriell förvaltning. Lika viktigt är beslutsfattarnas engagemang och främjandet av större medvetenhet bland medborgarna om klimatrelaterade frågor.

Genom DECA-projektet och dess interregionala lärandeprocess drar Silea nytta av kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan projektpartner.

Särskilt den goda praxisen ”Urban Trees for the Future”, som utvecklats av Maribor, ger värdefull inspiration för att stärka Sileas urbana skogsbrukspolitik i både offentliga och privata områden, i både offentliga och privata områden, och stödjer utvecklingen av ett mer sammankopplat ekologiskt nätverk genom grön infrastruktur.

Samtidigt bidrar Kronobergs ”Riktlinjer för hållbara byggnader” till att stärka lokala initiativ som redan pågår, inklusive den urbana ekosystemplanen, ett strategiskt planeringsinstrument utformat för att främja hållbar stadsutveckling och förbättra miljökvaliteten.