|
Vårens möte i miljö- och klimatrådet hade tema vatten och rådsmedlemmarna fick både lyssna till presentationer samt diskutera och reflektera själva. Nytt från och med detta möte är att rådet även bjudit in kommundirektörer och regiondirektör att delta.
Först ut på agendan var Carina Färm, vattenvårdsdirektör och Ote Dunér, jurist på Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt som höll en inflygning kring ansvar och regelverk kring vattenförvaltning. Vattenförvaltningen utgår ifrån vattendirektivet (2000/60/EG). Sverige är uppdelat i fem vattendistrikt, merparten av Uppsala län hör till Norra Östersjön men delar av norra länet ingår i Bottenhavets distrikt.
I Norra Östersjöns vattendistrikt finns fyra huvudsakliga miljöproblem; övergödning, fysisk påverkan, miljögifter och klimatförändringar. Sverige behöver arbeta mer med åtgärder för att uppnå god status i vattenförekomsterna.
Det juridiska verktyget för vattendirektivet är miljökvalitetsnormer och huvudregeln är att god status ska uppnås i vattenförekomsterna och att ingen påverkan som försämrar en förekomsts status är tillåten. Miljökvalitetsnormer tillämpas vid tillståndsprövningar, tillsyn, vid prioritering av fysiska åtgärder, rådgivning med mera samt ska följas vid översikts- och detaljplanering.
Efter Vattenmyndigheten följde en presentation av miljöstrateg Emma Ejerhed och vattenstrateg Cristina Trigal vid länsstyrelsen. De svenska miljömålen följs upp årligen, både regionalt och nationellt. I den regionala miljömålsuppföljningen från 2024 bedöms endast målet Bara naturlig försurning och eventuellt målet Frisk luft nås till 2030. Inget av de vattenrelaterade målen bedöms nås till 2030 med nuvarande åtgärdstakt.
Med utgångspunkt i de stora utmaningarna för att nå miljömålen kopplat till vatten i länet har länsstyrelsen uppdaterat åtgärdsprogram för vatten inom Färdplan för ett hållbart län. Synpunkter på uppdateringen har samlats in skriftligt och muntligt från aktörer i länet under våren 2025. Det uppdaterade åtgärdsprogrammet kommer skickas ut innan sommaren tillsammans med en inbjudan om att teckna hållbarhetslöften och åta sig att arbeta med någon av åtgärderna i programmet.
Efter fikapausen var det dags för korta presentationer från några av rådsmedlemmarna.
Först ut var Tomas Olsson, ordförande LRF Mälardalen som berättade om producentens perspektiv på vatten. Utan vatten går det inte att producera mat, men det måste vara rätt mängd vatten och rätt sorts vatten och vid rätt tillfälle. Utmaningar för jordbruket är att vi går mot fler extremer som ger behov av anpassning och ökade kostnader, ökad konkurrens om vatten, behov av gemensam hantering av översvämningar och ökad kunskap om vatteninfrastruktur. Miljökvalitetsnormer behöver ses över för att vi ska ha rätt utgångsläge/utföra rätt åtgärder och det finns ett behov av åtgärdssamordnare. Möjligheterna är att Sverige har en bättre sits än många andra länder när det gäller vatten och vi producerar mat med lågt klimatavtryck och skapar många ekosystemtjänster. Ökad efterfrågan leder till minskad import och ökad export.
Etter Tomas tog Jonatan Fogel, Chef Östra Svealand-Gotlands distrikt på Skogsstyrelsen vid. Skogsvårdslagstiftningen innehåller ganska få styrande och tvingande regler. Produktion och miljö är jämställda mål och skogsbruket behöver göra anpassningar för att inte påverka mark och vatten negativt, samt för att säkerställa skogens tillväxt i dag och i ett framtida förändrat klimat. Skogsbruket delar jordbrukets utmaning med både för mycket och för lite vatten. Samtidigt har skogen en viktig roll i att hindra påverkan från klimatförändringarna, inte minst spelar skogen en viktig roll i att hålla vatten i landskapet.
Cassandra Telldahl Bjelkelöv är vattenrådgivare i Enköpings kommun och berättade om sitt och kommunens arbete. I Enköping har man gjort synoptisk vattenprovtagning under flera års tid och sett att läget med vattnet till och med är sämre än vad vattenmyndigheten uppger. Cassandra och hennes kollegor kartlägger riskområden för att identifiera åtgärder, tar fram nytt kunskapsunderlag samt genomför åtgärder för att anpassa tillförsel, minska risken för läckage och fånga upp det som har läckt. Utmaningarna i arbetet kopplar till samverkan, finansiering för åtgärder och klimatförändringarna. Det finns ett stort behov av fler som engagerar sig och arbetat med åtgärder för bättre vatten.
Katarina Kyllmar från SLU berättade bland annat om projektet Nordbalt-Ecosafe där Örsundaån ingår som ett pilotområde. I projektet samverkar flera olika aktörer, bland annat vattenråd, kommuner och lantbrukare. Lärdomar från projektet är att det behövs en modell för överenskommelser om vattenförvaltning inom ett avrinningsområde så att åtgärderna hamnar där de gör nytta. Katarina tipsade även om att genom att delta i EU-projekt bidrar Sverige till utformningen av miljöpolitiken och anpassning efter svenska förhållanden.
Efter alla presentationer var det dags för en kort reflektion från rådsmedlemmarna. Flera medlemmar tog upp att Enköpings arbete med åtgärder och åtgärdssamordning är inspirerande men att resursfrågan är utmanande för mindre kommuner. Kanske finns det möjlighet för ett par kommuner att gå ihop och dela en kommunekolog eller åtgärdssamordnare?
Har du förslag på vad som kan tas upp, mejla miljoochklimatradet.uppsala@lansstyrelsen.se.
|
