Sammanfattning från Miljö-och klimatrådet 17 april

Vårens möte i miljö-och klimatrådet hade tema ” Framtidens energi i länet – lägesbild och arbetet framåt”.

Energi – en central fråga i länet

Länsstyrelsens klimat-och energistrateg, Aino Inkinen, inledde dagen med en bild av energisituationen i Uppsala län och varför energifrågan är central i det regionala arbetet. Energianvändningen spänner över flera sektorer, där industri, hushåll och framför allt transporter står för stora delar. Elbehovet väntas öka till följd av bland annat elektrifiering av transporter, den befolkningstillväxt som väntas i länet och etablering av nya verksamheter. Samtidigt finns möjligheter att möta behoven genom utbyggd elproduktion, energieffektivisering och ett mer integrerat energisystem med exempelvis energilagring och där spillvärme tas tillvara.

Sammantaget visar bilden att energifrågan är komplex och avgörande för länets utveckling. För att möta ett växande elbehov och samtidigt nå klimatmålen krävs en mer samordnad planering, något som nu konkretiseras i arbetet med länets handlingsplan för elektrifiering.

Handlingsplan för elektrifiering

David Lingfors, energistrateg vid Länsstyrelsen i Uppsala län, redovisade den regionala handlingsplanen för elektrifiering som är under framtagande; ett uppdrag som utförs av landets alla länsstyrelser för första gången. Syftet är att konkretisera nationella energimål och skapa en gemensam målbild för länets utveckling.

Kärnan i handlingsplanen är de åtgärdsförslag som föreslås på lokal, regional och nationell nivå som omfattar exempelvis att stärka den kommunala energiplaneringen, förbättra samverkan kring el-och effektprognoser samt möjliggöra framtagande av planeringsunderlag och färdplaner för energieffektivisering. Som ett diskussionsunderlag när en gemensam målbild för länet tas fram har flera scenarioberäkningar för länets framtida elanvändning och elproduktion utarbetats.

Handlingsplanen förväntas publiceras den 15 maj. Håll utkik på Länsstyrelsens webbsida för att ta del av den fullständiga planen.

Energieffektivisering – en outnyttjad potential i omställningen

Naturskyddsföreningens energi-och klimatexpert, Antoine Baudoin, lyfte att Sverige idag har en mycket hög energianvändning per person jämfört med övriga EU, även justerat för Sveriges särskilda förutsättningar såsom ett kallt klimat, långa transportavstånd och energiintensiv industri. Antoines budskap var därför tydligt; energieffektivisering behöver prioriteras som en del i energiomställningen och det finns stora möjligheter att minska energianvändningen i landet utan att försämra vår levnadsstandard.

Mer information hittar ni i Naturskyddsföreningens rapport Energieffektivisering först – sluta elda för kråkorna!

Ny kärnkraft – Östhammars roll och perspektiv

Östhammars kommun är en central aktör i energisystemet idag, då Forsmark står för en betydande del av Sveriges elproduktion. Pontus Ericsson berättade om kommunens erfarenhet av att ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen med fokus på elproduktion och eldistribution som en del av ett pilotprojekt och om arbetet med att utreda de ekonomiska konsekvenserna för kommunen vid byggande av ny kärnkraft.

Arbetet bidrog till ökad kunskap och nya kontaktnät, då erfarenheten visade att kärnkraft är ett omfattande samhällsbyggnadsprojekt där bred samverkan ger mervärde. En av insikterna med projektet var dock att ekonomiska incitament för en enskild värdkommun att bygga ny kärnkraft kan vara begränsade medan de positiva effekterna i form av sysselsättning och regional utveckling kan hamna i ett större geografiskt område där värdkommunen inte nödvändigtvis står i fokus.

Kontakta Pontus Ericsson (pontus.ericsson@osthammar.se) eller besök www.osthammar.se för mer information.

Länsstyrelsens uppdrag kopplat till ny kärnkraft

Länsstyrelsen i Uppsala län deltar i ett nationellt uppdrag där flera länsstyrelser ska samordna arbetet kring ny kärnkraft och stödja kommunerna i tillståndsprocessen. Uppdraget omfattar bland annat att bygga upp kompetens, skapa struktur för regional samverkan och bidra till att nödvändig infrastruktur och samhällsfunktioner kan planeras i ett tidigt skede. Det finns ett stort behov av samordning på nationell nivå, inte minst i frågor som rör elnät, totalförsvar och långsiktig planering.

För Uppsala län innebär uppdraget en viktig roll i att samordna aktörer och bidra till att skapa förutsättningar för eventuella framtida etableringar.

Nästa rådsmöte är den 13 november 2026

Har du förslag på vad som kan tas upp på höstens möte, mejla miljoochklimatradet.uppsala@lansstyrelsen.se

Så stärks energiplaneringen i länet – projektet SUVERÄN

Inom projektet SUVERÄN arbetar Länsstyrelsen i Uppsala län tillsammans med andra aktörer för att stärka kommuners och länsstyrelsers kompetens inom energiplanering.

Projektet fokuserar på att utveckla metoder och arbetssätt som stödjer en mer strategisk och långsiktig planering av energisystemet, i takt med utvecklingen av energisystemet och en ökande elektrifiering av samhället. Det handlar bland annat om att:

• Öka kunskapen om energibehov och effektutmaningar
• Stärka kopplingen mellan energifrågor och fysisk planering
• Förbättra samverkan mellan olika aktörer på lokal och regional nivå
• Bidra till bättre underlag för beslut kopplade till energiomställningen.

Projektet är ett viktigt stöd i arbetet med att möta det ökande elbehovet, samtidigt som det bidrar till en robust och hållbar samhällsutveckling.

Från Uppsala län deltar länsstyrelsen och kommunerna Håbo, Enköping och Tierp tillsammans med kommunerna Sala, Skinnskatteberg, Surahammar och Nyköping från Västmanlands respektive Södermanlands län.

Inom ramen för projektet har man hittills genomfört webbinarier som behandlat EU-direktiv inom energiområdet, prognoser och scenarier för energibehov, samt utbyggnadsplaner för kraftsystemet i länet. Man har även tagit fram metodstöd för energiplaneringsprocessen, bland annat en Sankey-diagramgenerator, och interaktivt stöd för målformulering.

Som ett resultat av projektet ser man redan nu att samverkan har stärkts mellan länsstyrelserna i Södermanland, Västmanland och Uppsala, och mellan de deltagande kommunerna via projektets aktiviteter.

Läs mer hos energimyndigheten.

Klimatklivet – extra stora budget för år 2026

Klimatklivet är ett investeringsstöd som gör det möjligt att satsa på fossilfri teknik och grön omställning och som Länsstyrelsen hanterar tillsammans med Naturvårdsverket. För år 2026 har det tillsatts extra mycket pengar, budgeten ligger på cirka 4,3 miljarder kronor. Klimatklivet kan finansiera en mängd olika typer av investeringar - allt från byte till ett fossilfritt värmesystem i ett bageri, till laddstationer för fordon, elanslutning för arbetsmaskiner eller återvinning av överskottsvärme.

Sedan starten 2015 har Länsstyrelsen i Uppsala fått in omkring 500 ansökningar. Över 180 ansökningar har beviljats. Totalt har mer än 690 miljoner kronor investerats för att öka takten i den gröna omställningen i länet, varav Klimatklivet har stått för omkring 310 miljoner kronor (50 procent) av investeringskostnaderna. Tillsammans har Klimatklivetåtgärderna bidragit till att minska utsläppen av växthusgaser i vårt län med knappt 50 000 ton koldioxidekvivalenter per år. En stor del av åtgärderna gäller uppförandet av publika och icke-publik laddstationer för eldrivna bilar. Genom Klimatklivet har 70 publika laddstationer och 530 nya laddpunkter tillkommit i Uppsala län. Andra åtgärdsområden är exempelvis transport, där flera tankstationer för biodrivmedel har etablerats, och energikonvertering, vilket i många fall omfattar att byta en oljepanna till en flispanna för torkning av spannmål. Det finns fortfarande flera tillfällen under året att söka Klimatklivet:

• Biogas på gård till el och värme: 25 maj till 5 juni
• Öppen ansökningsomgång: 24 augusti till 4 september
• Anbud publik laddinfrastruktur: 19 oktober till 6 november

Vill du veta mer? Läs mer på: Klimatinvesteringsstöd | Länsstyrelsen Uppsala

Plask! Milstolpar inom vatten

Det händer mycket inom vattenområdet – från EU-nivå till regionalt arbete i vårt län. Under 2026 har cirka 26 miljoner kronor fördelats till Uppsala län för åtgärder som syftar till att förbättra vattenmiljön. Inom lokala naturvårdssatsningen LONA våtmark har cirka 9 miljoner kronor beviljats i bidragsmedel under året. Totalt pågår 20 projekt i länet, fördelade över samtliga kommuner utom Älvkarleby.

En ny ansökningsomgång för LONA våtmark är öppen, med sista ansökningsdag den 1 juni.

LOVA (Lokala vattenvårdsprojekt) har tilldelats 12 miljoner kronor i år, som fördelas till olika typer av projekt, inklusive förstudier och fysiska åtgärder för att minska näringsbelastning. Därutöver har ytterligare 4 miljoner kronor avsatts för arbete med invasiva arter, akvatisk restaurering och fiskevård. Sammantaget pågår ett stort antal projekt i länet med fokus på att minska näringsbelastning, förstärka den biologiska mångfalden i kust och sötvatten samt återställa sjöar och förbättra konnektiviteten i vattenmiljöer med hjälp av dessa medel.

Inom färdplan för ett hållbart län fortsätter arbetet att ta fart. Den del av färdplanen omfattande vatten, som beslutades förra året, kommer att samla sina aktörer för en gemensam kick-off i juni 2026 där kommande åtgärdsarbete ska diskuteras. Innan detta arrangerar länets vattenstrategiska grupp en workshop den 8 maj med fokus på uppföljning av vattenåtgärder. Gruppen består av vattenstrateger och åtgärdssamordnare från länets kommuner och länsstyrelsen, samt representanter från intresserade vattenorganisationer.

På nationell nivå satsas det även på åtgärder för bättre vattenmiljö, genom t ex uppdaterade erosions-och våtmarkskartor från Sveriges lantbruksuniversitet. Förhoppningen är att detta underlag kan bidra till stärkt planering mot övergödning.

Inom EU har man antagit en ny strategi för vattenresiliens med fokus på att skydda vattnets kretslopp, stärka en vattensmart ekonomi och säkra tillgången till rent vatten för alla. Samtidigt pågår arbete i Sverige med att införa nya regelverk, däribland ett uppdaterat avloppsdirektiv som ska införlivas i svensk lagstiftning senast 31 juli 2027 och EU:s naturrestaureringsförordning, där förslag på en nationell plan är framtagen och inlämnad till regeringen.

Grunden för samordnat och kraftfullt arbete med våra vatten läggs på flera fronter. Många bäckar små, eller hur?