|
|
|
Fokus landsbygd
Nummer 12 / 2025
|
|
 |
|
|
|
|
|
Tema: Starkare gårdar kräver starkare system
Sveriges livsmedelsstrategi är tydlig: vi ska öka den inhemska livsmedelsproduktionen. Samtidigt förändras spelplanen. Insatsvaror blir mer osäkra, geopolitiken påverkar tillgången på handelsvaror och klimatförändringarna pressar mark, vatten och produktion med direkta konsekvenser för lönsamheten.
I en tid av ökade risker kan vi inte öka produktionen utan att stärka motståndskraften. Programmet fokuserar på var de – ofta kapitalbindande – investeringarna gör störst nytta och hur de bäst bidrar till ökad konkurrenskraft och robusthet.
På Lantbrukets Branschdag 2026 fokuserar vi på hur satsningar i vatten, mark och systemförstärkning kan betala sig: genom minskat svinn, säkrad och stabil produktion och bättre ekonomi över tid. Branschdagen samlar jord- och skogsbrukets aktörer i sydöstra Sverige för att dela kunskap och konkreta lösningar.
Tillsammans sätter vi riktningen för framtidens jord- och skogsbruk.
Läs mer och anmäl dig till dagen på Hushållningssällskapet.
|
|
Foto: Freepik
|
|
|
|
|
|
|
|
Nu under slutet av 2025 stängs de svenska 3G-näten helt, i många fall redan från den 1 december. Även 2G-näten fasas successivt ut och upphör helt vid årsskiftet 2025/2026. Ett undantag är Telia, som fortsätter driva sitt 2G-nät fram till 2027 för att ge längre tid för omställning.
|
|
 |
Foto: Pixabay
|
|
Vad betyder detta?
Utrustning som idag använder 2G eller 3G kommer att sluta fungera när näten stängs. Det gäller bland annat:
-
mjölkrobotar och liknande
-
bevattnings- och styrsystem
-
värmepumpar och andra fjärrstyrda installationer
-
skördetröskor
-
larm- och övervakningssystem
-
tjänster som skickar SMS som del av sin drift.
För att undvika driftstopp behöver utrustningen uppgraderas till 4G/5G-kompatibel teknik eller bytas ut innan december 2025. LRF erbjuder en handbok med råd och checklistor som stöd i arbetet med att inventera och uppgradera utrustning.
Viktigt om äldre mobiltelefoner
Avvecklingen innebär även att vissa äldre mobiltelefoner inte längre kan ringa nödnumret 112 när 2G/3G stängs. Om du berörs ska din operatör redan ha informerat dig. Du kan behöva byta telefon eller operatör för att fortsatt kunna ringa nödnummer.
|
|
|
|
|
|
|
Fågelinfluensa är en virussjukdom som sprids bland vilda fåglar. När smittan är hög kan även tama fåglar, till exempel värphöns, bli sjuka.
Den senaste veckan har antalet fall ökat kraftigt i både Europa och södra Sverige. Smittan har framför allt upptäckts hos gäss i Skåne, men även i Halland, Blekinge, Kalmar, Östergötland och på Gotland.
Det ökade smittrycket innebär att djurägare behöver vara extra noggranna med biosäkerheten. Med biosäkerhet menas åtgärder som minskar risken för att smitta sprids mellan djur, till exempel genom god hygien och att undvika kontakt mellan tama djur och vilda fåglar.
Statens Veterinärmedicinska anstalt har samlat information om fågelinfluensa på sidan:
Frågor och svar om fågelinfluensa
Särskild information för hundägare och andra sällskapsdjur
Informationm till jägare om hur fågeljakt påverkas
|
|
Foto: Pixabay
|
|
|
|
|
|
|
|
Från och med 1 januari 2026 träder nya nationella regler i kraft för alla som har tamgrisar eller hägnade vildsvin. Syftet är att förebygga smittsamma sjukdomar och stärka djurhälsan i svensk grisproduktion.
|
|
 |
Foto: Pixabay
|
|
Reglerna kompletterar EU:s djurhälsoförordning och gäller både stora och små besättningar. De omfattar bland annat hygien och biosäkerhet på anläggningen, handhygien, rengöring av stall och utrustning, kontakter med vildsvin, besöksförbud efter utlandsvistelse samt djurhälsobesök och biosäkerhetsplaner.
Vid utbrott av allvarliga sjukdomar, som afrikansk svinpest, kan restriktionszoner införas för att förhindra spridning, vilket påverkar både lokala besättningar och den svenska grisproduktionen i stort. Därför är förebyggande arbete viktigt för alla som har grisar.
Läs mer om de nya reglerna hos Jordbruksverket Förebygga sjukdomar hos grisar.
|
|
|
|
|
|
|
Länsstyrelsen i Kalmar län utlyser 1,5 miljoner kronor till kompetensutvecklande aktiviteter kopplade till naturbetesmarker som riskerar att växa igen eller behöver restaureras.
Fokus ligger på områdena:
-
Betesplanering kopplat till befintlig jordbruksverksamhet med naturbetesmark i behov av restaurering
-
Naturbetesmarkernas värde och vinster kopplat till djurhälsa, parasittryck, lång- och kortsiktig ekonomi, arbetsmiljö och biologisk mångfald.
-
Lämpliga djurslag och raser som är anpassade för bete av naturbetesmarker
-
Naturbete kopplat till Livsmedelsberedskap.
Stödet kan sökas mellan 15 december 2025 och 1 februari 2026, och kan pågå till och med 31 december 2027.
Företag, organisationer, myndigheter, kommuner, regioner och föreningar kan söka stöd för att upphandla, organisera och genomföra kompetensutvecklande aktiviteter riktade till jordbruks- och trädgårdsföretag i Kalmar län. Aktiviteterna kan till exempel bestå av informations- och demonstrationsinsatser, kurser, studiecirklar eller utveckling av digitala verktyg – alltid i gruppform och med fokus på praktisk nytta i företagen.
Varför satsar vi på detta?
Kalmar län rymmer 23 % av Sveriges mest värdefulla betes- och slåttermarker, men arealen minskar – särskilt i skogs- och mellanbygder. För att bevara ett öppet och artrikt landskap behövs stärkt kunskap och aktiva insatser. Betande djur är centrala för både biologisk mångfald och framtidens livsmedelsberedskap.
Här kan du läsa mer om utlysningen och hur du ansöker:Stöd för kompetensutveckling
|
|
Foto: Karin Eklund
|
|
|
|
|
|
|
|
