NATIONELLT

Utredning föreslår nya regler vid vindkraftutbyggnad

Kommunal tillstyrkan, eller det så kallade kommunala vetot (enligt Miljöbalken 16 kapitel, fjärde paragrafen), har ansetts svårt att tillämpa och hantera för många parter när det gäller vindkraftsetablering. Under utredningen ”En rättssäker vindkraftsprövning” (SOU 2021:53) har ett 40-tal aktörer, däribland ett tiotal kommuner och tre miljöorganisationer, deltagit.

Utredningen slår fast att det kommunala självstyret behöver säkras, men även att den som vill etablera vindkraft ska kunna få en transparens och förutsägbarhet i regelverken. Regelverken föreslås förändras så att ett lokaliseringsbesked införs. Genom lokaliseringsbeskedet ger kommunen ett godkännande till vindkraft vilket ska krävas för att få en tillståndsansökan prövad av miljöprövningsdelegationen (kommunerna behåller därmed rätten att säga nej till vindkraft). Där översiktsplanen säger att vindkraft är lämpligt ska inte heller kommunerna kunna neka lokaliseringstillstånd. Besluten ska vara motiverade (till skillnad från i dag) och innebär en prövning av markanvändningen. Överklagan föreslås i framtiden ske på ett liknande sätt som för detaljplaner. En ekonomisk ersättning föreslås införas till kommuner och/eller lokalsamhällen där det byggs vindkraft.

Mer information finns här.

NATIONELLT

Minskade ersättningar för anslutningskostnader för elproduktion till havs

Regeringen ger affärsverket Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut transmissionsnätet till områden inom Sveriges sjöterritorium där det finns förutsättningar att ansluta fler elproduktionsanläggningar. Utbyggnad av havsbaserad vindkraft förväntas bidra till målen om förnybar elproduktion till 2040. Havsbaserad vindkraft är mer effektiv än sin landbaserade motsvarighet och kan bidra med stora volymer el, hög effekt och med stor geografisk spridning vilket bidrar till ökad sammanlagringseffekt. Sverige har goda förutsättningar för havsbaserad vindkraft och potentialen för utbyggnad i Östersjön är stor.

Svenska kraftnät ska ta fram ett förslag som därefter kommer att prövas för att bland annat miljöaspekterna ska kunna beaktas vid val av platserna för kabeldragningarna. Svenska kraftnät ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast 15 juni 2022. Mer information finns här.

NATIONELLT

Regeringen har ännu inte antagit havsplanerna

Sveriges regering har fortfarande inte antagit de tre havsplanerna för Västerhavet, Östersjön och Bottniska viken som enligt havsplaneringsförordningen (som bygger på EUs havsplaneringsdirektiv) skulle ha antagits senast den 31 mars 2021. För att se förslagen som lämnades av Havs- och vattenmyndigheten till Regeringskansliet i december 2019, använd denna länk.

NATIONELLT

Förbättrat underlag för hänsyn till naturvärden

Kustlänsstyrelserna har fått i uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten att ta fram ett förbättrat underlag för de områden som är utpekade som ”särskild hänsyn natur” i förslagen till statliga havsplaner. Uppdraget går ut på att identifiera och lista de bevarandevärden som finns i varje n-område samt förbättra dokumentationen för de underlag som använts för att identifiera de utpekade områdena. Uppdraget ska utföras av kustlänsstyrelserna under hösten 2021 och levereras till Havs- och vattenmyndigheten i januari 2022.

VÄSTERHAVET

Projektering av vindkraftparker i Västerhavet

Under senvåren och början av hösten har Länsstyrelsen i Västra Götaland haft samråd med projektörer för två större planerade vindkraftsparker i Skagerrak. Dessa vindkraftsparker går under benämningen ”Poseidon” och ”Mareld” och skulle, om de kommer till stånd, utgöra en stor del av det totala elbehovet för Västra Götalands län. Sammantaget rör det sig om cirka 300 verk med en årsproduktion på 17 TWh. Huvuddelen av vindkraftverken utgörs av flytande konstruktioner i båda parkerna som är tänkta att placeras cirka 30 kilometer ut från kusten. Trots det kommer vindkraftverken att synas från kusten då de är cirka 350 meter höga. Utbyggnad av vindkraft är en viktig del i regeringens mål om att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. Länsstyrelsens uppgift är att se till att projektören belyser alla miljö- och säkerhetsaspekter av sådana etableringar på ett bra sätt i sin ansökan. Då får den myndighet som ska avgöra om vindkraftsparkerna kan byggas eller inte ett bra underlag för att fatta beslut. Eftersom dessa två parker är av sådan storlek och belägna i svensk ekonomisk zon är det regeringen som beslutar om vindparkerna ska få byggas.

Även i Halland pågår tillståndsprocessen för två större havsbaserade vindkraftsparker, vid Stora Middelgrund samt vid ytterligare två områden benämnda Galatea-Galene och Kattegatt syd. Här rör det sig om cirka 230 verk med en årsproduktion på 14 TWh.

Det finns också en vindkraftspark strax utanför Falkenberg som har fått tillstånd men som nu håller på med en ansökan om ändringstillstånd för att bygga högre men färre verk.

Här finns två karttjänster för den som vill få överblick över befintliga och planerade vindkraftsparker: Vindbrukskollen är en karttjänst för svenska vindkraftsetableringar och för överblick över planerade och befintliga vindkraftsparker i Europa finns en karttjänst som heter 4Coffshore.

ÖSTERSJÖN

Många havsbaserade vindkraftsparker planeras

Länsstyrelserna i Kalmars och Gotlands län berörs av många planerade havsbaserade vindkraftsparker där företag inkommer med ansökningar om anläggningar i svensk ekonomisk zon. För att få en uppfattning om hur bilden ser ut, kika på Vindbrukskollen.