Aktuellt från länsveterinärerna
för djurhälsopersonal

Rabiessituationen är inte under kontroll i Ukraina

Ukraina är enligt SVA:s bedömning ett högriskland för rabies med fall hos vilt och tamdjur. Smittan förekommer förhöjt i den inhemska rävpopulationen och cirka 200 fall registreras årligen hos såväl räv som hund, katt och häst. Även sjukdomsfall bland människor förekommer årligen. I Ukraina finns det ett nationellt vaccinationskrav för hundägare att vaccinera sina djur mot rabies. Det varierar hur många djur som blir vaccinerade. Det är vanligare att djur från stadsmiljö är vaccinerade jämfört med djur från landsbygden, och det är de senare som kan ha kontakt med smittade rävar.

Jordbruksverket och SVA jobbar tillsammans, och i samråd med Folkhälsomyndigheten, för att ta fram en hantering som ökar möjligheten för flyktingarna att behålla sina djur utan risk för spridning av rabies i Sverige.

• Utgångspunkten är att säkra djurens identitet och kontrollera om de är rabiesvaccinerade. Omärkta djur ID-märks och vid behov kontrolleras deras antikroppstiter.

• Djur som inte är säkra nog att ha i hemmet sätts i så kallad "isolering under officiell tillsyn" (ett EU-begrepp) i lokaler som Jordbruksverket har godkänt för ändamålet. Det gäller exempelvis djur som inte är vaccinerade och de som har för låg antikroppstiter.

• Djur som bedöms vara skyddade men inte uppfyller vissa andra krav kan isoleras i hemmet. Det finns tydliga instruktioner för hur detta ska fungera, och information om det på flera språk.

• Djur som av smittskyddsskäl skulle behöva sitta i nämnda isolering men är för unga för att klara det kan behöva avlivas.

Det är Jordbruksverket som beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas.

Detta händer med djuren när de kommer till Sverige

• Tullpersonal kontrollerar djuren vid gränsen
  Personer som kommer till gränsen med djur ska anmäla dem till tullpersonal. Om djuret inte uppfyller kraven för införsel kontaktar tullpersonalen Jordbruksverket och olika åtgärder kan bli aktuella. Det kan handla om att djuret id-märks, får blodprov taget för att kontrollera antikroppar mot rabies, och att det sätts i tillfällig isolering under tillsyn tills det bedöms säkert att låta det komma tillbaka till sina ägare.

• Djur som inte kontrollerats av tullpersonal måste till veterinär
  Om ett djur från Ukraina befinner sig i Sverige utan att ha kontrollerats av tullpersonal vid gränsen, ska djuret så fort som möjligt tas till en veterinär. Den informationen bör djurhållare få vid flyktingmottagningen, men det kan även komma via andra kanaler.

Så hanterar du ukrainska djur på din djurmottagning

Hundar och katter från Ukraina som inte har bevis på vaccinationsskydd ska hanteras som en rabiesrisk. Jordbruksverkets bedömning är att risken för epizootisjukdom är så pass hög att tystnadsplikt/sekretess bryts på grund av risk för epizootisjukdom. Som veterinär kan du med andra ord vända dig till Jordbruksverket för en bedömning av djurets handlingar och beslut om eventuell åtgärd.

Jordbruksverket behöver din hjälp att samla in relevant information om djurets status. De arbetar därför med att ta fram dokument på olika språk till smådjursveterinärer i landet.

Här finns länkar till informationsblad på svenska och ukrainska samt formulär på engelska:

• Informationsblad till djurägaren (svenska)»

• Informationsblad till djurägaren (ukrainska)»

• Formulär med frågor om djuret som underlag för Jordbruksverket »

Vad gäller själva djuret kan Jordbruksverket behöva din hjälp med ID-kontroll och/eller ID-märkning av djuret samt blodprovtagning för titerkontroll. I ett fåtal fall kan det bli fråga om avlivning av djuret. Om djuret ska flyttas till Jordbruksverkets isolering sköter dom det. Åtgärderna ska faktureras Jordbruksverket.

Ta emot djur så här:

• Ta emot djuren, kontrollera id-märkning och kontrollera deras handlingar. Vad som normalt krävs för införsel av djur från Ukraina finns på Jordbruksverkets webbplats.

• Om ett djur inte har det som krävs, be ägaren fylla i Jordbruksverkets frågeformulär. På deras webbplats finns även grundläggande information på ukrainska och ryska som du kan ge till djurägaren.

• Ring in till Jordbruksverkets jourtelefon (samma nummer som gäller för fall om illegal införsel, se längre ned i nyhetsbrevet) för beslut om vidare hantering. Skicka sedan den information ni fått av djurägaren till petukraine@jordbruksverket.se. Jordbruksverket beslutar utifrån detta om vidare hantering som de behöver djurhälsopersonalens hjälp med, såsom id-märkning och blodprov för titertest. Ni kommer att få instruktioner om vad som ska göras.

• Om djuret ska isoleras i Jordbruksverkets isolering, så ordnar de det. Det bekostas av Jordbruksverket.

• De åtgärder som Jordbruksverket beslutar om (till exempel ID-märkning, titertest) ska faktureras Jordbruksverket. Ni får faktureringsuppgifter av Jordbruksverket via telefon.

Andra sjukdomar

Djuren från Ukraina kan naturligtvis även föra med sig andra sjukdomar som vi inte har i landet. Jordbruksverket rekommenderar även behandling mot rävens dvärgbandmask och ektoparasiter (loppor, löss och fästingar).

Så skyddar sig djurhälsopersonal mot rabies

Rabies smittar från saliven hos infekterade djur till ett sår i huden eller till slemhinna. Viruset kan inte penetrera intakt hud, men kan smitta via kontakt med slemhinna. Det är förstås bra om den som tar emot djur med okänd smittstatus själv är vaccinerad mot rabies.

Du kan skydda dig mot rabies på följande sätt:

• Låt djurhållaren sätta munkorg på hunden före undersökning.

• Använd handskar och eventuellt visir.

• Om du blir biten eller riven – tvätta såret mycket noga med tvål och vatten, och kontakta smittskyddsläkare som beslutar om fortsatt åtgärd.