Havs- och kustplanering

Havs- och kustplanering
Nummer 2 november 2022 Webbversion | Skicka vidare | Prenumerera

De tre samordnande länsstyrelserna vill med detta brev informera om länsstyrelsernas arbete med den statliga havsplaneringen, den kommunala planeringen av kust och hav och andra intressanta initiativ med bäring på havs- och kustplanering.

Nationellt

Nya områden för energiutvinning

I de befintliga havsplanerna finns utpekade områden för energiutvinning som bedöms räcka till 20–30 TWh elproduktion per år. Dessa områden anses otillräckliga i relation till det kommande elbehov som bedöms behövas för att möta klimatomställningen.

Därför har regeringen givit Energimyndigheten och åtta andra myndigheter ett uppdrag att peka ut nya områden som möjliggör ytterligare 90 TWh årlig elproduktion. Områdena ska ingå i det förslag till havsplaner som går ut för samråd sommaren 2023.

Nya områden för energiutvinning i havsplanerna (energimyndigheten.se)

Nationellt

Nya havsplaner ska tas fram

Regeringen antog i februari 2022 de första havsplanerna och gav Energimyndigheten uppdraget att ta fram områden som kan ge ytterligare 90 TWh havsbaserad energi. Då gav de även Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att ta fram nya havsplaner. Senast utgången av 2024 ska förslaget till nya havsplaner med de nya energiområdena i havet presenteras för regeringen. Detta innebär att samråd om förslag till nya havsplaner kommer att hållas under sommar och höst 2023. Därefter kommer ett granskningssamråd att hållas under sommar och höst 2024 innan havsplanerna överlämnas till regeringen. 

Mer information Havs- och vattenmyndighetens webbplats

Fyr Femöreshuvud på en stenklippa med vatten i bakgrunden
 

Nationellt

Värdefulla marina kustmiljöer

I januari 2021 fick samtliga kustlänsstyrelser ett regeringsuppdrag som handlar om att ta fram ett ändamålsenligt planeringsunderlag för marina kulturmiljöer som underlag till de nationella havsplanerna. Resultatet av uppdraget ska levereras till Havs- och vattenmyndigheten i januari 2024.

Bakgrunden till uppdraget

Under arbetet med den statliga havsplaneringen har nationella myndigheter och kustlänsstyrelser konstaterat att underlagen för kulturmiljöer i havet är bristfälliga. Det gäller såväl omfattning som kvalitet på uppgifterna. 

Gemensamt angreppssätt

Därför har ett gemensamt angreppssätt utarbetats. Ambitionen är att utpekanden av värdeområden är välmotiverade och så långt möjligt överensstämmande i ett nationellt perspektiv. Arbetssättet har förankrats med såväl Havs- och vattenmyndigheten som Riksantikvarieämbetet.

Vad ska planeringsunderlaget innehålla?

Planeringsunderlaget ska redovisa regionala områden med höga kulturhistoriska värden där särskild hänsyn kan behöva tas i det fortsatta arbetet med att ta fram havsplaner – och på sikt även i användningen av planerna. Målet är att underlaget som länsstyrelserna tar fram ska innehålla:

  • Utpekade värdeområden
  • Tydliga värdebeskrivningar
  • Tydliga beskrivningar av värdenas uttryck, viktiga karaktärsdrag och betydelsefulla samband
  • Tydliga hänsynsrekommendationer

Det gemensamma angreppsättet ger den enskilda kustlänsstyrelsen stora möjligheter att själva avgöra ambitionsnivå och omfattning på underlaget.

Juridisk status?

De värdeområden som pekas ut i planeringsunderlagen kommer inte att få någon juridisk status. Utpekade områden genomgår inte heller processen för att nå status som riksintresseanspråk.

Syftet med uppdraget är att kustlänsstyrelsernas resultat ska användas som underlag för havsplaneringen. Utpekanden av områden med höga marina kulturmiljövärden skulle även kunna användas som värdefulla planeringsunderlag i arbetet med kustnära planering.

Vad händer nu?

Under ett drygt år kommer kustlänsstyrelserna nu att arbeta med att identifiera, avgränsa och beskriva kulturmiljöer i det egna länet.

Kontakta gärna din länsstyrelse eller någon av kontaktpersonerna nedan om du har frågor eller funderingar kring uppdragets genomförande i ditt län.

Nationellt

Övriga uppdrag

I samband med det ökade intresset för havsbaserad vindkraft har många olika frågeställningar inom olika sakfrågeområden uppmärksammats. Här hittar du några intressanta länkar.

Hur ska den producerade elen anslutas till det landbaserade elnätet? Svenska Kraftnät har tagit fram ett förslag

Finns förutsättningar för samlokalisering exempelvis mellan vattenbruk, yrkesfiske, naturvård och vindkraft i framtida, färdiga vindkraftsparker? Behövs någon form av överenskommelser eller juridiska förändringar för att underlätta samarbetet? Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en kunskapssammanställning.

Det har även visat sig att den svenska lagstiftningen medger att flera företag kan intressera sig för samma yta i havet vilket komplicerar processer när det gäller olika tillstånden för vindkraftsparkerna.

Regeringen har påbörjat en utredning om huruvida det är lämpligt att man hanterar stora delar av de många vindkraftsärendena i svensk ekonomisk zon. Ett av alternativen som föreslås är att länsstyrelserna utför handläggningen och att regeringen behåller beslutsfunktionen.

krusig havsyta

Östersjön

Nya Natura 2000-områden för fåglar

Enligt EU:s fågeldirektiv ska medlemsländerna hålla koll på de platser där vilda fåglar trivs och dit de återkommer för att exempelvis häcka, rasta eller söka föda. De mest betydelsefulla fågelområdena ska vara Natura 2000-områden.

EU-kommissionen tycker att Sverige har tagit med en för liten andel av våra marina fågelområden i Natura 2000-nätverket. De lyfter fram de IBA-områden som BirdLife International pekar ut som särskilt betydelsefulla för fågellivet. Kommissionen bedömer att Sverige inte uppfyller kraven i fågeldirektivet och har tagit ett första steg i en rättslig process.

Regeringen har beslutat att Sveriges Natura 2000-områden för fåglar ska kompletteras. Tolv länsstyrelser, som har kust mot havet, har fått i uppdrag att föreslå nya sådana områden. Sju av dessa finns i havsplaneområde Östersjön.

Länsstyrelsernas uppdrag är att ta reda på vilken betydelse länets IBA-områden har för fåglarna och föreslå nya områden som skulle kunna ingå i Natura 2000-nätverket. Förslaget ska bygga på strikt vetenskapliga utgångspunkter och information om fågelförekomster och arternas ekologiska behov.

Läs mer om respektive läns förslag genom att klilcka på rubrikerna nedan:

Stockholms län

I Stockholms län är det områden i Stockholms ytterskärgård samt vissa områden i länets södra del som har föreslagits. De två områdena är belägna i närheten av Stockholms ytterskärgård samt Torö-Muskö.

Gotlands län

Ett förslag för Gotlands län är klart och omfattar områdena omkring Karlsöarna samt större delarna av sydvästra- och östra kusten. Gotska Sandön-Salvorev som ingick i det ursprungliga förslaget har utgått efter synpunkter under processens gång. 

Södermanlands län

Ett förslag för Södermanlands län har varit på remiss och färdigställts. De områden som ingår i förslaget är Strandstuviken, Hävringe-Källskären och Risskären in mot Bråviken.

Östergötlands län

I Östergötlands län är det två områden i mellan- och ytterskärgården som föreslås, nämligen Gryts ytter- och mellanskärgård samt Bråvikens mynningsområde.

Kalmar län

Länsstyrelsen Kalmar föreslår förändringar av ursprungsförslagen som innebär att större delen av landområdena undantas. Detta sker efter den dialog som hållits mellan intressenter där bland annat oro för påverkan på jordbruksproduktionen och samhällsutveckling har lyfts fram. För områdena utefter Smålandskusten och på Öland innebär detta att områdena i stället för att innefatta landområden börjar 100 meter ut från strandlinjen och sträcker sig ut i Östersjön.

Länsstyrelsen redovisar samtidigt två alternativa avgränsningar för regeringen som också omfattar de landområden som har högst värde som häckmiljö för kustfågel. För Ottenby finns endast ett förslag som omfattar befintligt Natura 2000-område eller naturreservat och för Södra Midsjöbanken ett förslag som innebär att området Södra Midsjöbanken inkluderas i ett större befintligt område. Områdena i Kalmar län benämns Oskarshamns- och Mönsteråskusten, Kalmarkusten, Östra Ölandskusten, Ottenby och Ottenby rev samt utsjöområdet Hoburgs bank och Midsjöbankarna.

Blekinge län

I Blekinge län pekas ett område ut (som framför allt berör de delar av Skåne län som utgör Hanöbukten); området benämns Nordöstra Skånes skärgårdskust (IBA-område SE058). I Blekinge är det marina områden i Sölvesborgs kommun som berörs.

Skåne län

Ett förslag för Skåne har presenterats, de områden som berörs är Lommabukten och Salviken, Lundåkrabukten, Nordöstra Skånes skärgårdskust (där även Blekinges område ingår) samt Nordvästra Skånes havsområde.

 

Östersjön

Marint skydd i Öresund

2020 gav regeringen Länsstyrelsen Skåne i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett marint områdesskydd i Öresund. Uppdraget innebar bland annat att analysera och redogöra för den lämpligaste skyddsformen i Öresund.

Länsstyrelsen skulle också föra en dialog med danska myndigheter och analysera vilka bevarandevärden som kan gynnas av ett likartat områdesskydd på dansk och svensk sida av Öresund. Uppdraget rapporterades i början av året och Länsstyrelsen Skåne föreslår ett kraftigt förstärkt marint områdesskydd i Öresund.

Marint skydd i Öresund | Länsstyrelsen Skåne (lansstyrelsen.se)

Information från Länsstyrelserna

Kontaktpersoner:

Unni Liljegren, 010-224 47 31, Länsstyrelsen Västra Götaland
Robert Dobak, 010-223 84 70, Länsstyrelsen Kalmar
Karin Andersson, 0611-34 93 10, Länsstyrelsen Västernorrland
Copyright: Länsstyrelsen och respektive fotograf

Länsstyrelsen skyddar dina personuppgifter. Vill du läsa mer om hur finns information på www.lansstyrelsen.se/dataskydd 

Prenumerera
Skicka vidare