Energibesparing i fastighetsbestånd – en guldgruva för kommuner

Enligt Miljöbalken ska kommuner ha kontroll på sin energianvändning och försöka minska energianvändningen. Länsstyrelsen Skåne har därför genomfört ett projekt för energieffektivisering för att stötta sina kommuner att komma igång.

I den inledande undersökningen visade det sig bland annat att de skånska kommunerna inte vet vilken energianvändning de har, ofta inte vet hur många fastigheter de har och har stort behov av stöd inom upphandling och uppföljning. Undersökningen visade också att kommunerna slösar 13 miljoner kronor per år och kommun i onödiga energikostnader.

– Det här är inte unikt för de skånska kommunerna, utan mycket gäller för hela Sverige. Till det positiva hör att möjligheterna till förbättring är enorma, säger Hanna Savola.

Ett beräkningsexempel för Osby kommun visar att man där kan spara 130 miljoner kronor på 25 år genom att arbeta med energibesparingar. Förutom ekonomiska och klimatvinster kan sådana här projekt skapa arbetstillfällen. För Osby kommun motsvarar arbetet med energieffektivisering och renovering 150–200 årsarbeten.

Men en förutsättning för att lyckas är att man gör ett gemensamt energibesparingsprojekt för hela fastighetsbeståndet samtidigt. Genom att se totalsumman för flera aktiviteter och fastigheter under flera år, i stället för att varje åtgärd ensam ska bära sin egen kostnad, ökar möjligheterna.

– Många jobbar med energibesparing i delmål, till exempel att man ska spara tio procent per år. Men då missar de att det hade varit billigare att genomföra alla förändringar samtidigt, säger Hanna Savola.

Kommunen sparar också in kostnaderna för flera upphandlingar. En genomsnittlig upphandling kostar 70 000 kronor att genomföra. Söderhamns kommun sparade till exempel motsvarande 7–10 miljoner kronor i upphandlingskostnader genom att göra allt i samma upphandling.

Rädsla att göra fel och brist på kunskap och kompetens bidrar till att många kommuner inte tar helhetsgreppet kring energibesparing i fastighetsbestånden, menar Hanna Savola.

– Har man inte tillräcklig kunskap om vad som går att göra och hur du kan vara innovativ i dina upphandlingar blir det ännu svårare, säger hon.

Olika kommuner har löst behovet av rätt kompetens på olika vis. En del har upphandlat konsulter, men det behövs också viss kompetens internt i organisationen. I Länsstyrelsens projekt höll man utbildningar med de kommuner som var med.

– Tar man in konsulter är det viktigt att man i alla fall har tillräckligt kunskap för att kunna engagera sig i processen. Att bara låta konsulterna jobba på utan styrning och eget engagemang blir inte bra, varken för kommunen eller konsulterna, säger Hanna Savola.

Ett avslutande tips från Hanna Savola är att lära från andra som gjort storskaliga energibesparingsprojekt. Standardisera upphandlingen och plocka det som passar er i upphandlingsunderlagen från de som lyckats.

Det här är ett utdrag ur ett lärande exempel om upphandling med fokus på minskad klimatpåverkan inom bygg- och anläggning. 
Energibesparing ger klirr i kassan

Det är en leverans inom Upphandlingsmyndighetens arbete med regeringsuppdraget att främja minskad klimatpåverkan vid offentlig upphandling av bygg-, anläggnings- och fastighetsentreprenader.

• Upphandling för hållbar samhällsbyggnad 
• Regeringsuppdraget att främja minskad klimatpåverkan vid offentlig upphandling av bygg-, anläggnings- och fastighetsentreprenader