Foto Gunilla Pihl Karlsson
I november varje år anordnar Kalmar läns luftvårdsförbund sin årliga luftdag, en halvdag där olika föreläsare håller föredrag om olika luftrelaterade ämnen.
Carl Thordstein och Jonna Halonen från Sweco guidade oss genom de förändringar som EU:s luftkvalitetsdirektiv kommer innebära då det införlivas i svensk lagstiftning. Direktivet innehåller gräns- och målvärden för ett antal viktiga luftföroreningar för att skydda människors hälsa och miljön. Utöver detta skärps kraven på kontroll av luftkvalitén, information till allmänheten och arbete med åtgärdsprogram. En jämförelse av gränsvärdena i kommande direktiv visar att sydligaste delarna av Sverige och Stockholm kommer att få en utmaning i att klara kommande krav. Genom att göra modeller för utsläppen kan man jämföra effekten av olika åtgärder. Verifiering av modellerna görs genom att jämföra med mätresultat. Trots att luftföroreningarna totalt har minskat de senaste åren kvarstår stora problem med framförallt partiklar, ozon och kvävedioxid. Samhällskostnaderna för hälsoeffekterna uppskattas årligen till cirka 168 miljarder kronor.
Helen Karlsson och Elisabeth Lindberg, Region Östergötland delade med sig av den senaste forskningen kring hälsorisker och resultat från den regionala miljöhälsorapporten för 2025. Globalt går utvecklingen åt fel håll med ökade luftföroreningar medan vi i Sverige generellt går mot renare luft. Däremot överskrider områden som Skåne, Stockholm och andra städer WHO:s rekommendationer. Forskningen visar att även mycket låga nivåer av föroreningar, under tillåtna gränsvärden, kan skada vår hälsa. En kvantitativ beräkning år 2000 jämfört med år 2018 visar att minskningen av luftföroreningarna förhindrat drygt 2700 dödsfall och 33 700 förlorade levnadsår. En aktuell studie, SCAPIS, har som mål att kunna förutsäga vilka som riskerar att drabbas av hjärt- och lungsjukdom och behandla dem innan sjukdom uppstår. I studien har 30 000 deltagare genomgått omfattande undersökningar. Resultatet visar på tydliga kopplingar mellan luftföroreningar (främst partiklar) och ökade risker för ohälsa.
Miljöhälsorapporten ger en bild av vilka miljöfaktorer som bör belysas i det framtida regionala arbetet för att främja människors hälsa. Luftkvaliteten utanför bostaden uppfattas generellt som god i regionerna. En tredjedel av befolkningen uppger att de ofta eller alltid är orolig för klimatförändringar. I Kalmar län har allergisk snuva har ökat och 82 % uppger att de vanligtvis tar bilen till arbete och aktiviteter. Eldrivna bilar kan medföra ökad mängd slitagepartiklar (PM 10), det är därför viktigt att följa utvecklingen.
Viktor Klemetz, svenska miljöinstitutet berättade om miljöövervakningen inom Krondroppsnätet som i år fyller 40 år. Övervakningen har som syfte att följa hur mycket luftföroreningar (t.ex. svavel och kväve) som faller över Sverige, hur denna förändras över tid och hur detta påverkar skog, mark och vatten. Idag samlas prover in från 60 provytor runt om i landet. Informationen och kunskapen som samlas in kan i nästa steg användas för beslut och uppföljning av nationella och regionala miljömål. I Sverige har det totala nedfallet av svavel har minskat sedan1985. Kvävenedfallet minskar men inte tillräckligt. Mätningar görs även för kväve i markvatten. Där ser man stora variationer men inga tydliga trender. I denna ingår även påverkan av luftföroreningar och buller.
|
Webbplats