|

|
|
9 november 2026 i Stockholm eller online
Välkommen till en inspirerande heldag om forskning kring undervisning på lågstadiet. Konferensen vänder sig till dig som är lärare eller skolledare. Under dagen presenteras resultat från några av de forskningsprojekt som finansierats av Skolforskningsinstitutet. Forskare och lärare som medverkat i projekten delar med sig av resultat och ger exempel från klassrummen. Konferensen är kostnadsfri.
|
| |
| Gemensamma sessioner för alla |
|
| |
|

|
|
När elever arbetar med hybrida läraktiviteter använder de olika kompetenser i ett samspel. Marina Wernholm från Linnéuniversitetet berättar om forskning kring undervisning med hybrida läraktiviteter.
|
| |
|
|
 |
|

|
|
Hösten 2028 blir grundskolan tioårig. Vilka förändringar det innebär berättar Jenny Kallstenius, chef på Skolverkets enhet för systemutvärdering och tidigare huvudsekreterare i utredningen om en tioårig grundskola, tillsammans med Karin Örn och Marie Wiberg Scott från Skolverket.
|
| |
|
|
 |
|

|
|
Hur kan man arbeta med undervisning på vetenskaplig grund i skola och fritidshem? Ilana Manneh och Karolina Fredriksson Erson, forskare på Skolforskningsinstitutet, ger exempel utifrån forskningsöversikterna Elevers lärande i musik samt Utveckling och lärande i fritidshem.
|
| |
|
|
|
|
 |
|
|

|
|
I ett forskningsprojekt fokuserade man på taluppfattning och talrelationer istället för enstegsräkning. Det ledde bland annat till att alla deltagande elever blev godkända på nationella proven i matematik. Camilla Björklund, från Göteborgs universitet och läraren Paula Kern berättar om projektet.
|
| |
|
|
 |
|

|
|
Elever med annat modersmål än svenska kan ha svårare att ta till sig undervisning i naturvetenskap. Detta forskningsprojekt har undersökt hur olika didaktiska modeller kan stödja yngre elevers lärande. Forskaren Per-Olof Wickman, Stockholms universitet och lärarna Anna Jeppson, Carl-Magnus Wedernäs och Pia Larsson berättar om forskningsprojektet.
|
| |
|
|
 |
|

|
|
Fritidshemmets pedagogik kan bidra till att stärka elevers vilja att läsa och även främja utveckling av en egen läsidentitet. Anna Martín Bylund, Linköpings universitet, och lärarna Susanna Sundin och Ulrika Lagerlund berättar om sitt forskningsprojekt.
|
| |
|
|
|
|
 |
|
|
|
 |
|
|

|
|
Vilka undervisningsmetoder engagerar elever i läsning av skönlitteratur? Lärarna Linda Wikström och Maria Karlsson berättar om framgångsrika arbetssätt och undervisningsmetoder.
|
| |
|
|
 |
|

|
|
Vad innebär vårt kulturarv i ett mångkulturellt samhälle? Och vad kan vara en historisk plats ur ett lågstadiebarns perspektiv? Ta del av forskning kring metoder att använda hemortens kulturarv och historiska platser i undervisningen. Medverkande: Martin Stolare, Karlstads universitet, David Ludvigsson, Linköpings universitet, Cecilia Trenter, Malmö universitet.
|
| |
|
|
 |
|

|
|
För att kunna bli framgångsrika problemlösare behöver elever både få lösa problem och formulera problemuppgifter. Andreas Ebbelind, Linnéuniversitetet, berättar om hur elevers lärande i matematik främjas av att arbeta med problemformulering redan i förskoleklass.
|
| |
|
|
|

|
|
Redan i årskurs 1 kan undervisningen utformas för att utveckla elevers förståelse av viktiga samhällsfunktioner. Klas Andersson och Kristoffer Larsson, Göteborgs universitet, berättar om erfarenheter från ett forskningsprojektet som har finansierats av Skolforskningsinstitutet.
|
| |
|
|
 |
|

|
|
Hur gör man det möjligt för unga elever att tänka och samtala om multiplikation? Helena Eriksson, Charlotta Andersson, Stockholms universitet och läraren Maja Sundqvist berättar hur man kan utforma uppgifter på olika sätt för att främja att elever reflekterar kring innebörden av multiplikation.
|
| |
|
|
 |
|

|
|
Ta del av en presentation av en forskningsbaserad guide för undervisning om positionssystemet på lågstadiet. Medverkande: Inger Eriksson, Sanna Wettergren, Stockholms universitet och läraren Annika Peterson.
|
| |
|
|
|
|
|