Självständig tyst läsning med tillägg – ny rapport
Självständig tyst läsning (STL) innebär att elever läser en egenvald text under tystnad och bygger på en idé om en positiv lässpiral, det vill säga att elever som läser mycket utvecklar en god läsförmåga, som i sin tur leder till ett större intresse för läsning och att de läser ännu mer.
− Forskningsöversikten som vi har sammanfattat och kommenterat visar att tillägg till STL på kort sikt kan bidra positivt till elevers utveckling av läsförmågan, särskilt för elever med risk att utveckla lässvårigheter, säger Lisa Jonsson, Skolforskningsinstitutets projektledare för rapporten.
I rapporten kommenterar vi översiktens resultat om tilläggens effekt med utgångspunkt i tidigare forskning om faktorer som driver elevers läsmotivation. − Jag hoppas att rapporten kan ge lärare kunskap om hur läsundervisningen, inklusive STL, kan bidra till en positiv utvecklingsspiral för elevers läsförmåga men också motivation och läsmängd, säger Lisa Jonsson.
Självständig tyst läsning med tillägg – effekter på elevers läsförmåga, motivation och läsvanor finns att läsa och ladda ner som pdf på vår webbplats.
I serien Skolforskningsinstitutet sammanfattar och kommenterar återger vi vad internationella forskningsöversikter säger. För att göra resultaten relevanta för förskollärare och lärare i Sverige kommenterar vi dem också ur ett svenskt perspektiv.
Att lära demokrati – nu som bokkapitel
En omarbetad version av den systematiska forskningssammanställningen Att lära demokrati – lärares arbetssätt i fokus har publicerats som bokkapitel i Research Handbook on Education and Democracy.
Kapitlet i den vetenskapliga boken har skrivits av Pontus Wallin, Maria Olson och Mikael Persson och finns även att läsa här.
Vi har inlett arbetet med en systematisk forskningssammanställning om tidig läsundervisning för andraspråkstalande elever med syfte att ge lärare kunskap om hur de kan främja elevernas läsutveckling.
Vårt arbete med systematiska forsknings- sammanställningar går över tid genom flera faser, från inventering av lärares och förskollärares behov av kunskap från forskningen fram till sammanställning av resultat och slutsatser.
När årets utlysning av forskningsbidrag stängde 7 maj hade 79 ansökningar kommit in.
– Det är roligt att se intresset för vår utlysning! Nu tar arbetet med beredning vid och vi ser fram emot flera bra, nya projekt som kan bidra till barns och elevers utveckling och lärande, säger Skolforskningsinstitutets forskningssekreterare Maria Bergman.
Granskning och bedömning av ansökningarna har inletts och i oktober fattar institutets vetenskapliga råd beslut om tilldelning av forskningsbidrag. Beslutet publiceras på vår webbplats skolfi.se och i ansökningssystemet Prisma.
Avslutade finansierade forskningsprojekt
På vår webbplats Skolforskningsportalen presenterar vi avslutade och slutrapporterade forskningsprojekt som Skolforskningsinstitutet har finansierat.
I artiklarna intervjuas projektledarna om hur forskningen har genomförts och hur lärare och förskollärare har arbetat tillsammans i
projektet. De berättar också om forskningsresultat som lärare och förskollärare kan inspireras av i sin undervisning.
26–27 augusti hålls konferensen Aktuell skolpolitik 2025 i Umeå. Christina Månberg, Skolforskningsinstitutets direktör, medverkar i konferensens program.
Forskartorget
25 september kl. 13.05 lanserar vi ny forskning om undervisning av elever med intellektuell funktionsnedsättning på Forskartorget på Bokmässan i Göteborg
ForskarFredag
26 september ses vi i ForskarFredags lärarhörna på forskarmässan i AlbaNova universitetscentrum i Stockholm.
Trevlig sommar!
Under juli månad har vi begränsad bemanning på kansliet. Kontakta oss enklast via mejl: info@skolfi.se
Nyhetsbrevet ges ut av Skolforskningsinstitutet. Publiceringsdatum 19 juni 2025 ISSN 2002-6919
Redaktion: Eva Grönlund, Anna Hedman
Skolforskningsinstitutet Box 17178, 104 62 Stockholm Telefon 08-523 29 800 E-post info@skolfi.se
