En väg till utveckling

Jag tycker om att samla på aha-upplevelser. Upplevelser som på djupet skapar en förståelse för något jag egentligen vet. Som med infrastruktur. Jag vet att infrastruktur – vägar, den digitala, vatten- och avlopp – är grundläggande förutsättningar för ett samhälles utveckling och motståndskraft och kanske ägnas mest uppmärksamhet när det inte fungerar.

Min tydliga aha-upplevelse kring just det här utspelade sig i norra Myanmar där vi skulle göra en vandring till en avlägsen by. Vi rör oss på slingrande stigar genom vacker natur och kommer så småningom ut på en mindre väg. Guiden stannar upp och berättar att vägen är ny. Han är stolt. Byn har det senaste året ändrat karaktär från hus byggda av växtmaterial till flera hus byggda i betong. Vägen och husen i betong hänger ihop, liksom utvecklingen av byn.

Tidigare fanns bara en stig. Varor som skulle säljas på marknaden fick bäras dit. När vägen kom blev det möjligt att använda kärra och plötsligt gick det att ta med sig mycket mer varor till marknaden. Detta gav större inkomster som i sin tur gjorde det möjligt för byborna att satsa på sina hus. Med hus i betong kan man lägga mindre tid på skador orsakade av hårda vindar och regn. Tiden kan i stället läggas på att odla eller tillverka varor för försäljning. Och med mer pengar i hushållet och enklare att transportera sig ökar tillgängligheten till både sjukvård och skola, två grundläggande utvecklingskomponenter. Det blev lätt att se den positiva spiralen av denna väg, hur det skapar ett robustare samhälle och en mer välmående befolkning. Jag funderar i dag på hur vägen har klarat sig i den fruktansvärda jordbävning som drabbat området.

Sverige har en (hyfsat) god förmåga att laga vår infrastruktur även om underhållskostnader för såväl väg, järnväg och VA-nät är gigantiska. Det finns satsningar som är av stor vikt för att hela Värmland ska utvecklas, inte minst när det kommer till bredbandsutbyggnad och mobilnät. Vi har även sårbarheter som behöver hanteras. Rasrisken längs väg 62 som riskerar att mer eller mindre isolera stora delar av norra Värmland eller de föråldrade slussarna i Trollhättan som behöver förnyas för att vi ska kunna ha sjöfart. Därutöver finns infrastruktursatsningar som skulle ha en enorm betydelse för utvecklingen av Värmland (läs Oslo-Stockholm 2:55). Så än är vi inte klara. Och all respekt åt de som varje dag arbetar med att hålla vår infrastruktur i ett fungerande skick.

Eleonore Åkerlund
Regional utvecklingsdirektör

Försvar och näringsliv i fokus på Oslo-Stockholm Forum

Nu närmar sig Oslo-Stockholm Forum 2025, en dag som sätter ljuset på tågförbindelsen mellan våra huvudstäder och hur den kan utvecklas. Arbetet med att få till förbättrad infrastruktur på sträckan har tagit flera kliv, och konferensen ger möjlighet för intresserade och engagerade i hela stråket att mötas, få senaste nytt och knyta kontakter.

Oslo-Stockholm Forum 2025 hålls i Västerås den 28 april. Programmet lyfter bland annat Försvarsmaktens och näringslivets perspektiv kring behovet av förenklat resande i öst-västlig riktning, och hur de norsk-svenska handelsrelationerna kan förstärkas. Arrangör är bolaget Oslo-Stockholm 2.55, som bland annat ägs av Region Värmland. Trafikstrateg Mattias Landin har länge jobbat med frågan för Region Värmlands räkning och ser fram emot konferensen.

548 projekt på tre år med smart specialicering

Värmland har jobbat i tio år med smart specialisering och det har gått tre år in i genomförandet av den nya strategin. Anders Olsson, strateg inom regional utveckling, kan nu berätta att Värmland under paraplyet Smart Specialisering de tre år senaste åren haft igång 548 projekt och att det har investerats 1,3 miljarder kronor i forskning och innovation.

Men vad är smart specialisering, vad är nyttan för Värmland, vilka är finansiärerna och vad har Anders för medskick till kollegorna när han nu går i pension? 

Hallå där Carolina och Magnus!

Carolina Ahlqvist och Magnus Lindén från Sweco ska leda arbetet i en av Elkraft Värmlands arbetsgrupper, där de ska undersöka hur elnätet kan göras effektivare och hur elkonsumenter kan bidra till ett bättre utnyttjande av nätet.