Pensionsmyndighetens nyhetsbrev om aktuella rapporter och statistik

Pensionsmyndighetens nyhetsbrev om aktuella rapporter och statistik

Webbversion | Skicka vidare
Pensionsmyndigheten

 
Person som paddlar kajak i lugnt vatten nära klippor och skog.

Effekter av höjda pensionsåldrar

Pensionsmyndigheten har under hösten 2025 publicerat en rapportserie som belyser och utvärderar effekterna av de höjda åldersgränserna inom pensionssystemet och närliggande trygghetssystem som gjordes 2023. Serien avslutades med ett seminarium.
Rapporterna visar att:

  • höjningarna inte bara har påverkat dem som är ekonomiskt beroende av pensionssystemet grundskydd – de har även förändrat uppfattningen om vad som anses vara en normal pensionsålder i Sverige.

  • fler individer i åldrarna 61–65 år har lön som huvudsaklig inkomst jämfört med tidigare, samtidigt som färre har allmän pension som huvudsaklig inkomst i samma åldrar. Även antalet år som individer i genomsnitt har utbetalning från socialförsäkringssystemet efter 60 års ålder har minskat mellan 2019 och 2024.

  • arbetskraftsutbudet och sysselsättningen har ökat vid 65 års ålder. Arbetskraftsutbudet steg med 3,5 procentenheter och sysselsättningen med 1,1 procentenhet, motsvarande cirka 3 800 respektive 1 200 personer.

Seminarium: Se seminariet om höjda pensionsåldrar 

Rapportserie: Effekter av höjda pensionsåldrar 

De samlade beloppen för pensionerna i Sverige fortsatte att växa under 2024

Pensionsmyndighetens årliga rapport Sveriges pensioner är nu uppdaterad och visar hur de samlade pensionsbeloppen har utvecklats i Sverige under perioden 2006–2024. Rapporten ger en övergripande bild av den reala utvecklingen av in- och utbetalda pensioner, det förvaltade pensionskapitalet och pensionsskulden – för den allmänna inkomstgrundade pensionen, tjänstepensionerna och den avdragsgilla privata pensionen.

Statistiken visar att pensionskapitalet fortsatt att öka och i genomsnitt vuxit snabbare än BNP sedan 2006. Pensionsinbetalningarna och utbetalningarna har däremot ökat ungefär i takt med BNP. En tydlig trend är att tjänstepensionernas betydelse fortsätter att stärkas, deras andel av de totala pensionerna fortsätter att öka över tid.

Rapport: Sveriges pensioner 2006–2024 

Fler nya pensionärer – och uttagen flyttas upp i åldrarna

Figuren nedan kommer från Pensionsmyndighetens senaste anslagsuppföljning. Den visar hur många som börjar ta ut inkomstpension per årskull och ålder. Eftersom årskullarna är ungefär lika stora speglar skillnaderna främst ändrade uttagsmönster och regelförändringar. Prognosen visar att antalet nya pensionärer ökar i alla åldrar framöver. När lägsta uttagsåldern höjs förskjuts uttagen: exempelvis ökade uttagen vid 62 år för årskullen 1959 när 61 år inte längre var möjligt, och vid 63 år för årskullen 1961 när uttag vid 62 togs bort. Hittills under 2025 är 66 år vanligaste uttagsåldern, följt av 63. De höjda åldersgränserna 2026 väntas ge liknande effekter som 2023, med fler som senarelägger uttaget. Därför bedöms antalet nya pensionärer öka vid 64 och 67 år.

Antal personer som börjar ta ut inkomstpension för första gången, per årskull och uttagsålder (61–69 år). Årskullar 1956–1965. Ofyllda staplar visar prognos.

Anslagsuppföljning: oktober 2025  

Tack för i år!

Det här var årets sista nyhetsbrev. Vi tackar för intresset och ser fram emot att fortsätta hålla dig uppdaterad om aktuella rapporter och statistik från Pensionsmyndigheten även nästa år.

God jul och gott nytt år!

Tipsa om nyhetsbrevet

Skicka vidare utskicket till en vän eller kollega.

Har du fått nyhetsbrevet vidareskickat till dig?
Starta prenumeration på nyhetsbrevet

Fler rapporter och mer statistik
Pensionsstatistik
Alla rapporter

Pensionsmyndigheten

Webbplats: pensionsmyndigheten.se

Så behandlar vi personuppgifter |