Pensionsmyndighetens nyhetsbrev om aktuella rapporter och statistik

Pensionsmyndighetens nyhetsbrev om aktuella rapporter och statistik

Webbversion | Skicka vidare

Pensionsmyndigheten

 

Person som paddlar kajak i lugnt vatten nära klippor och skog.

Marginell ökning av andel jobbonärer

Pensionsmyndighetens senaste rapport visar att andelen jobbonärer har ökat marginellt under 2023, men är i princip kvar på samma nivå som 2022. Sedan 2012 har andelen ökat med 23 procent. Under 2023 fanns det 269 000 jobbonärer i åldrarna 62 - 85 år. Dessa utgjorde 12 procent av Sveriges äldre befolkning eller 4,3 procent av Sveriges befolkning med en förvärvsinkomst.

Jobbonärerna hade i snitt en förvärvsinkomst på 182 000 kronor och en allmän pension på 202 000 kronor per år före skatt. Majoriteten av jobbonärerna hade en pensionsinkomst som var högre än deras förvärvsinkomst, men de högsta inkomsterna återfanns bland förvärvsinkomsterna.

För Sveriges totala ekonomi utgjorde jobbonärernas förvärvsinkomster en relativt liten del, men för den enskilda jobbonären var förvärvsinkomsten av större betydelse.

Rapport: Jobbonärer 2025 – En analys av trender och effekter

Utan prognosantaganden för dödlighet blir inkomstpensionen högre

En analys visar hur mycket högre inkomstpensionerna är idag jämfört med om de hade beräknats på liknande sätt som i premiepensionssystemet, där man använder prognosantaganden för dödligheten. En person som gick i pension vid 66 års ålder – den så kallade riktåldern – år 2023 fick ungefär 9 procent högre inkomstpension än om pensionen hade räknats ut med sådana antaganden om dödlighet. De senaste 20 åren har inkomstpensionen i genomsnitt varit cirka 8 procent högre.

Analysen visar också att man skulle kunna använda samma sätt att räkna (samma formel) både när man bestämmer inkomstpensionsbelopp och vid värdering av inkomstpensionsskulden. Idag används olika metoder för detta. Vid en eventuell framtida översyn av hur vissa delar i systemet beräknas kan det vara värt att överväga att använda samma formel.

Rapport: Dödlighet i inkomstpensionssystemet


Har tullkriget i USA påverkat fondbyten inom premiepensionen?

Statistiken visar att sparare inom premiepensionssystemet oftast gör flest fondbyten i mars varje år, vilket är markerat med en röd prick i figuren nedan. Undantag är 2021 och 2024, då flest byten istället skedde i januari.

Under 2025 nådde antalet fondbyten en topp i mars, högre än de tre föregående åren – men inte ovanligt högt om man blickar tillbaka till 2017.

Figuren visar det totala antalet tillfällen per månad som premiepensionsspararna har valt att göra en förändring i sitt fondinnehav.

Nyhetsbrevet tar sommaruppehåll

Vi hoppas att du haft glädje och nytta av våra utskick under våren. Nu tar vi en paus över sommaren och är tillbaka igen till hösten.

Glad sommar önskar vi på Pensionsmyndigheten!

Tipsa om nyhetsbrevet

Skicka vidare utskicket till en vän eller kollega.

Har du fått nyhetsbrevet vidareskickat till dig?
Starta prenumeration på nyhetsbrevet

Fler rapporter och mer statistik

Pensionsstatistik
Alla rapporter

Pensionsmyndigheten

Webbplats: pensionsmyndigheten.se

Så behandlar vi personuppgifter |