Visa i webbläsare

Utsikt

Nummer 1, Februari 2025

Soligt vinterlandskap med frosttäckta träd.

Dags för SAM-ansökan!

I år kan du söka jorbrukarstöd mellan den 6 februari till 10 april. All information om stöden, SAM Internet, grundvillkor och viktiga datum finns på Jordbruksverkets webbplats. 

Sökte du stöd förra året får du också en informationsfolder skickad till dig med vad som är viktigt att tänka på.

Fullmakt

Om du har ett aktiebolag eller ett handelsbolag behöver du en fullmakt för att du ska kunna logga in och representera ditt företag. Om någon annan ska logga in och företräda dig, exempelvis en konsult, behöver du ge den personen en fullmakt. Kom ihåg att göra det i god tid. 

Läs mer om fullmakter på Jordbruksverkets webbplats.

Hjälp med ansökan

Behöver du hjälp med din ansökan eller har du frågor om stöden? Kontakta oss så vägleder vi dig.

Ring 0771-67 00 00 eller mejla jordbrukarstod.varmland@lansstyrelsen.se

Kor vilar i en äng framför gamla ladugårdar.

Märkning och rapportering

Från 1 januari 2025 införs några förändringar som är viktiga att känna till för dig som håller får, getter eller nötkreatur.

  • Ett öronmärke som har blivit oläsbart eller förlorats ska ersättas så snart som möjligt och senast inom 1 månad

  • För djur som hålls i utedrift utan tillgång till byggnad ska ersättas så snart som möjligt men senast inom 3 månader.

  • För djur som förlorat båda öronmärkena gäller dock en tidsfrist om 1 månad även på bete utan tillgång till byggnad.

  • Ersättningsmärket ska ha ett förpräglat registreringsnummer för födelseanläggningen (SE-nummer) samt ett förpräglat individnummer. Det betyder att handskrivna reservmärken inte blir tillåtna annat än under de nämnda tidsfristerna, men du är inte tvungen att använda reservmärke under tidsfristerna.

  • Stalljournalen ska sparas i 5 år, istället för som tidigare tre år.

Rapportera i tid

Förhindra avdrag genom att ha en bra rutin där du rapporterar i tid. Detta för att bland annat slippa avdrag på dina djurrelaterade stöd.

Rapportera dina händelser i CDB inom 7 dagar.

Avvikelser på mer 30% ger helt avdrag på hela ansökan och avvikelser på mer 50% innebär även avdrag kommande år.

Schäferhund går längs ett rovdjursavvisande stängsel i vinterlandskap.

Bidrag för rovdjursavvisande stängsel

Du kan skydda dina tamdjur mot rovdjursangrepp genom att sätta upp ett rovdjursavvisande stängsel. Stängslet består till exempel av ett femtrådigt elstängsel eller ett fårnät kompletterat med två eltrådar. Besättningar som har drabbats av angrepp det senaste året (dokumenterat angrepp) och besättningar med 10 eller fler får/getter prioriteras.

Då skador på nöt är sällsynt och skador på häst extremt sällsynt ges stängselbidrag bara i särskilda fall. Bidrag kan till exempel lämnas för mindre fölnings- och kalvningsfållor.

Du kan få stängselbidrag:

  • om du bedriver näringsverksamhet med får

  • om du bedriver näringsverksamhet med get

  • för att renovera tidigare uppförda rovdjursavvisande stängsel.

Du kan få maximalt 60 kronor per stängselmeter i bidrag.

Villkor för bidraget:

  • Du måste underhålla stängslet i minst 5 år.

  • Du måste utnyttja betet i minst fem betessäsonger efter godkänd besiktning.

  • Ditt företag får inte ha ekonomiska svårigheter eller betalningskrav. Därför kan vi komma att ta en kreditupplysning när du söker bidrag.

Ansök om bidraget via e-tjänst.

Viltskadecenters rekommendationer för att bygga rovdjursavvisande stängsel

Har du frågor inför att du ska bygga ett rovdjurssavvisande stängsel finns möjlighet till gratis rådgivning. Om du är intresserad kan du mejla vilt.varmland@lansstyrelsen.se.

Sök det nya restaureringsstödet

Stödet kan sökas av företag 6 februari till 10 april. En nyhet från i år är att du som äger en lantbruksfastighet är berättigad att söka, även om du inte har något annat företag. Målet är att återställa betesmarker och slåtterängar med höga naturvärden.

Mer information om stödet och e-tjänsten på Länsstyrelsens webbplats.

Bild av en mark med björkar och granar i solljus och fint gräs

Utbildningsaktiviteter

Kor betar på en grönskande gräsvall med skog och kullar i bakgrunden.

Avlivningskurs

På uppdrag av Länsstyrelsen arrangerar Lantbruksråd i Väst en kurs om avvlivning av nötkreatur. När är det dags att avliva ett djur och hur gör du?

Åsa Lundgren, djurhälsoveterinär nöt, Gård & Djurhälsan och Maja-Lena Främling, Lantbruksråd i Väst, går bland annat igenom hur du bedömer om ett djur bör avlivas, hur det bör gå till och vad du skall tänka på vid avlivning. 

Mer information om kursen i vår kalender

När: 4 mars

Var: Konvex AB, Gottebol 209, Karlskoga

Kostnad: Kursdagen är gratis men du betalar för maten.

Anmälan: Senast 24 februari via Lantbruksråd i Västs webbplats eller via mejl till kurser@lantbruksradivast.se

(För att din anmälan ska vara komplett behöver du ange: namn, adress, mejladress, telefonnummer och personnummer. Ange även om du har någon matallergi)

Kursen vänder sig i första hand till verksamma inom lantbruksföretag med ekologisk mjölk- och nötköttsproduktion.

Närbild av en klöv på lerig mark.

Djurvälfärd och hållbara kor

VÄXA presenterar två delkurser inom området djurvälfärd. Efter två inspirerande träffar kommer du att ha en djupare förståelse för djurens välfärd och hur orsakssambanden ser ut. Innehållet är särskilt anpassat för djurskötare inom kött- och mjölkproduktionen och passar utmärkt som kompetensutveckling.

Båda tillfällena är kostnadsfria och lunch och fika ingår

Del 1

När: 4 mars 9.30 - 15.00
Var: Gustaf Fröding Hotell & Konferens, Karlstad
Sista anmälningsdag: 27 februari

Läs mer om kursen och anmäl dig på Växas webbplats

Del 2

När: 11 mars 9.30 - 15.00
Var: Gustaf Fröding Hotell & Konferens, Karlstad
Sista anmälningsdag: 27 februari

Läs mer om kursen och anmäl dig på Växas webbplats

Dimmig morgon med ensilagebalar på ett fält.

Säkrad skörd

Välkommen till träff på Lillerud om vall, bevattning samt hur man kan räkna på lönsamheten inför en investering. Kursen arrangeras av Växa på uppdrag av Länsstyrelsen.

Det alltmer nyckfulla vädret och höga krav på skördens storlek och kvalité har fått intresset för bevattning att öka på många håll i landet. På kursen berättar VÄXA:s rådgivare om vad bevattning kan bidra med, vad som fungerat på andra gårdar och hur man kan räkna på lönsamheten inför en investering.

Fullständigt program finns på Växas webbplats.

Kursen är en introduktion till bevattning och riktar sig främst till grovfodergårdar, men kommer även beröra spannmålsodling.

När: 11 mars 9.00 - 12.00

Vart: Lillerudsgymnasiet, Vålberg

Kostnad: Kostnadsfritt

Sista anmälningsdag: 7 mars 

Anmäl dig här!

Hantering av gödsel

Spridning av gödsel inom nitratkänsliga områden

Om du bedriver verksamhet inom nitratkänsligt område finns det särskilda regler att ta hänsyn till när du sprider gödsel. Bland annat finns det regler kring hur mycket kväve du får sprida.Det finns både regler som gäller spridning av stallgödsel och spridning av lättillgängligt kväve som till exempel mineralgödsel.

Mer information om de aktuella reglerna på Jordbruksverkets webbplats.

Inför att du sprider gödsel (stall och mineralgödsel) behöver du också räkna ut hur mycket kväve som är lämpligt att sprida. Beräkningen ska utgå från grödans behov av kväve utifrån förväntad skörd.

Du behöver varje år göra en ny beräkning utifrån de förutsättningar som finns för det enskilda skiftet just det året, beräkningen ska sparas och vid förfrågan kunna visas upp. Viktiga faktorer att ta hänsyn till är:

  • gröda
  • förväntad skörd
  • stallgödselns långtidseffekt
  • förfruktseffekt
  • jordens mullhalt.

Du kan använda Jordbruksverkets mall Sprida gödsel i nitratkänsliga områden när du gör din beräkning.

Brister inom spridning av gödsel och dokumentation kan ge avdrag på dina jordbrukarstöd.

Gödselbrunn med en trästege lutad mot ena sidan.

Har du koll på ditt lagringsbehov?

Om du har djur så måste du ha tillräcklig lagringskapacitet för att kunna lagra den gödsel som uppstår. Hur länge du behöver kunna lagra gödseln beror främst på vilka djurslag du har, hur många djur du har och vart du bor.

Bedriver du din verksamhet inom nitratkänsligt område behöver du ha koll ditt lagringsbehov och vilka regler som gäller för din verksamhet. Du ska dokumentera hur du har räknat ut behovet och vid förfrågan kunna visa upp din dokumentation. 

För att räkna ut hur stort ditt lagringsutrymme behöver vara ska du utgå från

  • djurslag
  • antal djurenheter
  • vilken typ av gödsel som uppkommer i din verksamhet
  • vilken produktionsform du har.

Du kan använda samma verktyg för att räkna ut lagringsbehovet som du använder för att räkna ut din spridningsareal.

Beräkna spridningsareal och lagringsbehov på Jordbruksverkets webbplats.  

Du kan behöva större lagringskapacitet än vad reglerna kräver. Du behöver till exempel ha marginaler för de år då det regnar mer eller då snön ligger kvar längre än normalt. Det kan även finnas lokala regler inom din kommun som du behöver ha koll på.

Brister inom lagring och beräkning kan ge avdrag på dina jordbrukarstöd.

Närbild på en vit häst som betar med bett och träns.

Utsikt nyhetsbrev kompletterar vår egenproducerade tidning Utsikt Värmland, tidningen för lantbrukare och övriga som är intresserade av landsbygdsfrågor. Tidningen kommer ut två gånger per år och nyhetsbrevet används för att förmedla aktuell information mellan numren.

Nyhetsbrevet och aktiviteter som omnämns, finansieras helt eller delvis med medel från Landsbygdsprogrammet 2015-2020 eller den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027.

Om du har frågor eller idéer om nyhetsbrevets innehåll kan du mejla utsikt.varmland@lansstyrelsen.se.

Länsstyrelsen Värmland

Länsstyrelsen Värmland
Telefon: 010-224 70 00
Postadress: 651 86 Karlstad
E-post: varmland@lansstyrelsen.se
Webbplats: www.lansstyrelsen.se/varmland

Så hanterar vi dina personuppgifter

*|data:head|* *|data:head|*