|
|
 |
Nyhetsbrev från Biblioteksutveckling – oktober 2026
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Även om hösten är här med buller, bång och virvlande löv så släpper vi inte sommaren helt. I detta nyhetsbrev kan du nämligen läsa om två inspirerande exempel på sommaraktiviteter för unga.
Håbo bibliotek samarbetade med kommunens ungdomsverksamhet kring ett kreativt lovhäng utomhus, med högläsning och skrivarverkstad. Det blev två dagar fyllda med kreativ energi och många fina samtal. I Knivsta arrangerades länets första kultursommarjobb på temat film. Ungdomarna fick intervjua personer på kommunens äldreboende och skapade sedan filmer utifrån de äldres barndomsminnen. I båda fallen stod ung skaparkraft i centrum, vilket resulterade i mervärden utöver det vanliga.
Några andra nedslag i detta nyhetsbrev
- Aktuella böcker av länets författare
- Många folkbiblioteksinslag från Uppsala på Mötesplats profession–forskning
- Språknätets kunskapsdag
- Demokratifrukost: Demokratin på biblioteket – kunskap, trygghet och mod
- Funkis i fokus-träff om NPF-öppet på bibliotek
Trevlig läsning!
Eva, Fia, Karin, Lotta och Ulrika
Biblioteksutveckling Region Uppsala
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sommaren kan tyckas avlägsen, men lyckade satsningar hänger kvar länge. I Håbo kommun samlades ungdomar kring en aktivitet som handlade om litteratur, högläsning och skrivande. Det senare under ledning av Uppsalabaserade författaren och poeten Amer Sarsour. En kreativt lovhäng med fint samspel mellan ungdomar och personal, där berättelsen stod i centrum.
Hanna Waldener arbetar inom Håbo kommuns ungdomsverksamhet, Ung Håbo. I verksamheten ingår två fritidsgårdar och en aktivitetspark, som är en mötesplats utomhus för barn och unga i centralorten Bålsta. Hanna berättar om två fantastiska sommardagar i Aktivitetsparken med litteratur, högläsning och skrivande. I samverkan med Håbo bibliotek flyttade man ut verksamheten och redan den första dagen fylldes parken snabbt av ungdomar. Att läsa högt tillsammans i det gröna är ett enkelt men kraftfullt sätt att öppna för djupa samtal.
Författaren och poeten Amer Sarsour var anlitad som skrivledare för ungdomarna. Det bjöds på fika och massor av kreativ energi när Amer mötte och samtalade med ungdomarna på plats.
Hur kändes det att träffa ungdomarna i den här öppna miljön?
– Det var magiskt! Samspelet mellan ungdomarna och personalen var så fint. Ungdomarna fick komma och gå som de ville, men de flesta stannade. De lyssnade på varandra, delade sina tankar och det kändes verkligen som att de ”tänkte tillsammans”.
Vad hände under dag två?
– Då höll jag en skrivarworkshop. Ungdomarna fick testa olika skrivövningar på vilket språk de ville. Vi dök ner i berättelsens grunder, teknik och struktur. Några från första dagen dök upp. Workshoppen var perfekt att kombinera med öppna aktiviteter i parken.
Vilka tips vill du ge till andra som vill arrangera liknande aktiviteter?
– Lyssna på riktigt och bekräfta dem, men våga också utmana! Det måste kännas äkta. Som ledare är det viktigt att kunna moderera, styra samtalet så att det blir en trygg miljö.
|
|
|
|
|
|
|
Sommarjobbande ungdomar i Knivsta. Fotograf: Andreas Gejke.
Knivsta bibliotek var först ut i länet med att arrangera kultursommarjobb på temat film. Med biblioteket som nav lärde sig sex ungdomar att filma med VR-teknik. Filmerna skapades utifrån barndomsminnen som Knivstas äldre berättade om. VR-tekniken gjorde det möjligt för de äldre att få återuppleva platser de kanske inte längre kan ta sig till. Ansvarig bibliotekarie Örjan Herres summerar satsningen: Ett mycket lyckat projekt ur så många aspekter.
Örjan Herres är bibliotekarie på Knivsta bibliotek och har i flera år arbetet med VR-teknik på olika sätt i kommunen. Tillsammans med filmaren Oscar Wahlberg handledde Örjan ungdomarna under de tre veckorna som sommarjobbet pågick.
– Att samarbetet fungerat så bra med alla inblandade parter har varit en förutsättning för att kunna ro projektet iland, menar Örjan. Det var ju många inblandade i projektet, Region Uppsala och handledare, därtill Knivsta kommun med både biblioteket och äldreboende. En hel del planering krävdes i förväg men jag upplevde hela tiden att entusiasmen och intresset var stort från alla parter.
Förutom att lära sig själva hantverket med att filma fick ungdomarna också lära sig konsten att intervjua. Ungdomarna besökte nämligen Knivstas äldreboende och pratade med de boende. De samtalen låg sedan till grund för vilka platser som skulle filmas. I jobbet ingick också att redigera och ljudlägga filmerna.
Och så, som stor final, premiärvisning av de sju VR-filmerna på Knivsta kommunhus i början av juli. Ett 80-tal nyfikna Knivstabor kom för att se resultatet av sommarjobbet. Största delen av besökarna bestod av de personer som delat med sig av sina minnen, de äldre som genom VR-glasögon återigen fick uppleva sina barndoms sjöar och ängar.
– Visningstillfället överträffade alla förväntningar, berättar Örjan. Nyfikenheten och kanske även förväntningarna hos de äldre var stor. Det blev en minnesvärd tillställning där ungdomarna i projektet hjälpte de äldre att återuppleva sina barndomsminnen.
Några saker som speciellt fastnat hos Örjan var de intressanta diskussioner som uppstod mellan de äldre och ungdomarna. Minnesvärt, säger han, är också hur ungdomarna växte under projektets gång. Kort och gott: Ett mycket lyckat projekt ur så många aspekter.
|
|
|
|
|
|
|
Anna Ahlund och Irma van den Poel är tillbaka i höst med en lättläst seriebok, denna gång med Relationer. Det är tredje delen i Dilemmaserier och rekommenderas från 15 år och uppåt. Tim, Becka och Martin går i samma skola. I tre olika berättelser följer vi dem under en dag, som kulminerar under en hemmafest. Varför har handbollsmålvakten Martin så svårt att ta emot beröm och våga tro på sin egen förmåga? Och kommer Becka att hitta ett sätt att lita på att hennes stora kärlek och nya kille Tim, är lika kär i henne som hon är i honom? Anna Ahlund skriver träffsäkert om relationer och Irma van den Poels illustrerar.
Johan Brännström släppte thrillern Kaninfarmen i somras, den första delen i Norduppland-serien. Polisen Robert Lilja får ansvar för ett kontor i Norduppland där djuroffer och en ung flickas försvinnande leder till en desperat jakt och allmän ondska. I augusti släpptes även e-boken och ljudboken Efterskalv: hur min deckare nästan blev min död. När Johans femte deckare Skallben ska släppas får han en stroke. Ironiskt nog upplever han rehabsituationer på samma kliniker som en av sina romanfigurer. Detta är berättelsen om hur skrivandet nästan tog död på honom, men också om kampen för att lära sig skriva igen – och att vinna slaget mot sin egen hjärna.
Ellinor Skagegårds första roman Vildfåglar inleder trilogin Uppsalakransen och utspelar sig under tidigt 1900-tal. Boken handlar om prästdottern Lottie Jung som börjar studera i Uppsala. Hon möter andra studentskor och en ny värld öppnar sig. Den är fylld av litteratur, vänskap, frågor om den nya kvinnans roll och drömmen om den stora kärleken.
|
|
|
|
|
|
|
Den 5–6 november äger konferensen Mötesplats profession – forskning rum i Uppsala. Temat är ”Makten över biblioteken – makten på biblioteken”. Huvudarrangör är Svensk biblioteksförening. I flera programpunkter medverkar medarbetare och -chefer från Bibliotek Uppsala och Kulturutveckling Region Uppsala.
Årets konferens arrangeras i samarbete med Institutionen för ABM och Uppsala universitetsbibliotek. Den fyller en viktig funktion för erfarenhetsutbyte och kontakt mellan utbildning, forskning och olika typer av biblioteksverksamheter.
Hoppas att vi ses där!
- Delad makt i praktiken: ungas delaktighet genom Läsvisare.
Helya Pazuki, Bibliotek Uppsala och Madelene Glimmerud från Bibliotek Uppsala.
- Workshop: Hur kan problematisering av normer och ökad kunskap om autism bidra till mer tillgängliga bibliotek?
Julia Neteniel, Biblioteken i Jönköping och Anna Grelle, Bibliotek Uppsala
- Shared reading på Mikaelsgården.
Cecilia Stiernstedt, Ingrid Hedin och Per-Göran Back, Bibliotek Uppsala
- Makten över samlingarna – fulkulturens plats på bibblan.
Amanda Uisk, Bibliotek Uppsala.
- Snacka om läsning! Gemensam läsning – unga läsledare.
Norea Haapalainen, Enköpings bibliotek och Åse Hedemark, Institutionen för ABM vid Uppsala universitet, Eva Norrbelius, verksamhetsutvecklare bibliotek på Region Uppsala, Kultur och bildning och Fia Söderberg, verksamhetsutvecklare, projektledare, kommunikatör, Uppsala.
- Makt och maktlöshet – att leda en biblioteksverksamhet.
Olle Sköld, Institutionen för ABM, Uppsala universitet, Johanna Hansson, Uppsala universitetsbibliotek, Linda Vidlund, SLU-biblioteket, Mohammed Mekrami, Bibliotek Uppsala och Charlotte Åstrand, Kulturutveckling och den regionala biblioteksverksamheten vid Region Uppsala.
- Posterpresentation: Från dialog till förändring.
Jonna Knutsson och Maria Asplund, Bibliotek Uppsala.
Läs mer om konferensen på Svensk biblioteksförenings webbplats
Sista anmälninsdag 22 oktober.
|
|
|
|
|
|
|
När: 11 november, klockan 13.30–16.00 (fika och mingel från klockan 13)
Var: Uppsala stadsbibliotek, Mallas sal.
Kunskapsdagen 2026 har fokus på att stötta barns språk genom förstärkt föräldraskapsstöd. Det är en inspirationsdag med två föreläsningar om språk och kommunikation.
- Rätt stöd på rätt nivå – språkstimulerande insatser för migrerade familjer i social utsatthet. Föreläsare: Anna Fäldt, docent i logopedi i forskargruppen CHAP. Anna har tidigare arbetat som specialistlogoped inom habilitering och barnhälsovård.
- Tillgänglig kommunikation i ett mångkulturellt samhälle. Föreläsare: Ulla Bohlin (Boarve konsult AB). Ulla har föreläst i mer än 25 år om tillgänglig kommunikation och lättläst svenska.
Dagen erbjuder nya tankar och perspektiv på hur vi kan möta och bemöta familjer utifrån deras unika förutsättningar.
Målgrupp: Personal inom verksamheterna BVC/BHV, öppen förskola, folkbibliotek och logopedin i Uppsala län.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
När: 20 november respektive 27 november, klockan 9–16 (fika från klockan 8.30)
Var: Litteraturens hus, Uppsala
Johanna Stenlund är kursledare i den läs- och litteraturfrämjande metoden Lesersørvis, som är utvecklad i Norge. Under två dagar, med samma innehåll, varvas teori med övningar. Detta är en andra utbildningsomgång där fyra av länets kommunbibliotek deltar med sina medarbetare.
Information har gått ut till chefer och utbildningsplatserna är fyllda.
|
|
|
|
|
|
|
Under 2026 bjuder vi in till en serie frukostar där vi undersöker demokratins villkor här och nu, i vår närmiljö och i världen. Genom olika perspektiv och röster utforskar vi vad som står på spel, och vad vi kan göra. Demokratifrukostarna har gjorts i ett samarbete mellan Region Uppsala, Region Gävleborg och Region Stockholm.
|
|
|
|
|
|
|
När: 24 november, klockan 9.00–9.50
Var: digitalt, via Teams
Vad innebär det i praktiken att folkbiblioteken ska ”verka för det demokratiska samhällets utveckling” när yttrandefrihet, kunskapsförmedling och neutralitet sätts på prov?
I denna föreläsning resonerar Marika Alneng kring vardagens svåra avvägningar – från urvalet i hyllan till hur biblioteket kan vara en trygg plats för alla, utan att obekväma åsikter tystas. Vad står på spel om biblioteken inte kliver fram när demokratiska värden ifrågasätts?
Bakgrunden till föreläsningen är ett forskningsprojekt som Marika genomförde 2025, med stöd av CFUG (Centrum för forskning och utveckling) vid Region Gävleborg. Där intervjuades bibliotekschefer i Gävleborgs län om hur de och deras medarbetare arbetar med demokratiuppdraget i vardagen. Resultatet finns samlat i essäsamlingen ”Tre essäer om demokrati och bibliotek” som publiceras hösten 2026.
Under frukosten finns det tid för frågor och reflektioner.
Marika Alneng är tidigare verksamhetsutvecklare inom bibliotek vid Region Gävleborg med särskilt fokus på demokrati- och tillgänglighetsfrågor, numera på Ordmyllan AB med fokus på MIK.
Målgrupp: bibliotekspersonal på folkbibliotek i hela landet.
Denna årets sista demokratifrukost är ett samarbete mellan Region Stockholm och Region Uppsala.
Anmäl dig här
|
|
|
|
|
|
|
När: 2 december klockan 9.00–16.00
Var: Uppsala stadsbibliotek, Mallas sal.
En heldag om proaktivt MIK-arbete, som tar avstamp i ett case kring bibliotekens tidskriftshörnor/-avdelningar. Därefter lyfter vi blicken och utforskar hur biblioteken kan ta en mer aktiv roll i att stärka invånarnas medie- och informationskunnighet.
Information har skickats till kontaktpersonerna i Digitalnätverket.
Har du frågor, kontakta karin.agren@regionuppsala.se
|
|
|
|
|
|
|
När: 9 december, klockan 9.00-10.15
Var: digitalt, via Teams
Hur kan bibliotek arbeta med NPF-öppet på bibliotek? Vad funkar och vilka utmaningar kan finnas?
Lo Bergquist berättar om hur Karlskoga bibliotek har utvecklat ett koncept med NPF-öppet för barnfamiljer. I ett efterföljande samtal får vi reflektioner och erfarenheter kring fler varianter på NPF-öppet, med såväl utmaningar som vägar framåt. I samtalet medverkar Sara Liljeblad från Gnesta bibliotek och Anna-Klara Ehn Ericson från Läsfabriken vid Uppsala stadsbibliotek. Samtalsledare är Lynn Alpberg, som arbetar med tillgänglighet både inom Stockholms stadsbibliotek och Region Stockholm.
Målgrupp: Alla som arbetar på folkbibliotek i Uppsala län och Sörmlands län.
Funkis i fokus är en fortbildningsserie om biblioteksverksamhet på lika villkor, delaktighet och demokrati. Träffarna är fristående. Detta är det sjunde tillfället i serien. Funkis i fokus är ett samarrangemang mellan Region Sörmland och Region Uppsala.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
När: 10 december, kl. 08.30–10
Var: digitalt, via Digiteket
Hur balanserar vi barns rätt till skydd med deras rätt till delaktighet och yttrandefrihet i en digital vardag? Och vad händer när arbetet med medie- och informationskunnighet (MIK) ställs mot ett strikt barnrättsperspektiv – går de alltid hand i hand, eller kan de dra åt olika håll? Webbinariet riktar sig till dig som arbetar med barn och unga på folkbibliotek och vill fördjupa dig i dessa frågor.
Kristina Alexanderson från Internetstiftelsen presenterar årets rapport ”Barnen och internet 2026”. Dessutom diskuteras dilemman som kan uppstå i mötet mellan barnrättsperspektivet och MIK-arbetet, och vad det betyder för dig i din roll på biblioteket.
Webbinariet arrangeras av Digiteket i samarbete med biblioteksutveckling i Region Dalarna, Region Skåne, Region Uppsala och Region Västerbotten.
Mer information om webbinariet
Webbinariet är en del av webbinarieserien Barnrätt i praktiken.
|
|
|
|
|
|
|
När: 18 november, klockan 8.30–9.30
Var: digitalt via Teams
Den 1 januari 2027 införs tillgänglighetsdirektivet fullt ut gällande e-böcker. I samband med det förändras anpassningen av allmänlitteratur och MTM bedömer att ett större ansvar för förmedlingen av tillgänglig litteratur hamnar på biblioteken.
Därför bjuder Svensk biblioteksförening in till dialogträff för deras medlemmar, med möjlighet att ställa frågor till MTM om förändringarna.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
När: 19 november, klockan 14.00–15.30 (observera tiden)
Var: Digitalt, sänds via Digiteket.
Digiteket bjuder in till ett webbinarium om den norska metoden Lesersørvis. Medverkar gör Vanja Øyrås som är senior rådgivare vid Fylkesbiblioteket i Akershus, Buskerud och Østfold och den som har skapat Lesersørvis. Träffen riktar sig till dig som är nyfiken på metoden, som en form av introduktion.
Mer information på Digitekets webbplats
|
|
|
|
|
|
|
Region Stockholms årliga konferens med föreläsningar inom barnbiblioteksforskning och angränsande fält är öppen för alla intresserade. Konferensen är förinspelad, skickas ut med e-post och är tillgänglig under fyra veckor mellan 7 december – 8 januari. Årets tema är barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
|
Essä: Om bibliotekens röst i demokratins tjänst. Kan biblioteket vara både en arena för det fria ordet och ett tryggt rum för alla? I sin andra essä om folkbibliotekens demokratiuppdrag rör sig Marika Alneng från yttrandefrihetens gränser, till påtryckningarna mot biblioteken och vidare till frågan om vem som ges möjlighet att höras. I slutet av essän finns några diskussionsfrågor att reflektera kring kopplat till det biblioteksnära arbetet. Läs även Marikas första essä: Kunskapen och folkbibliotekens demokratiuppdrag.
Artikel: Att bli en bra lyssningsläsare när seendeläsning är norm. Trots att lyssningsläsning är avgörande för många människor med läshinder beskrivs den fortfarande ofta som en genväg, ett fusk eller ett mindre legitimt sätt att läsa. Men är det verkligen lättare att lyssna på en bok än att läsa den? Anna Lundh diskuterar i denna artikel hur normer kring läsning kan skapa läshinder och varför lyssningsläsning behöver förstås som en värdig läspraktik. Anna är docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås.
Artikel/inspelat seminarium: En nationell tjänst för digitala böcker – seminarium från Bokmässan. KB har utrett frågan om en e-bokstjänst för hela landet. Tillsammans med representanter från MTM, SKR och folkbiblioteken samtalade de vad som framkommit och hur kommunerna kan ta nästa steg mot en nationell tjänst för digitala böcker. I en artikel på Digiteket finns det inspelade seminariet i sin helhet samt en sammanfattning i textform. Seminariet arrangerades av KB och MTM.
|
|
|
|
|
|
|
Tekniksupport vs. folkbildning. Pilotprojekt om biblioteket som handledare i informationssökning (pdf). Vad händer när ett bibliotek bestämmer sig för att inte vara tekniksupport för hela samhället utan i stället återvänder till sitt ursprungsuppdrag: folkbildning? Rapporten beskriver ett pilotprojekt med Nässjö bibliotek, där personalen skapade en gemensam förståelse för biblioteksuppdraget i relation till samhällsservice, informationssökning och allmänhetens digitala hjälpbehov. Det resulterade i nya arbetssätt och riktlinjer för digital handledning. Rapporten är skriven av Terese Raymond och utgiven av Länsstyrelsen Jönköpings län.
|
|
|
|
|
|
|
Temat för årets läslov är spel. Under vecka 44 blir ”Skapa ditt eget speläventyr” en nationell utmaning för barn och unga. I tävlingen får de utforska hur spel och berättelser hänger ihop. Tävlingen genomförs tillsammans med Dataspelsbranschen. Ta del av information, boktips och material från Barnens bibliotek och Läsrörelsens/Läslovets webbplats.
Allt inför läslovet – Barnens bibliotek
Läslovets webbplats – info och material
|
|
|
|
|
|
|
Olika personer har olika förutsättningar att kommunicera. Därför behöver offentliga aktörer som exempelvis bibliotek erbjuda flera sätt att ta kontakt. Det gäller både när en person kontaktar verksamheten och när verksamheten kontaktar personen.
Myndigheten för delaktighet (MFD) har samlat information om vad man behöver tänka på. De har även listat Post- och telestyrelsens (PTS) förmedlingstjänster, som bildtelefoni, texttelefoni och Teletal.
Läs mer på MFD:s webbplats
|
|
|
|
|
|
Biblioteksutveckling Region Uppsala arbetar med regional biblioteksverksamhet.
Vårt uppdrag är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i Uppsala län.
|
|
|
|
|
|
