|
|
 |
Nyhetsbrev från Biblioteksutveckling – februari 2026
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bibliotekens demokratiska uppdrag har kanske aldrig varit viktigare. Det kommer att prägla insatserna under detta valår, och även därefter. I januari deltog du förhopppningsvis i vår första demokratifrukost, med Brit Stakston. Den var en uppladdning inför konferensen Upprag demokrati – vi kliver fram tillsammans, där Brit är vår moderator för dagen. Varmt välkommen till Uppsala den 4 mars!
Några nedslag i detta nyhetsbrev
- Så arbetar Stenhagenbiblioteket med metoden Lesersørvis - reflektioner och tips
- Projektet Unga som läsledare – nu finns rapporten ute!
- Tre frågor till Brit Stakston – inför demokratikonferensen den 4 mars
- Aktuella böcker av länets författare
- Demokratifrukost den 12 mars – uppdraget och professionen, med Nick Jones
- Kompetensfrukost den 18 mars – om Legimus och tillgängliga medier, med MTM
Trevlig läsning!
Eva, Fia, Karin, Lotta och Ulrika
Biblioteksutveckling Region Uppsala
|
|
|
|
|
|
|
Bokskyltning på Stenhagenbiblioteket, med utgångspunkt i boktipsfoldern Läs en Nobelpristagare.
Stenhagenbiblioteket i Uppsala har under det gångna året arbetat utforskande med metoden Lesersørvis. Personalen har försökt hitta fungerande rutiner i vardagen, som att avsätta tid för snabbläsning och att använda sig av lässcheman som delas med varandra. De har även reflekterat kring hur man kan använda metoden i olika sammanhang och delar här med sig av reflektioner och tips.
Lesersørvis är en norsk metod för litteraturförmedling och läsfrämjande. En central tanke bakom metoden är att bättre förstå vad en läsare gillat med en bok. På så sätt kan något liknande föreslås, så kallade read-alikes. Till hjälp har man nycklar (eller appellfaktorer), som rör bland annat berättelsens händelseförlopp, karaktärer, miljö och tempo. Andra delar inom metoden handlar om snabbläsning och bokbeskrivningar.
Katarina Grelsson, verksamhetsledare vid Stenhagenbiblioteket, berättar att deras arbetsgrupp under förra året fokuserat på att få in metoden i vardagsarbetet. Det kan handla om att avsätta tid för att snabbläsa – och samtidigt försöka släppa tanken på att man missar viktiga delar av innehållet på det viset. De använder sig även av Digitekets lässchema. Där fyller man i bokens viktigaste nycklar och föreslår read-alikes. Medarbetarna sätter upp sina scheman på kontoret och har även testat en digital variant via formulärverktyget Forms för delning med varandra.
Katarina framhåller just Digiteket som en viktig resurs i arbetet:
– Digitekets kurs i Lesersørvis har vi i allmänhet haft stor användning av. Jag tycker att den på ett konkret sätt lyfter fram viktiga delar, exempelvis hur metoden faktiskt används i mötet med besökare. Men även hur man kan jobba med litteraturbevakning och med att förbereda sig inför ett pass i informationsdisken.
Katarina har samlat några reflektioner i punktform från kursen. Punkterna rimmar väl med hur de inom arbetsgruppen har pratat om just mötet med besökare i Stenhagen. Det handlar om att de behöver vara öppna för, och ta sig tid till, att starta samtal med dem.
-
Många besökare vet inte att de kan få hjälp att hitta böcker.
-
Det kan finnas en rädsla för att känna sig dum eller slösa med personalens tid.
-
En viktig del av Lesersørvis är att uppmärksamma besökare på att du gärna ger läsförslag. Ett sätt kan vara att synliggöra tjänsten mer i biblioteksrummet, exempelvis genom att bära en pin eller sätta upp ett anslag i disken: ”Fråga mig gärna om böcker/läsförslag!”
-
Det handlar inte om att hitta den perfekta boken utan om att ge möjliga förslag.
Det innebär också att aktivt erbjuda tjänsten i sammanhang som långa reservationsköer, när den efterfrågade boken inte finns på plats och genom att koppla ”bästsäljare” med read-alikes. De uppmärksammar även vikten av att röra sig i rummet och erbjuda hjälp, genom att ställa frågor som: Vill du ha några läsförslag, eller bara titta runt lite? Hittar du det du letar efter, eller kan jag föreslå något för dig?
Själva samtalet i sig liknar på många sätt de referenssamtal man redan har på biblioteken. Men det gör mycket att ha en konkret metod att jobba utifrån, som kan göra samtalet mer strukturerat.
En utmaning som personalen har reflekterat kring är att verkligen landa i de nycklar som metoden bygger på. Hur förstår vi dem och hur tolkar vi det besökaren säger? Katarina utvecklar deras tankegång:
– Vi har exempelvis funderat på om vi skulle hitta samma nycklar och fylla i lässchemat på samma sätt om vi läste samma bok, eller om det skulle variera mycket. Det vore intressant att testa! Vi tänker att det är viktigt att försöka avsätta tid till att prata om nycklarna och om böcker vi har snabbläst i arbetsgruppen, för att utveckla ett gemensamt språk och lära tillsammans.
Utifrån Digiteketkursen har Stenhagenbiblioteket samlat tips på olika sätt för att komma i gång med arbetet.
-
Utarbeta en lista tillsammans över populära böcker på biblioteket. Inte en topplista, utan en lista med böcker som har ett jämnt högt flöde, böcker som många gillar. Gruppera eventuellt efter genre. Känner alla i personalgruppen till böckerna på listan? Snabbläs de böcker du inte känner till.
-
Skapa en rutin för att hålla dig uppdaterad kring nya böcker i beståndet. Dela med dig av din rutin till kollegor.
-
Skapa ett forum inom personalgruppen för att dela kunskap om nya böcker med varandra.
-
Öva på att använda nycklarna i samtal med besökare.
Katarina Grelsson avrundar med att betona det utforskande angreppssättet i arbetsgruppen, men även på ett individuellt plan. Att lära sig en ny metod kräver övning, men att öva är också en process som lätt blir lite vag och osynlig för en själv. Under våren har personalen på Stenhagenbiblioteket därför tänkt pröva att arbeta med loggböcker, för att tydliggöra lärandeprocessen för sig själva. Lesersørvis är inte enbart en metod, utan även ett arbetssätt som utvecklas längs vägen.
|
|
|
|
|
|
Tillsammans med kommunerna Enköping, Knivsta och Älvkarleby kunde Biblioteksutveckling Region Uppsala erbjuda nio ungdomar sommarjobb som läsledare 2025. Efter utbildning i metoden shared reading fick de högläsa för barn på fritidshem. Projektet ”Gemensam läsning – unga läsledare” blev lyckat och visar vägen till ökad läsmotivation hos både barn och unga. Nu finns rapporten som beskriver satsningen och den forskningsstudie som också gjordes.
Syftet med det projektet ”Gemensam läsning – unga läsledare” var att utforska nya sätt att arbeta med barn och ungas läsning utifrån metoden shared reading. Närmare bestämt handlade det om att utbilda äldre sommarjobbande ungdomar till läsledare, för att de skulle högläsa för barn i fritidsverksamhet. Biblioteken i de olika kommunerna stod för rekryteringen och fick en handledande roll gentemot ungdomarna. De höll även i kontakterna med fritidshemmen. Biblioteksutveckling Region Uppsala stod för samordning och kostnader. Projektet beviljades medel av Kulturrådet genom bidraget Mer läsning.
I fokus under projekttiden stod ungas delaktighet, barn och ungas läsmotivation och de gemensamma läsupplevelserna. Ungdomarna fick själva ansvara för planering, utförande och till viss del utvärdering.
Ett mål har även varit att undersöka ungdomarnas syn på läsning och rollen som läsledare. Till projektet kopplades därför Åse Hedemark, som är docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen för ABM, Uppsala universitet. Åse genomförde en intervjustudie och en viktig slutsats är att frivillighet, social gemenskap och en kravlös samvaro är viktiga drivkrafter för läsning. Biblioteken har en betydelsefull roll i att erbjuda detta. Studien visade också att de unga läsledarna fått en ökad självtillit och att de haft en positiv inverkan som läsande förebilder för de yngre barnen. Dessa gynnsamma effekter i projektet pekar ut en given väg framåt i det läsfrämjande arbetet.
Läs mer om projektet och ladda ner rapporten på Region Uppsalas webbplats
Rapporten Snacka om läsning: gemensam läsning - unga läsledare (pdf)
Under konventet Folk och kultur i Eskilstuna presenterades projektet och dess forskningsresultat under programpunkten Snacka om läsning! den 5 februari. Seminariet var välbesökt och det kom en del frågor från publiken.
Eva Norrbelius och Fia Söderberg från Biblioteksutveckling Region Uppsala medverkade tillsammans med Åse Hedemark och Norea Haapalainen, handledare och projektledare för unga läsledare i Enköping.
Från vänster: Norea Haapalainen, Eva Norrbelius, Åse Hedemark och Fia Söderberg. Fotograf: Lotta Åstrand.
|
|
|
|
|
|
|
|
Brit Stakston är moderator på konferensen Uppdrag demokrati - vi kliver fram tillsammans, som äger rum i Uppsala den 4 mars. Vi ställde tre frågor till Brit som en uppladdning inför heldagen på UKK.
Vad ser du mest fram emot vad det gäller konferensen i Uppsala 4 mars?
– Jag ser verkligen fram emot den här dagen, och att få lotsa publiken och deltagarna genom den som moderator.
|
|
|
|
|
|
|
|
– Det blir en fullmatad konferens som både ger ny kunskap och visar på den handlingskraft som redan finns. Och kanske framför allt: att den gör tydligt hur mycket detta kommer att behövas framåt.
Vad hoppas du att de som kommer på konferensen tar med sig därifrån?
– Inspiration, klokskap och en massa nya idéer, men också nya kontakter och nya samarbeten. Att man helt enkelt tar med sig konferensens devis vidare: ”vi kliver fram tillsammans.”
Finns det någon specifik fråga/område inom folkbibliotekens demokratiuppdrag som du ser som särskilt viktig just nu?
– En nyckelfråga som blir allt tydligare är att hitta kopplingarna mellan det läsfrämjande uppdraget och demokratiuppdraget, de hänger ju ihop. Just nu är jag också väldigt upptagen av behovet att stärka förståelsen för varför våra flöden ser ut som de gör, och att höja kunskapen om något som kan kallas flödeskritik. Det behövs för att kunna genomskåda hur det offentliga samtalet i dag ofta är regisserat och polariserat.
|
|
|
|
|
|
|
I november 2025 släppte Linda Åhgren boken Kosackdöttrar på eget förlag. Det är en bok om Anja och hennes dotter Inna som hamnar på olika sidor under Rysslands invasion av Ukraina. För att rädda dottern ger sig Anja ut på en riskabel färd in på ryskockuperat territorium. Huvudpersonerna anländer som flyktingar till Sverige i oktober 2022. Romanen är baserad på verkliga händelser.
I januari 2026 släppte Camilla Lagerqvist den tredje delen i serien Krigets barn, Hitta hem. En hisnande historisk serie för gruppen 9-12 år, som utspelar sig under finska vinterkriget. Förra året kom Likhandlaren, för vuxna läsare. Det är tredje delen i en spänningsserie om privatdetektiven Ester Tillman, som utspelar sig i 1920-talets Uppsala.
Ola Larsmo är redaktör för Historieförfalskarna: lögnen som vapen mot demokratin, som utkom hösten 2025. I antologin möter vi några av Sveriges mest kända historiker. Vad gör historieförfalskningen med oss? Och vilket är historikernas eget ansvar?
På gång i maj 2026 är också barnboken Enhörning på bibliotek, av Anna Ahlund. Den handlar om en enhörning med stort självförtroendet som testar att jobba på bibliotek, och passar för nybörjarläsaren. Och Carina Burman släpper Bittert, amore – en deckare som utspelar sig i Rom 1956. Det är den andra delen i Burmans serie om Florrie Granat och kretsar kring mysterier hos en grupp arkeologer.
|
|
|
|
|
|
|
När: 4 mars 2026, heldag
Var: Uppsala konsert och kongress, UKK, Uppsala.
Nästa år är det valår och demokratiuppdraget har kanske aldrig varit mer i fokus än nu. Hur ser vi på vår demokratifrämjande roll? Och hur kan biblioteken arbeta demokratifrämjande i praktiken? Välkommen till en konferens som ger oss kunskap, sammanhang och handlingskraft i arbetet för det demokratiska samhällets utveckling.
Under förmiddagen föreläser tre forskare som ger oss olika ingångar till vår förståelse för demokratiuppdraget: Åsa Wikforss, Thomas Nygren och Susanna Wallman Lundåsen.
På eftermiddagen vill vi komma närmare bibliotekspraktiken. Det gör vi genom ett panelsamtal med bibliotekschefer från Stockholm, Gävle, Uppsala och Örebro. Från Landskrona får vi ett inspirerande exempel på hur bibliotek kan arbeta demokratifrämjande. Konferensen avslutas med en spanarpanel med representanter från olika delar av bibliotekssektorn.
Moderator för dagen är Brit Stakston, erfaren mediestrateg och djupt engagerad i demokrati-, yttandefrihets- och biblioteksfrågor.
Konferensen görs i samarbete mellan Biblioteksutveckling Region Uppsala, Biblioteksutveckling Region Gävleborg, Bibliotek Uppsala och Gävle bibliotek.
Det går inte längre att anmäla sig – konferensen är fullbokad.
The Librarians är en prisbelönt dokumentärfilm om den utsatta situationen för många skolbibliotekarier i USA. De hamnar i demokratins frontlinje och går samman för att bekämpa bokförbud och försvara det fria ordet. Filmvisningen är även öppen för allmänheten och ingen anmälan krävs. Mer information om filmvisningen.
|
|
|
|
|
|
|
När: 18 mars, klockan 9.00–10.00
Var: digitalt, via Teams
Cecilia Gärdén och Hillevi Andreasson från Myndigheten för tillgängliga medier berättar om förändringar gällande Legimus och tillgängliga medier. Vad är nytt, vad är på gång och hur kan det påverka folkbibliotekens arbete?
Lärtillfället görs i samarbete med Region Sörmland och Region Örebro.
Information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
Välkommen till kompetensfrukostar med demokratitema, som vi helt enkelt valt att kalla för demokratifrukostar. Dessa liknar formatmässigt våra kompetensfrukostar, som vi anordnat i flera år. Oftast är de 50 minuter, men ibland något längre.
Vilken roll kan folkbiblioteken ha för det demokratiska samhällets utveckling? Hur skapar vi motståndskraft mot det som skakar i samhället och hur navigerar vi när gränsen mellan fakta och fiktion blir allt svårare att urskilja?
Under 2026 bjuder vi in till en serie frukostar där vi undersöker demokratins villkor här och nu, i vår närmiljö och i världen. Genom olika perspektiv och röster utforskar vi vad som står på spel, och vad vi kan göra.
Samtal spelar roll – välkommen till ett forum där vi för dem tillsammans!
Demokratifrukostarna är ett samarbete mellan Region Uppsala, Region Gävleborg och Region Stockholm.
|
|
|
|
|
|
|
När: 12 mars, klockan 9.00–9.50
Var: digitalt, via Teams
Ibland uppstår svårigheter kring gränsdragningar, konflikter och andra utmaningar i arbetet med demokratiuppdraget. Hur kan vi som biblioteksmedarbetare navigera? Nick Jones, med mångårig chefserfarenhet, hjälper oss att få syn på mandat och handlingsutrymme inom vår profession.
Vad innebär det att agera professionellt inom ramen för bibliotekens demokratiska uppdrag? Vi får under föreläsningen olika perspektiv på grundlagens demokratiideal och hur dessa kan kopplas till folkbibliotekens verksamhet och till vår roll som tjänstepersoner.
Nick Jones har en drygt tjugoårig chefserfarenhet med uppdrag kopplade till de kommunala bibliotekstyperna och kultur- och fritidssektorn. Nu arbetar han som nationellt ansvarig för verksamhetsstyrning på RFSU och som lärare vid Linnéuniversitet.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
|
Artikel: ”Vi är ett demokratihus” – norskt bibliotek vill göra politiken tillgänglig för folket. De två norska kommunerna Tønsberg och Færder har ett gemensamt bibliotek sedan lång tid tillbaka. Artikeln beskriver hur biblioteket arbetar med demokrati på ett genomsyrande sätt. Det finns en särskild avdelning för demokrati och yttrandefrihet i biblioteket, men demokratiuppdraget präglar alla avdelningar. De har även ett kalendarium där politiska samtal får ett tydligt utrymme.
Artikel: ”Lund pratar” – men om vadå?. Hur arrangerar man engagerande samtal kring aktuella ämnen i biblioteket? Samtalsserien ”Lund pratar” började som en del av det regionala pilotprojektet Biblioteken som tankesmedjor. Projektet handlade om att hitta metoder för att utforska och stärka bibliotekens demokratiska roll i kommunerna. I samtalsserien lyfts aktuella samhällsfrågor som kommer från medborgarna själva, med tonvikt på det lokala. Folkbiblioteken i Lund har arbetat vidare med konceptet där fokus ligger på debatt och deltagande, mer än föreläsning. Biblioteket har ofta anlitat en oberoende journalist för att moderera samtalen.
Artikel: Här stärks arbetet för yttrande- och pressfrihet. Dawit Isaak-biblioteket i Malmö startade sin verksamhet 2020 och är världens första yttrandefrihetsbibliotek helt tillägnat förbjudna böcker. Idag är biblioteket en del av Kulturhyllan i stadsdelen Hyllie. Det har nya publika möjligheter för utställningar och även ett Speakers Corner. I artikeln beskrivs hur Dawit Isaak-biblioteket kan vara en resurs för folkbiblioteken runtom i landet.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rapporten identifierar kunskapen som behövs för att möta visuell desinformation och därigenom stärka samhällets motståndskraft, med särskilt fokus på barn och unga. Den är framtagen av Bildkonst Sverige på uppdrag av Myndigheten för psykologiskt försvar.
I rapporten kombineras forskning om otillbörlig informationspåverkan med kunskap från bildpedagogik, konst och film.
Läs mer och ladda ned rapporten hos Myndigheten för psykologiskt försvar.
|
|
|
|
|
|
|
|
Kod & Kultur: Institutionen för ABM i Uppsala 30 år – en forskarantologi. En artikel handlar om Stärkta bibliotek och digitalt läsfrämjande på folkbibliotek, författad av Åse Hedemark, Kerstin Rydbeck och Nikolina Nordin. Resultatet av studien visar att bland annat att erfarenheterna från pandemin inte på något uppenbart sätt har drivit bibliotekens arbete med läsning och litteratur i riktning mot fler digitala satsningar. Snarare tvärom, att åren med social distansering ökade behovet efter fysiska möten.
Bibliotekens internationella manifest (pdf). Svensk biblioteksförening har släppt en ny samlad utgåva av de internationella biblioteksmanifesten som gäller från 2025. De flesta av manifesten har tagits fram gemensamt av IFLA och Unesco, medan några har IFLA som ensam avsändare.
Biblioteken och bokmarknaden. Folkbibliotekens bokinköp 2025-2024 (pdf). Ny rapport från Svenska förläggareföreningen som slår fast att bibliotekens inköp utgör en allt mindre del av bokmarknaden. Antalet digitala lån har mer än fördubblats på tio år, men fysiska böcker står trots det för 90 procent av folkbibliotekens totala utlåning. Folkbibliotekens kostnad för tryckta böcker och annan fysisk media har minskat med 11 procent per invånare sedan 2015. Läs mer på Svenska förläggareföreningens webbplats.
Nordic Media Literacy Survey. Nordiska ministerrådets nya utredning har genomförts av mediemyndigheterna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Den samlar för första gången gemensamma jämförbara data om mediekunnighet i de nordiska länderna. Resultatet visar kunskapsskillnader mellan åldergrupper och att behov finns för fortsatta insatser. Exempelvis tycker en tredjedel i åldersgruppen 16–44 år att det är svårt att hänga med i nyheterna och cirka en femtedel över 55 år verifierar inte nyhetsinnehåll de misstänker är falskt.
Biblioteksmagasinet noll27 är ett digitalt magasin som produceras av Västra Götalandsregionen. Regelbundet publiceras artiklar om bibliotek i vitt skilda ämnen. En av de senare inslagen är Deep reading – ett reningsbad för hjärnan och handlar om en aktivitet som Göteborgs stadsbibliotek har börjat med. Den går ut på att man samlas och läser tyst tillsammans under en timme, ur en bok som man själv har med sig. En läsfrämjande aktivitet som ska hjälpa läsaren att landa i läsningen. Deep reading har blivit mycket uppskattat, inte minst bland unga personer under 30 år.
|
|
|
|
|
|
Biblioteksutveckling Region Uppsala arbetar med regional biblioteksverksamhet.
Vårt uppdrag är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i Uppsala län.
|
|
|
|
|
|
