|
|
 |
Nyhetsbrev från Biblioteksutveckling – april 2026
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vår röda tråd med demokrati fortsätter att sätta sin prägel på nyhetsbrevets innehåll. Nästan alla inslag kopplar till temat, men demokrati kan aldrig bli tjatigt!
Ni som arbetar på länets bibliotek har också extra fokus på uppdraget detta år och det märks på flera sätt. I detta nummer kan du läsa om Bibliotek Uppsalas program och aktiviteter som kopplar särskilt till valåret och demokratin. Ett annat inslag lyfter fram Mer läsning-projekt på länets bibliotek. Där får ungdomar förtroende och handlingsutrymme att arbeta läsfrämjande för barn. I förlängningen innebär det att de görs delaktiga, och att deras inflytande ökar. Dessa inslag är exempel på det demokratifrämjande arbetet i praktiken. Och det kommer fler, var så säkra.
Några nedslag i detta nyhetsbrev
- Bibliotek Uppsala satsar på demokratitema i program och aktiviteter för alla åldrar
- Mer läsning – unga som drivkraft i det läsfrämjande arbetet
- Samtalsträff inför Banned Books Week
- Demokratifrukost om desinformation och faktagranskning, med Mathias Cederholm
- Webbinarium: AI i bibliotek – hur vi söker, värderar och hanterar information
Trevlig läsning!
Eva, Fia, Karin, Lotta och Ulrika
Biblioteksutveckling Region Uppsala
|
|
|
|
|
|
|
|
Demokratifrämjande är ett centralt tema inom Bibliotek Uppsala under 2026, med anledning av valåret. Temat märks i programverksamhet och aktiviteter för alla åldrar. En samtalsserie som lyfter vikten av facklitteratur, ett tidningsprojekt med barn i samarbete med Barnombudet i Uppsala och demokratiska samtal för unga är några exempel, som du kan läsa mer om här.
På Uppsala stadsbibliotek ställde man sig frågan: hur kan våra författarsamtal kopplas till arbetet med demokrati? Svaret blev att fokusera på fackboken. Med en ny programserie bjuder biblioteket in till författarsamtal där facklitteratur står i centrum.
Försäljningen av fackböcker har halverats på sex år. Förklaringarna är många – ljudbokens kraft, tillväxten av poddar och mäns minskade läsning är några av dem. Vad går förlorat när den kvalitativa fackboken tappar mark?
Christina Öhlén, producent vid Bibliotek Uppsala, beskriver upplägget för samtalsserien Fakta i fritt fall där journalisten Ellinor Skagegård leder samtalen. I programblad och på webben presenteras serien som helhet. På affischer och sociala medier lyfts däremot författarna fram var för sig. Tanken är att det ofta är namnen som får människor att komma och att publiken sedan kan få den större diskussionen kring fackbokens roll och plats i medieflödet ”på köpet”.
– Frågorna kan skilja sig från samtal till samtal beroende på vilken typ av fackbok, förklarar Christina och ger exempel: Vad har biografin för betydelse för vår historieskrivning? Behövs fler fackböcker om klimatet? Hur skriver man om gängkriminalitet för ett så långsamt format när allting går så snabbt?
Serien drog i gång i januari med besök av Fredrik Sjöberg, författare till den uppmärksammade biografin om Bruno Liljefors. Salen var fullsatt och besökarna verkade verkligen uppskatta samtalet. Frågorna om hur det var att skriva fackböcker mynnade ut i ett mindre brandtal: ett försvar för fackböcker på svenska och vikten av statligt stöd och finansiering.
Parallellt med samtalsserien gör biblioteket om sin avdelning för facklitteratur. Målet är att skapa ett genomtänkt och välkomnande facktorg i biblioteket som inspirerar till läsning och upptäckande, med särskilt fokus på mäns läsning. Miljön ska vara inbjudande, lätt att förändra och ge plats för olika teman och ämnesområden.
– I samarbete med UNT, Upsala nya tidning, planeras två valdebatter i augusti. Ambitionen är att undersöka hur ett lokalt mediehus och ett bibliotek kan samverka för att stärka det offentliga samtalet, berättar Christina. Arbetet hämtar inspiration från Digiteket-artikeln Biblioteken som tankesmedjor: vad är ett modernt kunskapstempel?.
Det här var bara ett par axplock ur programutbudet. Runt om på kommunens bibliotek erbjuds många programpunkter detta år med fokus på demokratin. Bland annat har barnverksamheten ett rikt utbud av demokratirelaterade aktiviteter, där en tidningssatsning är det största projektet. Och för unga står samtal och dialog i centrum. Läs mer om det nedan.
|
|
|
|
|
|
|
|
Plakatverkstad på Läsfabriken, Uppsala stadsbibliotek. Foto: Maja Olsson.
Julia Sverke är producent vid Bibliotek Uppsala med fokus på barn. Hon berättar att de till en början tänkte att det fanns en utmaning i att arbeta med demokratifrågor för barn på deras fritid. Hur gör man det roligt och inte som känslan av skola? Deras ingång blev att låta barnen uttrycka sina åsikter på olika sätt och arbeta med omröstningar – för att visa att deras röster är viktiga och tas på allvar.
– Det största projektet är ett göra ett nummer av Tidningen Ord, som ges ut i samarbete med Barnombudet i Uppsala, berättar Julia och fortsätter: Under två dagar hade tre bibliotek tidningsredationer för barn i årskurs 5–7. De fick skriva om egna ämnen, intervjua politiker och arbeta med demokratifrågor. Tidningen kommer ut i maj och finns då gratis på alla bibliotek.
Under sportlovet hade alla bibliotek demokratitema med aktiviteter som:
- Plakatverkstad – uttryck vad som är viktigt för just dig
- Prova på att jobba på bibblan och tyck till om biblioteket
- Demokratifika: Fika, pyssla och prata samtidigt om vad du vill göra på biblioteket under året
- Lajva – Lajvverkstaden höll i lajvet Superhjältarnas medborgarkontor på flera av våra bibliotek
På så sätt har barnen fått möjlighet att uttrycka sig genom att skriva, rita, prata, arbeta praktiskt och genom lajv. Julia berättar att de har medvetet strävat efter att erbjuda många olika sätt att göra sin röst hörd. Ett annat sätt är omröstningar, som länge varit en del av bibliotekets verksamhet. I år har de satsat extra. På flera bibliotek genomfördes Bokmello – ett Melodifestivalen för böcker – med veckovisa omröstningar. På Läsfabriken röstade totalt 468 barn och nu i maj ska de fira vinnaren.
För ungdomarna märks det också att det finns ett särskilt demokratifokus detta år, inte minst på Uppsala stadsbibliotek.
Som en del av demokratisatsningen bjuder stadsbiblioteket in till ett samtal med den syriske frihetskämpen och människorättsaktivisten Omar Alshogre. Samtalet vänder sig särskilt till unga och unga vuxna, men alla är välkomna. Ungdomsbibliotekarien Elisabet Edin berättar:
– Omar fängslades som tonåring i Syrien och överlevde tre år i brutala fängelser. Trots allt behöll han hoppet – och hjälpte andra att överleva. I boken Hundra blommor berättar han om livet bakom murarna och drömmen om frihet. Samtalet leds av journalisten och författaren Joakim Medin, som också har erfarenhet av att ha suttit fängslad i en diktatur. Förhoppningen är att samtalet väcker tankar hos publiken om vad demokrati betyder i praktiken, och hur något som vi i Sverige ofta tar för givet utmanas på andra håll i världen.
Elisabet lyfter även fram filosofiska samtal för unga som de arrangerar. Syftet har varit att uppmuntra till egen reflektion, lyssna till andras tankar samt att våga uttrycka sig – alltså stärka det demokratiska självförtroendet.
Dessutom arbetar de för att göra ungdomsavdelningen Molnet till ett mer demokratiskt rum. En stor anslagstavla har skapats där besökare kan skriva ner spontana tankar och tips på lappar och sätta upp. Förhoppningsvis kan det gynna dialogen mellan besökare, men även mellan personal och besökare. Tanken är också att de lättare kunna snappa upp förslag och öka ungas delaktighet. Även planer på att sprida valinformation i Molnet och övriga biblioteket finns, med fokus på unga och förstagångsväljare.
Läs mer
Tidningen Ord – delaktighet och yttrandefrihet för barn
Hem-liga samtal – filosofiska samtal för unga
Ung författarscen: Omar Alshogre
|
|
|
|
|
|
|
De kulturrådsstödda satsningarna Mer läsning och Mer läsning Unga har fallit väl ut i länets kommuner. När ungdomarna själva fått inflytande och förtroende att skapa läsintresse hos yngre barn har aktiviteterna gjort skillnad. Den sociala gemenskapen och läslusten har stärkts hos både barn och unga.
Läsfrämjande insatser är viktiga och bra, året runt. Om de dessutom genomförs i samarbete med andra aktörer för att stävja ojämlikhet och minska tappet i barns läsning under sommaren, samtidigt som de ger unga mer inflytande på bibliotek – ja, då kan det inte bli bättre. Projekt som Läsa äger på Enköpings bibliotek, Läsvisare på Bibliotek Uppsala och även Region Uppsalas Shared reading med unga läsledare har onekligen inspirerat och skapat positiva effekter. Projekten har även gett mersmak inför höstens ansökningsomgång i Mer läsning, som är den sista inom stödperioden.
Läsa äger är ett nationellt koncept för att motverka sommarlovstappet i barns läsning. Genom samarbete mellan olika aktörer, som exempelvis bibliotek, fritidshem och civilsamhället, skapas en läsgemenskap där sommarjobbare fungerar som läsande förebilder för barn och unga.
Enköpings bibliotek är inne på sitt fjärde år av Läsa äger där man utbildat unga läsambassadörer. De har använt Kulturrådets förra läsambassadör Nioosha Shams metod för att komma i kontakt med unga och långsiktigt skapa delaktighet, genom så kallade ungdomsråd. Det ena har gett det andra och nu finns det ett läsfrämjande ungdomsråd på plats vars uppdrag är att arbeta under skollov och ta fram bibliotekets programverksamhet för unga. Helena Gille är processledare på Enköpings bibliotek. Hon betonar att det är ungdomarnas behov och intresse som styr projektets riktning och aktiviteter. Bland annat har ungdomsrådet arrangerat en Unplugged-kväll och det råder ingen brist på nya idéer.
Även Bibliotek Uppsalas projekt Läsvisare har samma bärande tanke. Under projektets första år 2025 har totalt 24 ungdomar arbetat som läsvisare i Gottsunda och Sävja. Läsvisarna har fått utgå från sig själva när de planerat läsfrämjande och nyskapande aktiviteter. En av deras mest uppskattade idéer var ett gympass med ”Jurassic Park”-tema i samarbete med Friskis & Svettis. Parallellt med träningen på gymmet fick de yngre deltagarna ta del av en berättelse som förstärkte upplevelsen, och som Läsvisarna själva skapat. Autenticitet är avgörande och aktiviteterna måste upplevas som ”på riktigt” och vara meningsfulla för de unga som deltar.
– Ungdomarna utgick från sina egna intressen men vävde samtidigt in bibliotekets uppdrag, säger Helya Pazuki som är bibliotekspedagog vid Gottsundabiblioteket och handledare inom projektet.
-
Älvkarleby bibliotek har tillsammans med fritidsgården Träffen och författaren Amer Sarsour arrangerat skrivaktiviteter i form av rap-låtar. Genom projektet har man byggt relationer med alla medverkande och sänkt trösklarna till biblioteket.
-
På Håbo bibliotek och inom ungdomsverksamheten Ung Håbo har en läsledare i shared reading satsat på högläsning. Efter en lite långsam start har ”Gårdens läsning” utvecklats till en högläsningsstund då besökande ungdomar spontant börjat läsa högt för varandra – och som de själva kallar för ”popcorn-läsning”.
-
Tierps bibliotek har inspirerats av Enköpings Läsa äger-projekt. De anställer sommarjobbande läsinspiratörer som ska förmedla läs- och rörelseglädje till barn. Redan efter två omgångar har det fallit så väl ut att man beslutat att permanenta satsningen.
Gemensamt för de bibliotek som jobbat med projekten har varit lusten att testa och utveckla nya metoder, där unga har fått vara kreativa och delaktiga i både planering och utförande. När det har uppstått utmaningar har man backat, tänkt om och gjort förändringar. Utgången har aldrig varit given, vilket kräver en hel del mod och innovationskraft hos både ungdomar och handledare på bibliotek.
Sammanfattningsvis visar Mer läsning-satsningarna att när unga får förtroende, handlingsutrymme, ansvar och rätt stöd inspirerar de varandra till läsning och blir läsande förebilder för barn och ungdomar. Dessutom kan de bidra till långsiktiga strukturer och ett starkare läsfrämjande arbete på biblioteket.
|
|
|
|
|
|
|
– Jag har alltid gillat litteratur och böcker. Samtidigt så ville jag hitta ett område där mina erfarenheter av forskning och undervisning kunde vara till nytta och tänkte att just BoI skulle passa.
– Jag studerade först antropologi och sedan egyptologi i Uppsala och i Liverpool. Sedan har jag växelvis haft tillfälliga egyptologijobb i Sverige och Storbritannien (innan Brexit). Det är dock ont om fasta jobb så jag bestämde mig för att omskola mig till bibliotekarie. När jag hade gjort min första termin fick jag och två andra forskningspengar från Vetenskapsrådet. Så jag gick ner till att studera på 50 procent och jobbar halvtid på universitetet. Där är jag med i projektet Conflict in Coptic Culture, en litteraturstudie om konflikter och fiender. Jag undervisar också i egyptologi, framförallt inriktat på religion och materiell kultur.
– Jag har fått upp ögonen för en massa nya ämnen under utbildningens gång. Men MIK-frågor och läsfrämjande är något som jag har blivit mer intresserad av. Det är också en anledning till att jag ville göra praktik på Biblioteksutveckling Region Uppsala.
|
|
|
|
|
|
|
Debutantförfattaren Karl Niebuhr kom i april ut med första delen i en tänkt trilogi om kärlek, skuld, svek och försoning. I boken med titeln Bitterhet, utforskas ansvar, moral och konsekvenser av människors val i nära relationer. Boken beskrivs som en psykologisk spänningsroman.
Även Knivstaförfattaren Kia Hedman skriver inom genren psykologisk spänning. I hennes nya roman Enstöringen försöker Rut hålla omvärlden ifrån sig. Men när sonen Anders tar med sig sin flickvän till den ensligt belägna stugan krackelerar den isolerade världen för Rut.
Professorn i antik grekiska vid Uppsala universitet Eric Cullhed är aktuell med boken Gråt. Tårarnas filosofi från antiken till idag. I boken utforskas vad gråt egentligen är och vad som är meningen med detta beteende. Cullhed låter läsaren möta filosofer och forskare genom historien och beskriver deras skiftande teorier om gråtens orsak och betydelse.
|
|
|
|
|
|
|
När: 28 april, klockan 9.00–9.50
Var: digitalt, via Teams
Välkommen till en samtalsträff med Svenska PEN, för både inspiration och erfarenhetsutbyte inför Banned Books Week 5–11 oktober.
Lovisa Reimers Olai och Hanna Nordell från Svenska PEN berättar om materialet som finns att använda under Banned Books Week. Vi får också höra om en specialsatsning utifrån boken Bröderna Lejonhjärta – ett tips för läslovet kanske?
Under mötet vill vi gärna höra om hur ni tänker arbeta med Banned Books Week i år. Vilka erfarenheter vill ni dela från Banned Books Week 2025 och hur tänker ni inför 2026 års vecka?
Anmälan via formulär – senast den 24 april
|
|
|
|
|
|
|
Välkommen till kompetensfrukostar med demokratitema, som vi helt enkelt valt att kalla för demokratifrukostar. Dessa liknar formatmässigt våra kompetensfrukostar, som vi anordnat i flera år. Oftast är de 50 minuter, men ibland något längre.
Demokratifrukostarna är ett samarbete mellan Region Uppsala, Region Gävleborg och Region Stockholm.
|
|
|
|
|
|
|
När: 19 maj, klockan 9.00–9.50
Var: digitalt, via Teams
Biblioteken ger fri tillgång till litteratur, information och kunskap. Men i det komplexa informationsflöde som möter oss idag, kan det vara svårt att orientera sig och att hjälpa andra att hitta rätt.
Det är valår och Mathias Cederholm, utbildare och researcher i MIK och digital källkritik vid Alle fonti, ger oss en lägesbild av informationslandskapet. Hur kan du som biblioteksmedarbetare navigera i flödet av nyheter, åsikter och desinformation? Vilka verktyg för faktagranskning finns som kan vara användbara för bibliotekarier? Mathias guidar oss inför möten och samtal med besökare.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
När: 1 september, klockan 9.00–9.50
Var: digitalt, via Teams
I det moderna samhället har både politiker och medborgare tillgång till mer expertkunskap än någonsin tidigare. Den enorma tillgången till vetenskapliga rön och expertråd verkar dock inte omsättas till större visshet. I stället tycks vår tid präglas av just osäkerhet. I denna föreläsning talar Siri Sylvan om hur vi kan förstå krisen för experterna samt deras betydelse för demokratin.
Siri Sylvan är doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon disputerade 2024 med avhandlingen ”Toward a New Democratic Theory of Expertise”. Hennes forskning berör olika frågor om det offentliga samtalet, relationen mellan demokratin och akademin, samt vad vi kan lära från den politiska tänkaren Hannah Arendt.
Mer information kommer.
|
|
|
|
|
|
Kulturkvarteret Örebro, med Örebro stadsbibliotek – ett av besöksmålen på studieresan. Bild: Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0
När: 25–27 augusti
Hur: med buss
Vi erbjuder två biblioteksmedarbetare från varje kommun i länet att följa med på en studieresa som börjar i Mälardalen och fortsätter söderöver. Vi besöker både större och mindre bibliotek, kulturhus, inspirerande platser och verksamheter. Den röda tråden för resan är demokrati och delaktighet, med stort fokus på prioriterade grupper.
Information har skickats ut till bibliotekschefer.
|
|
|
|
|
|
|
När: 22 september, klockan 9–12
Var: Litteraturens hus, Uppsala.
Vill du leda rollspelsaktiviteter i ditt arbete men vet inte hur du ska börja? I denna utbildning får du en introduktion till vad rollspel är, och hur man spelar. Du får testa att spela och leda rollspel samt fortsatt handledning efter kurstillfället, via mejl.
För dig som jobbar med barn och unga på bibliotek, eller ingår i samverkan med bibliotek.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
När: 3 juni, klockan 8.30–10.15
Var: Digitalt, via Teams
Hur förändrar AI människors sätt att söka och värdera information? Vad behöver vi som bibliotekspersonal kunna, veta och göra? Välkommen till ett webbinarium i serien ”AI i bibliotek”, som kopplar AI till folkbibliotekens uppdrag och verksamhet.
Måns Jonasson från Internetstiftelsen inleder med att berätta om svenskarnas informationssökningsbeteende utifrån undersökningen Svenskarna och internet. Hur använder människor AI idag för att söka och hantera information? Efter inledningen visar Weine Sundell, Biblioteksutvecklare Blekinge-Kronoberg och Per Tikkanen, IT-pedagog Region Kronoberg praktiskt hur AI kan användas för informationssökning och källkritik.
Webbinariet arrangeras av regionala biblioteksverksamheter i samverkan, tillsammans med Digiteket. Det riktar sig till biblioteksmedarbetare i hela landet.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
|
Artikel: “Den här brickan känns som varm snö”. Trosa bibliotek har arbetat med en metod för taktila boksamtal tillsammans med vuxna med funktionsnedsättning. Det är en metod som genom känseln gör litteraturen tillgänglig för fler. Metoden kombinerar högläsning av en text med beröring av ett särskilt framtaget material. Materialet består av brickor klädda med textilier, i olika färger och med olika strukturer. Vilka associationer och känslor materialet väcker är upp till deltagaren.
Metoden och materialet som används kallas Ordet och handen, och togs fram för flera år sedan i ett projekt. I en artikel på Digiteket kan du läsa mer om projektet, metoden och hur den kan användas på bibliotek: Ordet och handen – en metod för taktila boksamtal.
Är du och ditt bibliotek intresserad av att testa metoden? Biblioteksutveckling Region Uppsala har två verktygslådor med Ordet och handen-material att låna ut. Hör av dig till ulrika.danielsson@regionuppsala.se
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I en ny rapport presenterar Begripsam unik statistik om hur personer med funktionsnedsättning använder internet och digitala tjänster.
Vad har hänt i det digitala samhället efter den skärpta lagstiftningen? Hur många känner sig digitalt delaktiga i samhället? Vilka är de största problemen? Vilka tycker att det är svårt med internet?
|
|
|
|
|
|
|
|
Att läsa på sina villkor. En antologi om tillgänglig läsning, utgiven av MTM. I den berättar läsare, forskare och förmedlare om sina erfarenheter av tillgänglig läsning. Läsning är inte bara en demokratisk rättighet utan även en fråga om livskvalitet. Antologin kan både laddas ned som pdf och beställas i tryckt format.
Kulturrådet: Handlingsprogram för läsfrämjande 2026–2028. Handlingsprogrammet är en del av Kulturrådets uppdrag att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse. Det tydliggör mål och anger prioriterade områden för Kulturrådets läsfrämjande för de kommande tre åren.
Svenskarna och internet: Valspecial 2026. Internetstiftelsens rapport om hur internet påverkar våra politiska ställningstaganden inför valet. Särskilt fokus riktas mot det digitala informationsflödet under ett valår. Raoorten belyser hur politiska budskap sprids på nätet, hur det politiska samtalet ser ut samt hur olika grupper av väljare formar sina uppfattningar.
|
|
|
|
|
|
|
Var behövs bibliotek och folkbildning mest? Var finns våra viktigaste målgrupper? Var är demokratin i vardagen starkast? Max Valentin har skapat en webbtjänst som kan hjälpa biblioteken att analysera de lokala demokratiutmaningarna. Demokratikartan 2.0 är en direkt följd av Biblioteken som tankesmedjor, ett samverkansprojekt för att fördjupa bibliotekens demokratiuppdrag. I den första versionen baserades webbverktyget på valdeltagandet. Nu har fler variabler förts in, som arbetslöshet, utbildningsnivå och olika socioekonomiska faktorer.
Demokratikartan 2.0
Läs en artikel om Max Valentins arbete med Demokratikartan i Magasin K
|
|
|
|
|
|
|
Den lättlästa nyhetssajten 8 Sidor ger ut boken Dags att rösta – valskola 2026. I boken förklaras politik på lättläst svenska. De åtta partierna i riksdagen, deras historia och vad de tycker i viktiga frågor presenteras. Boken förklarar också hur valsystemet fungerar, hur röstningen går till och vad som händer i riksdag och regering efter valet.
Till boken finns en handledning för lärare, men den kan även användas i studiecirklar om valet.
Ladda ner bok och handledning på webbplatsen 8 sidor
|
|
|
|
|
|
|
Frågor om demokrati är sällan enkla, men alltid viktiga. Bör yttrandefriheten ha gränser? Vad menas med ”folket”? Samtalskorten är tänkta att bidra till ökad kunskap och engagemang kring demokratins betydelse för samhället. Korten lyfter också frågor om demokrati i vardagslivet. Korten innehåller samtalsfrågor för alla och alla åldrar.
Samtalskorten är framtagna av demokratiinitiativet #ViMåstePrata, som är en del av folkbildningen. Korten har vidareutvecklats i samarbete med Forum för levande historia.
Här kan du läsa om och ladda ned samtalskorten
|
|
|
|
|
|
|
Folkbiblioteken önskar utveckla en gemensam organisation och tjänst för sina digitala böcker – det kan KB konstatera i arbetet med regeringsuppdraget om digitala böcker på folkbiblioteken. Du som folkbibliotekschef kan bidra genom att sprida information om arbetet.
Läs mer på KB:s webbplats
Samlad info hos KB om arbetet med nationell tjänst för digitala böcker
|
|
|
|
|
|
Biblioteksutveckling Region Uppsala arbetar med regional biblioteksverksamhet.
Vårt uppdrag är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i Uppsala län.
|
|
|
|
|
|
