|
|
 |
Nyhetsbrev från Biblioteksutveckling – december 2025
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Julen står för dörren och vi knackar på, med årets sista nyhetsbrev. Det är ett brev fyllt med inspiration och tips på fortbildning. Vi har bland annat en stor special om den norska litteratur- och läsfrämjandemetoden Lesersørvis, som kommer på bred front i Bibliotekssverige nu.
Lite sista-minuten-koll innan jul- och nyårsledigheterna tar vid, helt enkelt.
Vi på Biblioteksutveckling vill såklart även passa på att önska er alla god jul och gott nytt (läs)år!
Trevlig läsning!
Lotta Åstrand
Enhetschef, Kulturutveckling
|
|
|
|
|
|
|
|
Örbyhus bibliotek i Tierps kommun anordnade en egen pridevecka i november. Regnbågspyssel, quiz och en föreningseftermiddag med RFSL Uppsala och Transammans Öst stod på programmet. Det blev en välbesökt vecka, som fyllde behovet av en trygg mötesplats med informationsspridning och gemenskap för målgrupperna.
Det mörka november lyste upp i regnbågens färger när Örbyhus bibliotek arrangerade en pridevecka med olika aktiviteter. Målgruppen var främst tonåringar, unga vuxna och vuxna.
Bibliotekarien Idgie Ljunggren beskriver syftet med veckan:
– Jag ville ordna en pridevecka för att jag såg behov av att skapa fler mötesplatser för målgruppen. Men även bidra till att visa att biblioteket är ett tryggt rum för alla och sprida information för att minska ensamhet och utanförskap.
Exempel på aktiviteter var pysselbord med pridetema och en tipspromenad där frågorna handlade om ungdomsböcker från regnbågshyllan. Bland annat kunde besökare pärla sitt eget pridearmband. Det skyltades också extra mycket med regnbågsböckerna runt om i biblioteket under hela veckan.
Huvudaktiviteten var en föreningseftermiddag, berättar Idgie. Då fanns RFSL Uppsala och Transammans Öst på plats i biblioteket. RFSL höll i ett quiz om hbtqia+historia. De hade med sig information om sin verksamhet, svarade på frågor och höll i ansiktsmålning. Transammans, som är Sveriges största förening för transpersoner och deras närstående, hade också ett infobord och pyssel. Många tonåringar och unga vuxna hängde kvar länge i biblioteket den eftermiddagen. De satt och pysslade, pratade med varandra och föreningarna, deltog i quiz och tipspromenad. Även föräldrar till unga som identifierar sig som HBTQIA+ och barnfamiljer deltog.
När Idgie summerar veckan konstaterar hon att den gick bra. Biblioteket blev den trygga mötesplats för alla som var syftet från början.
Bra länkar – läs mer:
|
|
|
|
|
|
|
Bibliotek Uppsala introducerade den norska litteratur- och läsfrämjande metoden Lesersørvis som en del av den statliga satsningen Läsfrämjandelyftet. Syftet var att ge hela personalstyrkan inspiration, verktyg och mod att ge läsförslag till barn och unga. Hur har det gått och hur arbetar de olika verksamheterna med metoden idag?
Idén med Lesersørvis är att det ska vara möjligt att på kort tid förstå vad en låntagare gillat med en bok och på så sätt kunna rekommendera något liknande, så kallade read-alikes. Till hjälp har man sex-sju olika så kallade appellfaktorer eller nycklar, som rör bland annat berättelsens händelseförlopp, karaktärer, miljö och tempo. Maria Fredriksson, utvecklingsledare vid Bibliotek Uppsala, berättar att allt startade med personalutbildningar i Lesersørvis hösten 2023. De genomfördes under ledning av Johanna Stenlund, bibliotekspedagog som driver Barnens boktips.
I utbildningen fick biblioteksmedarbetarna öva på nycklarna, men även på andra delar i metoden som snabbläsning och att skriva så kallade bokbeskrivningar. Medarbetarna fick även ”hemläxor” mellan utbildningstillfällena.
Under 2025 har Bibliotek Uppsala fortsatt med kompetensutveckling i metoden, bland annat med fokus på referenssamtalet. De utgick då från de norska digitala utbildningarna, som finns tillgängliga på nätet.
Maria tycker att det är viktigt att framhålla att metoden egentligen inte är ny.
– Alla som arbetat länge säger ”det är ju precis så där vi gör”. Men de olika delarna i metoden ger oss en struktur och ett gemensamt språk för vad vi gör. Ett gemensamt språk ger oss möjlighet att öva, vilket kan vara väldigt betydelsefullt för den som är ny. Snabbläsning ger oss också möjlighet att snabbt få koll på böcker inom olika genrer. Då kan vi på ett bättre sätt ge läsförslag även på sådant vi vanligtvis inte läser.
Inom Bibliotek Uppsala har de bara börjat resan med Lesersørvis. Maria berättar om arbetet framöver:
– Vi vill bland annat fördjupa oss mer i hur metoden används i läsfrämjande arbete för vuxna. Och fortsätta utveckla digitala lösningar som kan stödja oss i arbetet. Ledningsgruppen har även tagit beslut om att alla nyanställda inom Bibliotek Uppsala som ska arbeta i yttre tjänst ska gå Digitekets kurs om Lesersørvis.
Metoden används nu på olika sätt och i olika sammanhang i verksamheterna, bland annat genom boktips på biblioteksmöten, foldrar med read-alikes och bokbeskrivningar på webben. Läs mer om det nedan.
|
|
|
|
|
|
”Har du läst... kanske du också gillar”-skylt i hyllan på Läsfabriken.
Paula Karlstam är verksamhetsledare på Läsfabriken som är Uppsala stadsbiblioteks barnavdelning. Hon berättar om hur de arbetar aktivt med Lesersørvis. Bland annat sätter de upp skyltar i hyllorna med texten ”Har du läst?”, för att uppmuntra till vidare läsning. De tipsar om böcker i samma genre, men de letar också efter appellfaktorer i andra genrer. På så sätt kan de locka barnen att vidga sina läspreferenser och kunna hitta nya böcker. För att säkerställa att de inte glömmer bort metoden i vardagsbestyren har de ett rullande schema, där tre i personalen ansvarar för nya skyltar varje månad.
Personalen tipsar om böcker månadsvis med hjälp av tipsstickor i böckerna. Även besökarna kan använda tipsstickorna för att skriva egna boktips, vilket har blivit väldigt populärt. Utöver detta har de varje vecka en stående punkt på biblioteksmötena som kallas ”veckans snabbläsare”. Där tipsar de om böcker som de läst enligt snabbläsningsmetoden, anger appellfaktorer och vem boken kan passa för. Boktipsen samlas sedan för återanvändning i biblioteket och/eller på webben.
Uppsökande enheten inom Bibliotek Uppsala har arbetat med Lesersørvis på olika sätt det gångna året. Bibliotekarien Malin Svensson berättar att de under ett par utvecklingsmöten har haft pass med gemensamt fokus på snabbläsning i praktiken. Arbetsgruppen har avsatt en halvtimme då alla fått snabbläsa en handfull kortare böcker. Därefter har de återsamlats för att rapportera i gruppen och prata om read-alikes. Ett tema har till exempel varit lättlästa böcker för högläsning inom äldreomsorgen.
Arbetssättet har varit mycket uppskattat. Malin beskriver att de upplevde ett extra fokus genom att de alla gjorde samma sak samtidigt, under en begränsad tid. Med tanke på hur tydligt det ökar kvaliteten i mötet med låntagare blir det särskilt meningsfullt, och något som arbetsgruppen vill fortsätta med.
Anna Grelle är barnbibliotekarie vid Gottsundabiblioteket. Anna tycker det är väldigt kul att arbeta med Lesersørvis, något hon tror beror på att hon hittat sitt eget sätt att använda metoden. Exempelvis använder hon inte alla appellfaktorerna/nycklarna slaviskt, utan låter sig inspireras av dem för att sänka tröskeln för läsning. Anna delar materialet som hon tar fram med hela organisationen. En viktig del av Lesersørvis är att återanvända det man skapar så att det kan synas i olika sammanhang, menar Anna.
Förra året började barnnätverket inom Bibliotek Uppsala med en gemensam julkalender för barn upp till 12 år, med tips utformade efter Lesersørvis bokbeskrivningar. De sätter bland annat upp de dagliga tipsen laminerade i en skylthylla.
– En effekt som metoden haft är att jag nu arbetar mer ”uppsökande” i biblioteket, genom att fråga besökare om de vill ha boktips. Det har ofta lett till givande samtal – och ju oftare man gör det, desto enklare blir det. Barn vet inte alltid vad de gillar att läsa, men då kan man lära sig mycket av vad de inte gillar. Jag försöker alltid att ge minst två tips.
Med hjälp av Lesersørvis och digitala verktyg har Anna testat olika sätt att sprida boktips till de unga läsarna. Här är några exempel:
- Med hjälp av wheelofnames.com har Anna tagit fram ett slags digitalt lyckohjul för boktips 6–9 år. Man skannar en QR-kod i biblioteket och får sedan snurra på ett hjul i telefonen för att få fram ett slumpat boktips. Då får man en bild på framsidan, titel och författare samt tre ord som kan förknippas med boken (till exempel humor, monster och börja läsa). Här kan du snurra på det digitala boktipshjulet.
- Genially.com är en gratistjänst som Anna har använt för att göra en interaktiv bokhylla, där man kan trycka fram read-alikes utifrån populära böcker. Man kan även ta reda på om boken finns inne på biblioteket. Levande bokhyllan finns numera också på bibliotekets hemsida: Levande bokhyllan – Bibliotek Uppsala
- Boktipsbroschyrer, utifrån mallen på Lesersørvis webbplats. Där har Anna samlat bokbeskrivningar av böcker med liknande appellfaktorer/nycklar som en populär bok eller ett spel.
I nästa nummer av nyhetsbrevet kommer en artikel om Stenhagenbibliotekets arbete med Lesersørvis. De delar med sig av både reflektioner och konkreta tips. Håll utkik i februari!
|
|
|
|
|
|
Under två dagar i november bjöd Biblioteksutveckling Region Uppsala in till ett utbildningstillfälle om metoden Lesersørvis. Bibliotekspersonal från Heby, Håbo, Knivsta och Älvkarleby kommun deltog. Kursledare var Johanna Stenlund, bibliotekspedagog och nationell läsfrämjare.
Under kursdagen berättade Johanna om hur metoden är uppbyggd och lärde ut hur en bok kan snabbläsas. Kursdeltagarna fick också prova på att skriva så kallade bokbeskrivningar. Dessa beskrivningar är tänkta att kunna användas i bibliotekets läsfrämjande arbete.
Vi bad några av kursdeltagarna att dela med sig av sina tankar efter utbildniningsdagen.
Maja Johansson som arbetar på Håbo bibliotek uppskattade att få öva på att skriva bokbeskrivningar.
– Det var också väldigt bra att jag fick lära mig hur man hittar bokens ”nycklar” för att effektivt kunna ge förslag på böcker – även utan att ha läst hela boken.
Både Maja och hennes kollega Siv Thams Andersson var nöjda med utbildningsdagen. Siv uppskattade särskilt hur Johanna varvade genomgången av metoden med olika övningar.
Från biblioteket i Knivsta deltog bland andra Tove Frankow Crivellaro. Tove tycker att mer tid under dagen borde lagts på att utforska läsnycklarna. Hon hade också gärna sett att kollegorna emellan fått möjlighet att prata om hur de kan använda sig av metoden.
– Helt enkelt mer verkstad och mindre prat, säger Tove. Metoden i sig är intressant och jag tror att den vara hjälpsam i referenssamtalet för att lättare ringa in det viktigaste i besökarens läsupplevelse.
Läs mer om metoden
|
|
|
|
|
|
|
|
Hej Fia! Du är sedan 1 oktober ny som verksamhetsutvecklare för litteratur och läsfrämjande/bibliotek. Under hösten arbetar du halvtid, men efter årsskiftet är det heltid på tjänsten som gäller.
Berätta lite mer om vem du är!
– En jordnära och kreativ person som lekte bonde och jobb på kontor och bibliotek som barn. Allt blev verklighet! Som utbildad bibliotekarie har jobbat i kommunerna Östhammar, Tierp, Knivsta och Enköping.
|
|
|
|
|
|
|
|
I många år jobbade jag också i Uppsala kommun som kulturstrateg och kommunikatör. Jag har sedan 2021 arbetat som projektledare på Region Uppsala för Växelspel (Stig Dagerman) och Gemensam läsning – unga läsledare. Som kuriosa kan jag berätta att jag är uppvuxen på Biblioteksgatan i Östersund, skrev mycket som ung och har ett starkt landsbygdsperspektiv. Nu bor jag på en gård öster om Uppsala.
Vilka är dina arbetsområden som verksamhetsutvecklare här hos oss?
– Mina arbetsområden är att främja litteraturen som konstform och göra litteraturen tillgänglig för människor i hela länet. Biblioteken är centrala arenor för det fria ordet och litteratur- och läsfrämjande insatser. Jag jobbar till exempel med ett mentorskapsprogram, fortbildning för författare och nationella minoriteters kultur. Det ingår också fortbildningsinsatser för bibliotekspersonal inom litteraturområdet.
Kan du berätta något om vad som är på gång 2026?
– Vi inför ett nytt arrangörsstöd för litterära evenemang och biblioteken är viktiga arenor här. Jag kommer också att undersöka förutsättningar för att skapa ett residens inom området litteratur. Nätverket med utbildade läsledare i shared reading i länet kommer att få inbjudan till inspirationsdag och fortbildning.
Jag vill skapa mig en bild av länets litterära aktörer och biblioteket är en mycket viktig sådan. Därtill vill jag se hur vi kan uppmuntra unga personer som skriver i länet för att bidra till framtidens författarskap.
Vill du komma i kontakt med Fia? Mejla fia.soderberg@regionuppsala.se
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala län är rikt på författare och litteratur. Biblioteksutveckling fortsätter att tipsa om aktuella böcker skrivna av författare som bor i eller har kopplingar till länet. Syftet är att lyfta litteraturen och synliggöra lokala författare.
Ulrika Lagerlöf släppte under hösten Blekjorden som är andra delen triologin Timmerfolk. Det är en historisk romansvit som sätter kvinnors perspektiv i centrum, en berättelse om kärlek och skogsbruk. Första boken heter Hjortonmyren.
Jonas Gren har tidigare gett ut bland annat sonetten Tävlingsdräkten och har nu under hösten släppt faktaboken Ingen surf: Handbok i nedkoppling. Enligt BTJ är boken ”försiktigt hoppfull” om att ta steget från en tillvaro av ständig uppkoppling till ökad livskvalitet.
Den vita döden är en historisk roman för barn av Mia Öström. Den bygger på Ernest Shackletons expedition till Antarktis då skeppet Endurance frös fast. Vi följer pojken Sven på detta vackra, dramatiska och iskalla äventyr.
|
|
|
|
|
|
|
I november lanserade Mediemyndigheten sin nya webbutbildning för att öka medvetenheten hos invånarna att förstå, granska och navigera i dagens medielandskap. Utbildningen kretsar kring den medievardag som omger oss och utgår ifrån våra individanpassade informationsflöden.
Utbildningen finns i två nivåer:
- en grundutbildning för allmänheten
- en fördjupande del för yrkesverksamma, exempelvis biblioteksmedarbetare
Grundutbildningen kommer även att finnas på engelska och arabiska.
Till fördjupningsdelen hör även en verktygslåda, som innehåller tips på hur man konkret kan arbeta med utbildningen på exempelvis bibliotek. Det finns även material för de som arbetar med målgrupperna barn och unga och personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Ta del av utbildningen Mediemedveten.se
Läs mer om utbildningen på Digiteket
|
|
|
|
|
|
|
Forum för levande historia har flera utställningar som kan skrivas ut och sättas upp på bibliotek – året runt, eller i samband med Förintelsens minnesdag den 27 januari.
En av utställningarna är @stoltjude, som bygger på berättelser från instagramkontot med samma namn. Utställningar handlar om hur det är det att vara ung jude idag. Den går att ladda ned eller beställa från Forum för levande historia. Utställningen är en del av 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige, med fokus på samtid och framtid.
Läs mer på Forum för levande historias webbplats
|
|
|
|
|
|
|
Välkommen till kompetensfrukostar med demokratitema, som vi helt enkelt valt att kalla för demokratifrukostar. Dessa liknar formatmässigt våra kompetensfrukostar, som vi anordnat i flera år. Oftast är de 50 minuter, men ibland något längre.
Demokratin är utmanad. I tider av desinformation, polarisering och förändrade medielandskap ökar behovet av tillförlitlig kunskap och trygga rum för samtal.
Vilken roll kan folkbiblioteken ha för det demokratiska samhällets utveckling? Hur skapar vi motståndskraft mot det som skakar i samhället och hur navigerar vi när gränsen mellan fakta och fiktion blir allt svårare att urskilja?
Under 2026 bjuder vi in till en serie frukostar där vi undersöker demokratins villkor här och nu, i vår närmiljö och i världen. Genom olika perspektiv och röster utforskar vi vad som står på spel, och vad vi kan göra.
Samtal spelar roll – välkommen till ett forum där vi för dem tillsammans!
Demokratifrukostarna är ett samarbete mellan Region Uppsala, Region Gävleborg och Region Stockholm.
|
|
|
|
|
|
|
När: 20 januari klockan 9.00–9.50
Var: digitalt, via Teams
Hur mår demokratin globalt, i Europa och i Sverige när det offentliga samtalet alltmer formas av plattformarnas logik, polarisering och ett ökande medieförakt? Och vilken roll kan folkbiblioteken spela under valåret? Välkommen till en digital frukost med Brit Stakston, mediestrateg och mycket kunnig i frågor som rör demokrati, digital delaktighet och bibliotek.
Utifrån essän i Biblioteksbladet om hur det offentliga samtalet har blivit hackat tar Brit Stakston med oss på en resa från de globala demokratiska trenderna till den svenska vardagen, hur tonläge, desinformation och hot påverkar både förtroendevalda och vanliga medborgare.
Med ett särskilt fokus på bibliotekens demokratiuppdrag diskuteras hur biblioteken kan fungera som motkraft till det sönderhackade samtalet – som platser för eftertanke, mediekunnighet, svåra samtal och faktabaserad orientering i en stökig offentlighet.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
När: 4 mars 2026, heldag
Var: Uppsala konsert och kongress, UKK, Uppsala.
Nästa år är det valår och demokratiuppdraget har kanske aldrig varit mer i fokus än nu. Hur ser vi på vår demokratifrämjande roll? Och hur kan biblioteken arbeta demokratifrämjande i praktiken? Välkommen till en konferens som ger oss kunskap, sammanhang och handlingskraft i arbetet för det demokratiska samhällets utveckling.
Under förmiddagen föreläser tre forskare som ger oss olika ingångar till vår förståelse för demokratiuppdraget: Åsa Wikforss, Thomas Nygren och Susanna Wallman Lundåsen.
På eftermiddagen vill vi komma närmare bibliotekspraktiken. Det gör vi genom ett panelsamtal med bibliotekschefer från Stockholm, Gävle, Uppsala och Örebro. Från Landskrona får vi ett inspirerande exempel på hur bibliotek kan arbeta demokratifrämjande. Konferensen avslutas med en spanarpanel med representanter från olika delar av bibliotekssektorn.
Moderator för dagen är Brit Stakston, erfaren mediestrateg och djupt engagerad i demokrati-, yttandefrihets- och biblioteksfrågor.
Konferensen görs i samarbete mellan Biblioteksutveckling Region Uppsala, Biblioteksutveckling Region Gävleborg, Bibliotek Uppsala och Gävle bibliotek.
Passa på! Efter konferensen visas The Librarians – en prisbelönt dokumentärfilm om den utsatta situationen för många skolbibliotekarier i USA. De hamnar i demokratins frontlinje och går samman för att bekämpa bokförbud och försvara det fria ordet.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
När: 18 mars, klockan 9.00–10.00
Var: digitalt, via Teams
Cecilia Gärdén och Hillevi Andreasson från Myndigheten för tillgängliga medier berättar om förändringar gällande Legimus och tillgängliga medier. Vad är nytt, vad är på gång och hur kan det påverka folkbibliotekens arbete? Boka in datumet i din kalender redan nu!
Lärtillfället görs i samarbete med Region Sörmland och Region Örebro.
Mer information kommer.
Hos MTM finns information om aktuella förändringar:
På Digiteket finns två nya resurser om tillgänglig läsning:
|
|
|
|
|
|
21 januari. Webbinarium om MIK på bibliotek. Save the date. Arrangörer: Regionala biblioteksverksamheter, KB och Digiteket.
20 februari. Webbinarium: Tillgänglighetsrond – en checklista för ökad tillgänglighet. Arrangörer: De regionala biblioteksverksamheterna i Östergötland, Västernorrland och Västra Götaland.
11 mars. Webbinarium: Lär dig mer om Bläddra! Arrangör: KB.
1 april. MIKdag 2026 – Fakta dig! Norrköping/digitalt. Arrangör: Biblioteksutveckling Region Östergötland.
4–6 maj. Marskonferensen. (Obs! Detta år i maj) Tema: Jag hör vad du säger – samtal i förändring. Umeå.
Barnen och internet 2025 – rapportens lanseringswebbinarium från 2 december, Internetstiftelsen (cirka 60 minuter). Ta del av rapporten på Internetstiftelsens webbplats.
Träffpunkt biblioteksplaner, webbinarium från 5 november, KB.
Kultur för alla, lunchföreläsning från 7 november, med Begripsam (cirka 30 minuter).
Tillgängliga bibliotek, lunchföreläsning från 17 oktober, med Begripsam (cirka 30 minuter).
AI i bibliotek: AI i det nya medielandskapet, webbinarium från 3 september. Sammanfattande artikel på Digiteket, med länk till inspelat webbinarium. Arrangerades av regionala biblioteksverksamheter i samverkan.
|
|
|
|
|
|
|
|
Ny satsning: Angelägen podd – om forskning och folkbibliotek. Premiäravsnittet är ett inspelat seminarium från Bokmässan som Digiteket arrangerade, under rubriken: Vad gör forskning relevant för folkbibliotek? I avsnittet medverkar bland annat Karin Ågren, verksamhetsutvecklare här på Biblioteksutveckling.
Artikel/forskning: Från tryckt till strömmad – om utlåning av digitala böcker på folkbibliotek. I denna översiktsartikel undersöks varför utlåningen av e-böcker och e-ljudböcker på folkbiblioteken fungerar som den gör. Den tar även upp vilka aktörer som är inblandade och vilka utmaningar som präglar e-boksfrågan, framförallt med fokus på länderna i Skandinavien. Artikeln är skriven av Maciej Liguziński, forskare vid OsloMet, storbyuniversitetet i Norge.
|
|
|
|
|
|
|
Regionala biblioteksplaner 2025 – en översikt av innehåll och tendenser (pdf). KB släpper regelbundet rapporter som på olika sätt analyserar biblioteksplaner. Detta år har analysen omfattat samtliga aktuella regionala biblioteksplaner. Resultatet visar tydliga skillnader mellan planerna, men också likheter och mönster. Samverkan framhålls genomgående som en central arbetsform. Planerna betonar bibliotekens demokratiska roll – som mötesplatser för yttrandefrihet, aktörer mot desinformation och genom att de möjliggör delaktighet. Beredskapsperspektivet är däremot svagt utvecklat i planerna. Av de prioriterade grupperna är det barn som ges mest uppmärksamhet. Även områden som MIK och digital kompetens samt läsfrämjande är väl synliga i planerna.
Barns kulturvanor. Ny rapport från Myndigheten för kulturanalys. Den visar att biobesök är den vanligaste besöksaktiviteten bland barn i Sverige, följt av biblioteksbesök. Barn i hushåll med lägre inkomster besöker oftare bibliotek. Barn med utländsk bakgrund besöker bibliotek och läser böcker i högre grad än barn med svensk bakgrund. En tredjedel av alla barn läser böcker varje vecka. Läs en kort sammanfattning av rapporten.
|
|
|
|
|
|
Biblioteksutveckling Region Uppsala arbetar med regional biblioteksverksamhet.
Vårt uppdrag är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i Uppsala län.
|
|
|
|
|
|
