HIV
Elva nya fall av HIV (humant immunbristvirus) upptäcktes under 2024, varav alla utom ett fall är smittade utomlands eller innan ankomst till Sverige. Det är nästan en halvering från 2023.
Hepatit B
18 nya fall av Hepatit B identifierades under 2024, vilket är något lägre än 2023. Alla utom en person är smittade utanför Sverige.
Hepatit C
Under 2024 upptäcktes 26 nya Hepatit C-fall, vilket är något lägre än året innan. Tre fall var kända sedan tidigare i andra regioner och överfördes dit. Fem fall upptäcktes av sprututbytet. De allra flesta fallen upptäcktes på vårdcentraler, anstalter eller behandlingshem och remitterades till infektionsmottagningen för fortsatt uppföljning och om möjligt behandling. Merparten av fallen är upptäckta i Sverige.
Multiresistenta bakterier är ett samlingsnamn för bakterier som är resistenta mot de antibiotika som ger bästa behandlingseffekt. Multiresistenta bakterier ökar i hela världen och utgör ett hot mot den enskilda människan, samhället och vården. Infektioner med multiresistenta bakterier ökar risken för komplikationer och mortalitet hos enskilda patienter men innebär också ökade kostnader i form av förlängda vårdtider och dyrare läkemedel.
ESBL
ESBL står för extended spectrum betalactamases och är en grupp enzymer hos tarmbakterier, som bryter ner de flesta antibiotika ur penicillingruppen vilket gör att dessa antibiotika inte längre kan användas. Under 2024 upptäcktes 535 nya fall i Region Uppsala, vilket är en ökning jämfört med 384 fall året innan.
ESBL-Carba
ESBL-Carba är tarmbakterier som har enzymer som kan bryta ner de flesta antibiotika ur penicillingruppen och som dessutom kan bryta ner karbapenemer. Karbapenemer är en grupp av antibiotika som ofta är den enda tillgängliga behandlingsmöjligheten vid infektioner med ESBL-producerande bakterier.
Vi hade 18 nya fall av ESBL-Carba i Region Uppsala under förra året, vilket är dubbelt så många som året innan. Merparten av patienterna är smittade vid inneliggande vård utomlands. Hälften av dem har även andra multiresistenta bakterier.
VRE
VRE står för vancomycinresistenta enterokocker och är alltså bakterier som är resistenta mot Vancomycin, ett viktigt antibiotikum mot just enterokockinfektioner. VRE sprids lätt i sjukhusmiljö då de är, eller kan bli, resistenta mot alla kända antibiotika. Detta ger bakterierna en överlevnadsfördel i miljöer där mycket antibiotika används, till exempel på sjukhus.
I Regionen upptäcktes åtta nya fall av VRE under 2024. Samtliga smittades utomlands efter inneliggande vård. Det har inte skett några utbrott på boenden eller i sjukvården i Sverige.
MRSA
Metacillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är stammar av stafylokocker som är resistenta mot penicillinpreparat. Dessa infektioner kan vara svåra att behandla. Staphylococcus aureus tillhör människans normalflora av bakterier. De flesta är periodvis bärare av dessa bakterier.
188 nya fall upptäcktes i regionen 2024, vilket är en marginell ökning från året innan. En del smittade efter inneliggande vård utomlands och en del som påträffats i anhörigscreening. Region Uppsala har haft tre utbrott på vårdinrättningar under året.
GAS
Betahemolyserande streptokocker grupp A (GAS) är bakterier som kan orsaka infektioner som svinkoppor (impetigo), rosfeber (erysipelas), halsfluss (faryngotonsillit), stjärtfluss (perianal dermatit), scharlakansfeber (scarlatina) och dessutom allvarliga invasiva infektioner som brukar förkortas iGAS. Exempel på iGAS-infektioner är barnsängsfeber, sepsis och nekrotiserande fasciit. GAS och iGAS har orsakat 40 fall under 2024, vilket är 30% lägre än året innan. Tre av dem är barnsängsfeber. Åldersspannet på patienterna är 0 – 98 år, varav 60% är 60 år eller äldre.
Denguefeber
Denguefeber orsakas av ett virus som sprids via myggor i tropiska miljöer. Sexton fall av denguefeber upptäcktes 2024, vilket är en markant ökning från 2023 då Regionen bara hade fem fall. Sannolikt smittades patienterna i Asien, Sydamerika, Mellanamerika och Afrika.
Om man har en genomgången infektion av denguefeber och smittas igen, löper man en ökad risk för svår sjukdom. Det finns vaccin mot denguevirus och bör övervägas om man tidigare haft smittan. Det kan också vara aktuell för personer som ska vistas en längre tid i länder där denguefeber är endemiskt, särskilt om vistelsetiden sammanfaller med en period med många sjukdomsfall på vistelseorten. Vaccinet har en skyddseffekt på minst tolv månader efter vaccindos nummer 2.
|