|
|
|
Mamman med bebisen i famnen satt i skuggan utanför den låsta grinden. Min kollega Harriet, barnläkare och forskare, uppfattade omedelbart att något var på tok.
"Du, hur är det med dig?" Mamman tittade upp, svalde tårarna. "Jag är nog på randen till sammanbrott", sa hon. Harriet satte sig bredvid medan hon diskret bedömde spädbarnet – frisk och fin, åt glupskt från nappflaskan.
"Min 2,5-åring är i bilen, de skrek ikapp, trafiken var galen, svetten lackade. Hur kunde jag komma på något så dumt att dra iväg med båda barnen till stranden? Jag klarade inte av det", sa hon.
Harriet berömde, tröstade. Mamman snyftade, "Jag trodde jag kunde klara av ett barn till, men de här första månaderna har varit fruktansvärda."
Vi var utanför Melbourne, men kunde lika gärna varit i Uppland. Den där känslan av kaos och otillräcklighet – alla föräldrar känner den ibland. Men vad är "vanligt" svårt och vad är mer?
Jag kollade till flickan i bilen. Hon frågade efter mamma. "Hon ger bebisen mat. Hon var vrålhungrig!" En liten nickning. "Mamma är lite ledsen, för det är mammor ibland. Men du har inte gjort något fel!" Stor nickning. Jag hämtade lite vindruvor och vi pratade om jobbiga småsyskon.
När alla barnen var i bilen sa Harriet:
"Det här med postnatal depression, har du hört talas om det?"
"Jag fattar ju att det måste vara det", sa mamman och började gråta igen. "Jag ska till min BVC-sköterska på tisdag. Jag ska prata med henne om det."
"Det tycker jag du ska göra", sa Harriet.
"Jag har visst hamnat på den bästa tänkbara uppfarten", sa mamman och log, torkade tårarna, kramade om oss och körde iväg. Om hon bara visste att det var Australiens främsta forskare på postnatal depression som hade sin sommarstuga där…
Tänk vilket fantastiskt arbete ni gör för mammor som hamnar ”på er uppfart” på BVC – varje dag!
|
|
|
|
|
|
|
|
Barnhälsovårdens personal gör en fantastisk insats för barn och deras föräldrar varje dag!
Årets rapport visar att barnhälsovården i region Uppsala når 99 procent av alla länets barn 0-5 år, och resultaten visar ännu en gång att en ökad andel barn och föräldrar får ta del av barnhälsovårdens olika insatser jämfört med tidigare år.
Årsrapporten finns i sin helhet på barnhälsovårdens samverkansweb
|
|
|
|
|
|
|
|
Under våren och hösten besöker vi på Centrala barnhälsovården samtliga BVC-enheter i länet. Har ni ännu inte bokat in ett möte med oss är ni varmt välkomna att göra det. Skicka gärna ett mejl till barnhalsovarden@akademiska.se med förslag på datum och tid som passar er, så planerar vi in ett besök under hösten.
Vi ser fram emot att träffa er och ta del av hur ni arbetar.
|
|
|
|
|
|
|
|
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag om vaccinationer under graviditet inom ramen för ett regeringsuppdrag kopplat till satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Vi ska också bidra till att öka kunskapen i dessa frågor bland kvinnor. Vi har nu uppdaterat vårt informationsmaterial, både för gravida och profession, och behöver er hjälp att sprida det vidare till målgrupperna via era kanaler och nätverk.
Webbsida riktad till gravida och blivande föräldrar om vaccinationer och skydd för nyfödda
På vår nya webbsida har vi samlat information om vaccinationer till gravida och hur nyfödda barn kan skyddas mot infektioner. Sidan riktar sig till gravida och nyblivna föräldrar och samlar information om de vaccinationer som just nu rekommenderas för gravida (kikhosta och influensa), samt om skydd mot RS-virus.
folkhalsomyndigheten.se/skyddgravida
På webbsidan finns nya och uppdaterade publikationer. Dessa riktar sig till gravida och nyblivna föräldrar men kan också användas av vårdpersonal för vägledning, särskilt inom mödrahälsovården eller barnhälsovården. Följande material finns att ladda ner:
-
Affisch som ger en grafisk översikt över rekommendationerna.
-
Faktablad om hur man kan skydda sig mot infektioner genom vaccination under graviditeten.
-
Faktablad om hur man kan skydda sitt spädbarn mot RS-virus och kikhosta.
Webbsida riktad till personal inom hälso- och sjukvård om vaccination mot kikhosta för barn och gravida
Vår webbsida om vaccination mot kikhosta för barn och gravida är också uppdaterad. Denna sida riktar sig till personal som arbetar inom hälso- och sjukvård och möter barn eller gravida som rekommenderas vaccination mot kikhosta. På sidan finns mer detaljerad information om vaccination mot kikhosta samt publikationer för personal inom vård, inklusive utbildningsmaterial om att förebygga kikhosta hos spädbarn.
Läs mer om vaccination mot kikhosta
Om ni har frågor är ni varmt välkomna att höra av er. Tillsammans kan vi stödja gravida och blivande föräldrar med korrekt och aktuell information.
|
|
|
|
|
|
|
Mer information från Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten uppmärksammar den internationella Vaccinationsveckan. Detta genom att sprida kunskap om sjukdomar som vi tack vare barnvaccinationsprogrammet sällan ser i Sverige idag, men som är vanligare i andra länder. Ett viktigt steg för att underlätta beslut om vaccination, är att prata mer om sjukdomarna.Vi vill att denna kunskap ska ta mer utrymme i sociala kanaler och sponsrar därför inlägg på LinkedIn, Facebook och Instagram under kommande vecka. Detta kommer att ge lärdomar som vi sedan hoppas kunna bygga vidare på. Just denna gång annonserar vi inte på Snapchat eller Tiktok, även om det framåt är möjligt för riktade insatser. I nuläget har myndigheten inte egna konton på Tiktok eller Snapchat.WHO:s tema för årets vaccinationsvecka är "For every generation, vaccines work". European Immunization Week infaller 19-24 april och World Immunization Week infaller 24–30 april.Välkomna att dela inlägg och att ladda ner material från webben!Aktiviteter i korthet:
-
17 april: inlägg börjar delas på LinkedIn, Facebook och Instagram
-
20-25 april: inlägg delas och sponsras på LinkedIn, Facebook och Instagram
-
På Folkhälsomyndighetens webb finns uppdaterad information på sidorna Barnvaccinationsprogram och Stöd för dig som arbetar med vaccinationer. Där finns bl a poddavsnitt (ett nytt publiceras nästa vecka), affischer, filmer samt bildfiler att ladda ner för användning på t ex skärmar och väntrumsteve. Dessa bilder bifogas också i mailet.
Trevlig Vaccinationsvecka!
|
|
|
|
|
|
Under införandet av den nya arbetsmodellen kring reflekterande amningssamtal och amningsplan uppkom frågan kring vad som egentligen får läsas i vårdnadshavarens journal innan samtycke inhämtats. Vi skickade frågan vidare till regionens jurist, Sven Ångqvist och han svarade så här:
“Enligt patientdatalagen (2008:355) får en sjuksköterska ta del av journaluppgifter om det finns en aktuell vårdrelation och ett behov av informationen för att kunna ge god och säker vård. Inför första kontakt på BVC anses det därför tillåtet att läsa barnets journal, inklusive relevanta uppgifter från förlossning och BB. När det gäller mammans journal är hon en egen patient, vilket innebär att man som huvudregel behöver samtycke för att ta del av hennes uppgifter. Undantag kan finnas om informationen är nödvändig för barnets vård, men då ska åtkomsten begränsas till det som är direkt relevant. Sammanhållen journalföring, inklusive det som regleras i lagen (2022:91) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation, förkortad SVOD (reglerna stod förr i det numera upphävda 6 kap. patientdatalagen), möjliggör teknisk åtkomst mellan vårdgivare, bland annat mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, men förändrar inte grundprinciperna – det krävs fortfarande vårdrelation, behov och i normalfallet samtycke.”
Med detta menas att ni får läsa det som är relevant för uppgiften kring barnets inskrivning. Genom att ta del av ÖD nyfödd, Slutanteckning nyfödd i barnets journal samt ÖD Mödravård och slutanteckning post-partum i vårdnadshavarens journal bör ni få den information som är relevant inför den första kontakten, till exempel uppgifter om amningsplan. Vid behov inhämtas därefter samtycke för att ta del av ytterligare journaluppgifter.
|
|
|
|
|
|
Nu har ni påbörjat vattkoppsvaccinationerna och det verkar som det flyter på bra. Föräldrarna verkar glada över att barnen blir erbjudna vaccination!
Som alltid när man startar något nytt så kan det smyga sig in buggar i systemet, och vi har blivit uppmärksammade om att det hände med roboten och dess kodning. Det upptäcktes i slutet av förra veckan och det ska förhoppningsvis vara löst till nästa vecka.
Sedan har det kommit frågor om batchnumret. Det är batchnumret på kartongen som ska anges. När ett vaccin innehåller flera enheter får varje enhet ett eget nummer, i det här fallet injektionsflaska med pulver och spädningsvätska i förfylld spruta. Det färdigblandade vaccinets batchnummer är det som står på kartongen.
På kompetensdagen diskuterades risken för smitta till yngre syskon efter vaccination, och risken för smitta till små syskon på grund av vaccination är försumbar och extremt mycket lägre än om barnet insjuknar i vattkoppor. Om det vaccinerade barnet utvecklar feber och exantem med blåsor (synnerligen ovanligt) ska det inte krama sitt nyfödda syskon hud mot hud. Alla 18-månadersbarn ska erbjudas vaccination oavsett ålder på syskon.
|
|
|
|
|
|
Att barn kräks efter peroral läkemedelsadministrering är vanligt, särskilt bland yngre barn. Även vuxna patienter kan kräkas efter läkemedelsintag. Ofta uppstår då osäkerhet kring ifall en ny dos bör ges eller inte.
Nu finns ett nytt regionövergripande beslutstöd i händelse av att ett barn eller vuxen kräks i anslutning till peroral administrering av läkemedel. Dokumentet omfattar all vårdpersonal som ordinerar, förskriver eller ger råd om läkemedelsanvändning till barn eller vuxna. Observera att rutinen inte ger en sjuksköterska rätten att fatta beslut gällande ny dos, då beslutet att ge en ny dos är läkarens ansvar.
Länk till rutinen
|
|
|
|
|
|
Verksamheter tillhörande Region Uppsala beställer vaccin genom Agresso. Information för hur man gör detta finns på intranätet
För privata verksamheter sker beställning via leverantör, exempelvis MSD, Oriola eller Tamro. Information för hur man gör detta finns på smittskyddets hemsida
|
|
|
|
|
|
|
|
Du kan prenumerera på Rikshandbokens nyhetsbrev. I nyhetsbrevet kan du se vad som är nytt på Rikshandboken och läsa om nyheter som berör barnhälsovården. Registrera dig här
|
|
|
|
|
|
|
|
Viktiga samtal om solvanor
På Rikshandboken finns råd om om hur man skyddar barn från UV-strålning och pedagogiska verktyg och stödmaterial för att underlätta föräldrasamtal om solskydd.
|
|
|
|
|
|
|
|
Grunda Sunda Vanors samtalsmodell är en evidensbaserad modell som fokuserar på ett öppet nyfiket bemötande och en helhetssyn på familjens levnadsvanor. Utbildningen riktar sig till sjuksköterskor och läkare som arbetar med barnhälsovård.
När: 18 maj, klockan 8:30-16:00
Var: Via Teams
Anmäl er här senast den 24 april
|
|
|
|
|
|
Välkomna till en frågestund och ett erfarenhetsutbyte kring allt som rör språkutveckling, språkscreening, diskussioner om era barn, logopedremisser och annat där en barnhälsovårdslogoped kan vara till hjälp.
Inför mötet:
Vi ber dig att tacka ja eller nej via kallelsen så att vi kan planera mötet på bästa sätt. Observera att mötet ställs in om färre än fem deltagare är uppkopplade vid mötets start. Därför är det viktigt att så många som möjligt svarar på kallelsen i god tid. Alla deltagare ombeds ha fungerande mikrofon och kamera aktiverade under mötet – det gör samtalet både trevligare och mer engagerande.
Varmt välkommen!
När: 21 maj, klockan 13-14
10 juni, klockan 13-14
Var: Via Teams
Länk till respektive konsultation finns här
|
|
|
|
|
|
|
Missa inte årets SUF-konferens 21 maj i Engelska parken
Dagen handlar om hur du kan jobba med stöd och bemötande i möten med föräldrar som har intellektuell funktionsnedsättning, NPF eller andra kognitiva svårigheter – och bidra till goda uppväxtvillkor för barn.
Läs mer och anmäl dig här
|
|
|
|
|
|
|
Varmt välkomna till ett kurstillfälle gällande den nya rutinen amningssamtal och amningsplan.
Under kursen går vi igenom:
-
Amningsformulär och amningsplan, hur går rutinen till
-
Dokumentationen av amningsplan och hur följer vi upp mödrahälsovårdens arbete med amningsplanen
-
Amningsblocket, hur kan vi använda det i patientmötet
Vi kommer även ha tid för att gå igenom era funderingar och eventuella frågor. Maila gärna in frågor i förväg till therese.norrman@akademiska.se
Det är obligatoriskt för alla BHV-sjuksköterskor att gå kursen vid något tillfälle.
Allt om rutinen kan du även läsa i den publicerade riktlinjen ”Amningssamtal med föräldrar till barn inom BHV”
Säkerställ att kamera och ljud fungerar innan mötet börjar.
När: 22 maj, klockan 11:00-12:00 eller 29 maj, klockan 13.00-14:00
Var: Via Teams
Länk till respektive utbildningstillfälle finns här. Ingen föranmälan.
|
|
|
|
|
|
Stödjande och främjande insatser till föräldrar genom individuellt föräldraskapsstöd är en viktig och central uppgift för barnhälsovården.
I utbildningen Enskilda föräldrasamtal på BVC behandlas syfte, bakgrund och rutiner för screening med EPDS, enskilt samtal med den icke-födande föräldern samt de stödsamtal som genomförs av BHV-sjuksköterskan. Utbildningen är obligatorisk för BHV-sjuksköterskor som inte deltagit i utbildningen tidigare.
När: 27 augusti och 10 september, klockan 8:30-16:30 båda dagarna
Var: Information om plats kommer senare
Anmäl er här senast den 15 augusti
|
|
|
|
|
|
SAVE THE DATE
Höstens kompetensdagar är den 8 och 13 oktober (samma innehåll båda dagarna).
Information om innehåll och anmälningslänk kommer efter sommaren, men boka gärna in datumen redan nu.
|
|
|
|
|
|
Syftet med utbildningen är att kursdeltagarna ska få grundläggande kunskaper om barnhälsovårdens mål, innehåll och metoder samt möjlighet att öva på praktiska moment. Kursen är obligatorisk för alla nyanställda BHV-sjuksköterskor och läkare som inte har gåttt kursen tidigare. Även ST-läkare i allmänmedicin är välkomna att anmäla sig.
När: Vecka 48, 23 - 27 november, klockan 8:30 - 16:30 varje dag
Var: Islandsgatan 2 i Uppsala
Anmäl er här senast 22 november
|
|
|
|
|
|
