|
|
 |
Nyhetsbrev från Biblioteksutveckling – mars 2026
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vi var runt 250 personer som samlades i Uppsala den 4 mars kring folkbibliotekens demokratiska uppdrag. Vilken känsla att träffas över länsgränser och samtala om viktiga frågor! Konferensen ”Uppdrag demokrati – vi kliver fram tillsammans” gav nya insikter, idéer och bränsle in i det fortsatta arbetet. I en uppföljande enkät efter konferensen fick vi även en fingervisning om vilka insatser som önskas framöver, för att stärka det demokratifrämjande arbetet ännu mer. Så håll utkik efter demokratifrukostar och annat framöver. Det våras för demokratiarbetet!
Några nedslag i detta nyhetsbrev
- Demokratifokus på biblioteken i Östhammar
- Shared reading med femteklassare på Tärnsjö bibliotek
- Demokratin kräver mod – uppföljning efter demokratikonferensen
- Aktuella böcker av länets författare
- Språknätet: Digital föreläsning om barns språkmiljöer och TAKK
- Svenskarna och internet: Valspecial 2026
Trevlig läsning!
Eva, Fia, Karin, Lotta och Ulrika
Biblioteksutveckling Region Uppsala
|
|
|
|
|
|
|
Kulturhuset Storbrunn i Östhammar – med bland annat bibliotek, biograf, ungdomsgård och plats för evenemang.
Biblioteken i Östhammars kommun har program denna vår på temat demokrati och yttrandefrihet, med anledning av att det är valår. Exempelvis planeras ett annorlunda panelsamtal med partierna som är representerade i kommunfullmäktige. I stället för traditionell debatt kring sakfrågor blir det ett samtal med fokus på ideologi och filosofi, med litterära influenser. Idén är att främja en mer reflekterande och icke-polariserande dialog.
Nina Brander Källman är bibliotekarie med programansvar vid biblioteken i Östhammars kommun. Hon berättar om hur biblioteken satsat extra på ett demokratifokus, inte minst på grund av valåret.
I slutet av mars arrangeras ett panelsamtal i kulturhuset Storbrunn i Östhammar med representanter för de politiska partierna i kommunfullmäktige. Det blir ingen vanlig debatt, utan fokus kommer att ligga på ideologi och politisk filosofi snarare än sakfrågor. Var och en av deltagarna har fått i uppgift att välja en bok, eller annat verk, som på något sätt har influerat deras politiska tänkande. Samtalet inleds med att deltagarna får presentera sina val, och sedan förs en diskussion utifrån det. Nina Brander Källman, som även modererar samtalet, förklarar detta annorlunda grepp:
– Jag tror att väldigt många människor är trötta på hårda, hetsiga debatter där det ses som en prestigeförlust att ändra sig eller hålla med någon annan. Jag hoppas att det här ska bli något annat, mer av ett reflekterande, icke-polariserande samtal.
Den 9 april uppmärksammas demokratin och yttrandefriheten på Öregrund bibliotek. Under en afton om på temat samlas två gäster med olika ingångar till ämnet. Först ut är Rémy Amahirwa, en i kommunen bosatt man med ursprung i Rwanda. Hans mamma är oppositionspolitikern Victoire Ingabire Umuhoza som sedan en tid tillbaka sitter fängslad i Rwanda för att ha bedrivit fredlig oppositionell verksamhet. Rémy kommer att berätta om sin mor och kampen för att få henne fri.
Rémy följs av Brit Stakston som är författare, mediestrateg och en av grundarna till reportagesajten Blankspot. Nina berättar:
– Brit föreläser under rubriken ”De offentliga samtalen”. Här ges verktyg för att förstå tre tätt sammanlänkade utvecklingsdrag: det växande globala missnöjet med demokratin, digitaliseringens dubbla ansikte och medieutvecklingens utmaningar. Brit kommer särskilt att lyfta det globala perspektivet för att knyta ihop det hela med Rwanda och Rémy.
Syftet med programverksamhetens tematik, menar Nina, är att lyfta fram den demokratiska processen. Biblioteket ska naturligtvis inte ta ställning i olika frågor, utan – helt i enlighet med den så kallade ändamålsparagrafen i Bibliotekslagen – ”verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.” Genom annorlunda panelsamtal, lokalpolitisk representation, föreläsningar och global utblick bidrar biblioteken i Östhammar till precis det. Ett demokratifrämjande arbete som verkar lokalt, precis där invånarna befinner sig.
Läs mer om programverksamheten på biblioteken i Östhammars kommun
|
|
|
|
|
|
|
|
Caroline Wänlund arbetar på Heby bibliotek och hade tidigare ansvar för bland annat barn och unga. Hon är också utbildad läsledare i shared reading och hade länge funderat på att utforska metoden tillsammans med skola och elever. En femteklass i Tärnsjö skola nappade på erbjudandet och boksamtalen kom igång. Hur gick det och vad händer nu?
Tärnsjö skola har tidigare utmärkt sig i den nationella tävlingen Den stora läsutmaningen, där skolans elever i fjärde klass vann tävlingen. Så varför inte ge klassen lite extra pepp med högläsning? Caroline tog kontakt med Tärnsjö skolas specialpedagog. Tillsammans bestämde de sig för att börja med en mindre grupp på 6–7 elever som fick delta i shared reading-träffar tillsammans med Caroline. Femteklasseleverna fick besöka Tärnsjö bibliotek vid tre tillfällen på höstterminen.
Trots att läsledare och barn bara träffades ett par gånger hann de med ganska många böcker och diskussionsämnen. Framför allt diskuterade gruppen handlingen och olika karaktärer i böckerna, deras känslor och de känslor som eventuellt väcktes hos läsaren. I boken Ellinor av Katarina Von Bredow uppstod till exempel frågan om varför man väljer att inte alltid berätta om sina problem för vuxna där hemma. Eleverna pratade också om hur det kan kännas att vara avundsjuk - eller att vara rädd. Caroline betonar betydelsen av att hon som vuxen verkligen lyssnar på barnen.
– Ibland behövs det inte mer än det. Det är kanske den viktigaste kompetensen. Även om man ibland önskar att man var en utbildad kurator.
Att läsa högt var inte alltid så lätt. En utmaning kunde vara att hålla eleverna fokuserade på texten. Det gällde att prova sig fram. Sista träffen hade Caroline med sig fingertrixare och kortade ner tiden för läsningen från 40 minuter till 20 minuter. Då gick det lättare att fokusera på texterna utan att störa varandra. De fick också tid att småprata både innan och efter läsningen.
Nu är samarbetet med skolan slut för den här gången. Men i biblioteksrummet fortsätter boksamtalen, och relationsbyggandet!
- Alla borde ha en Ruben av Katja Tydén, kapitel 5
- Oktober av Werner Aspenström, ur En bro av poesi
- Ellinor av Katarina von Bredow, kapitel 14
- Grottorna av Annika Norlin
|
|
|
|
|
|
|
|
Brit Stakston modererade konferensen Uppdrag demokrati, på Uppsala konsert och kongress den 4 mars.
Den 4 mars samlades cirka 250 biblioteksmedarbetare i Uppsala för att under en hel dag få reflektera över folkbibliotekens demokratiarbete. Vi har samlat vad de som var med på konferensen främst tog med sig därifrån. Om svaren skulle sammanfattas i endast en mening skulle den vara: Vi måste vara modiga och skapa utrymme för ett öppet samtal.
En av de tydligaste lärdomarna från dagen var att demokrati inte är något självklart eller permanent. Flera deltagare betonade att demokrati är en färskvara som behöver vårdas och praktiseras kontinuerligt. Biblioteken spelar en central roll genom att skapa rum där människor kan mötas, samtala och ta del av kunskap.
Samtidigt påmindes många om hur skör demokratin kan vara. Den insikten väckte ett behov av att ta bibliotekens demokratiska uppdrag på ännu större allvar. Flera deltagare menade att biblioteken behöver ta ett tydligare ansvar för att bidra till ett öppet och nyanserat offentligt samtal.
En återkommande reflektion handlade om värdet av de vardagliga mötena i biblioteket så som samtal vid informationsdisken, spontana diskussioner eller gemenskapen i ett program.
Flera uttryckte också att bibliotekarier ibland riskerar att bli sina egna hårdaste kritiker genom att fokusera på allt som ännu inte görs. I stället för att synliggöra den demokratiska betydelsen av det arbete som redan pågår.
Många deltagare menade att biblioteken ibland är för försiktiga när det gäller programverksamhet och offentliga samtal. Om biblioteken ska bidra till ett levande demokratiskt samtal behöver de också våga ta upp svåra eller kontroversiella frågor.
Samtidigt betonades att detta kräver kompetens och resurser. Att arrangera program där olika perspektiv möts behöver ofta en kunnig moderator som kan hålla samtalet konstruktivt. Men i detta finns praktiska utmaningar. Det är inte alltid de ekonomiska resurserna finns för att till exempel anlita moderatorer.
Flera reflektioner handlade om vikten av kunskap och MIK-kompetens. I en tid när fakta och åsikter ofta blandas samman blir det allt viktigare att kunna hantera oenigheter och att skilja mellan olika typer av oenighet, exempelvis mellan faktafrågor och värderingsfrågor.
Flera deltagare fastnade för begreppet intellektuell ödmjukhet. Det vill säga att vara öppen för att ens egen förståelse kan vara begränsad. För biblioteken innebär detta ett ansvar att stärka människors tillgång till kunskap och kritiskt tänkande, oavsett bakgrund.
Flera deltagare betonade att biblioteken kan utveckla fler former för samtal – inte bara traditionella föreläsningar där publiken lyssnar, utan även format där människor aktivt möter varandras perspektiv. Samarbeten med föreningsliv, ungdomar och andra lokala aktörer lyftes också fram som viktiga sätt att stärka bibliotekets roll i lokalsamhället.
En annan viktig insikt från dagen var betydelsen av att bibliotekssektorn samlas och stärker varandra. Man är inte ensam i sin vilja att arbeta mer aktivt med demokrati. Denna insikt kan leda till fler samarbeten och därigenom ett större gemensamt mod. Så – låt oss kliva fram tillsammans, för att stärka demokratin.
|
|
|
|
|
|
|
|
I februari kom Markus Grönholms bok Vad män gör. Det är Hebybons andra kriminalroman. Liksom i den första boken utspelar sig handlingen i Uppland. Mäns tystandskultur står i centrum och författaren utforskar hur toxisk manskultur kan fortsätta i ett slags tyst medgivande. Här beskrivs både mord, människohandel och prostitution.
I sju år har Ann-Mari Jönsson, professor i latin vid Uppsala universitet och Ingemar Struwe, läkare och insektsexpert, arbetat med att översätta Carl von Linnés svenska fauna från latin till engelska. För första gången går nu The Swedish fauna (Fauna Suecica) att läsa på ett modernt språk. I boken framgår att Linné var minst lika intresserade av djur, inte minst småkryp, som av växter.
Religionshistorikern David Thurfjell kom i januari ut med boken Anspråkstagen. Människans bot mot meningslösheten. Det är en essäbok som utforskar känslan av meningslöshet som drabbar så många, inte minst unga, i dagens samhälle. Med hjälp av stora tänkare genom världshistorien och egna reflektioner tar sig Thurfjell an ämnet. Att vara tagen i anspråk, att känna sig behövd, menar författaren, är viktigt för att mota bort känslan av meningslöshet.
I mitten av mars kom boken Det står någon vid grinden av Katarina Kieri. Elma tillbringar som alltid sommaren hos farmor vid Torne älv. Men något är annorlunda denna sommar, det är inte lika roligt och Elma känner sig ensam. En dag träffar hon Reine, han verkar bära på flera hemligheter. Sommaren blir mer spännande än 12-åriga Elma kunnat ana.
|
|
|
|
|
|
|
När: 15 april, klockan 8.30–9.30 eller 20 april, klockan 13.30–14.30.
Var: digitalt, via Teams
Forskaren Karolina Larsson föreläser om barns olika språkmiljöer, undervisning och TAKK. Under 2025 disputerade Karolina med sin avhandling om språkmiljöers betydelse för barns språkutveckling. Under lärtillfället kommer hon att dela med sig av resultat och slutsatser. Särskilt fokus kommer att läggas på hur tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) används och fungerar, dels som specialpedagogiskt verktyg, dels som språkutvecklande arbetssätt för flerspråkiga barn.
Målgrupp: Verksamheter inom Språknätet – en samverkan inom Uppsala län kring de yngsta barnens språkutveckling.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
När: 28 april, klockan 9.00–9.50
Var: digitalt, via Teams
Välkommen till en samtalsträff med Svenska PEN, för både inspiration och erfarenhetsutbyte inför Banned Books Week 5–11 oktober.
Lovisa Reimers Olai och Hanna Nordell från Svenska PEN berättar om materialet som finns att använda under Banned Books Week. Vi får också höra om en specialsatsning utifrån boken Bröderna Lejonhjärta – ett tips för läslovet kanske?
Under mötet vill vi gärna höra om hur ni tänker arbeta med Banned Books Week i år. Vilka erfarenheter vill ni dela från Banned Books Week 2025 och hur tänker ni inför 2026 års vecka?
Anmälan via formulär
|
|
|
|
|
|
|
Välkommen till kompetensfrukostar med demokratitema, som vi helt enkelt valt att kalla för demokratifrukostar. Dessa liknar formatmässigt våra kompetensfrukostar, som vi anordnat i flera år. Oftast är de 50 minuter, men ibland något längre.
Vilken roll kan folkbiblioteken ha för det demokratiska samhällets utveckling? Hur skapar vi motståndskraft mot det som skakar i samhället och hur navigerar vi när gränsen mellan fakta och fiktion blir allt svårare att urskilja?
Under 2026 bjuder vi in till en serie frukostar där vi undersöker demokratins villkor här och nu, i vår närmiljö och i världen. Genom olika perspektiv och röster utforskar vi vad som står på spel, och vad vi kan göra.
Samtal spelar roll – välkommen till ett forum där vi för dem tillsammans!
Demokratifrukostarna är ett samarbete mellan Region Uppsala, Region Gävleborg och Region Stockholm.
Fler demokratifrukostar är under planering – håll utkik!
|
|
|
|
|
|
|
När: 21 april, klockan 9.00–10.30
Var: Livesändning
Hur påverkar internet våra politiska ställningstaganden inför valet 2026? Vilka kanaler litar vi på – och vilken roll spelar sociala medier, influencers och AI i det demokratiska samtalet? Internetstiftelsen lanserar sin rapport Svenskarna och internet – valspecial 2026 genom ett livesänt webbinarium.
Under livsändningen presenteras de viktigaste insikterna om det digitala politiska landskapet inför valet. Rapporten ger aktuella och spännande insikter om:
-
Väljarnas kanalval – från poddar och lokaltidningar till Tiktok och partiers egna webbplatser
-
Politiska samtal på nätet, hat, hot och självcensur
-
AI:s roll i politiken och hur tekniken kan påverka valet
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
Den 5–6 november anordnas konferensen Mötesplats profession – forskning i Uppsala. Årets tema är ”Makten över biblioteken – makten på biblioteken”.
Har du erfarenheter från ett utvecklingsprojekt, utredningsarbete eller aktuell forskning som kopplar till temat? Då kan du skicka in ett abstract senast den 31 maj. Nytt för i år är att du kan välja om du vill presentera ditt bidrag som föreläsning, poster, workshop eller lightning talk.
Läs mer om konferensen och skicka in abstract
|
|
|
|
|
|
|
|
Artikel: Lesersørvis på Stenhagenbiblioteket – reflektioner och tips. Digiteket har återpublicerat artikeln från vårt nyhetsbrev i februari, om Stenhagenbibliotekets gedigna arbete med Lesersørvis. Sedan tidigare finns även decemberbrevets inslag publicerat på Digiteket: Så arbetar Bibliotek Uppsala med Lesersørvis. Roligt att Bibliotek Uppsalas arbete med metoden uppmärksammas nationellt och att deras tips och tankar når ut till fler.
Artikel: Från yttrandefrihet till digital manipulation – demokratins nya frontlinjer. En essä av mediestrategen Brit Stakston, som beskriver de olika sårbarheterna i en hotad demokrati och vad de kan bero på. Hon framhåller också vilka motkrafter som finns. Demokratisk utbildning och källkritik, forum för genuina möten och kunskapens försvar är några viktiga vägval som kan vända utvecklingen. Hoppet finns i människors förmåga att att samtala och tillsammans stöta och bryta idéer med varandra. Essän har ursprungligen publicerats i SKR:s skrift Yttrandefriheten och demokratin.
Uppmaning till biblioteken: Bidra till Digitekets valupptakt! Under 2026 kommer Digiteket att ha extra fokus på att publicera och sprida fortbildning som rör demokrati och hur biblioteken arbetar inför valet i september. Ditt bibliotek kan vara med och bidra till inspiration!
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kulturrådet har samlat in goda exempel på läs- och skrivfrämjande insatser för barn och unga, som gjorts utanför skolans område. De presenteras i magasinet Duka för läsning och skrivande. En kokbok med smakprov för läslust och skrivglädje.
En av insatserna är NPF-klubben: en trygg plats för läsning och gemenskap, som Uppsala stadsbibliotek håller i samarbete med Föreningen Autism Uppsala län, Infoteket och Habiliteringen.
|
|
|
|
|
|
|
|
NPF-klubben riktar sig till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i åldern 8–12 år. Klubben träffas på biblioteket i en anpassad miljö som är trygg och förutsägbar. Barnen får utforska böcker och berättelser på sina egna villkor. Klubben arbetar med ett vidgat textbegrepp och erbjuder aktiviteter som exempelvis bokskapande, speldesign, hieroglyftecknande och animering.
Andra exempel från skriften handlar om arbetet med en läshund på Bromölla bibliotek och satsningen Läsa äger i Kristinehamn, en insats som riktar sig till barn under sommarlovet.
Ladda ner eller beställ skriften på Kulturrådets webbplats
Samlingssida: Kulturrådets idébank för läsning och skrivande
|
|
|
|
|
|
Läsning för livet – litteraturens och läsningens betydelse för vår existensiella hälsa. Skriften sammanfattar i text och bild den digitala Läsfrämjandeträff som Kulturrådet och Läsrådet arrangerade i december 2025. I skriften möter du medverkande från träffen, bland andra Simona Ahrnstedt, Jenny Jägerfeld och Jonna Bornemark. På Kulturrådets webbplats kan du ladda ner skrifterna från tidigare träffar.
Tillgängligt kulturliv. Kulturrådets återrapportering av deras arbete med den funktionshinderspolitiska strategin under 2025. Där beskrivs bland annat att det inom de läsfrämjande bidragen har beviljats medel till flera projekt för att arbeta med tillgänglighet och delaktigt på folkbibliotek. Inom Bokstart ser Kulturrådet en tendens att fler folkbibliotek genomför uppsökande insatser och stöd till barn och familjer med funktionsnedsättning. Kulturrådet kommer under 2026 att i samarbete med MTM ta fram en forskningsöversikt om arbetssätt och metoder för tillgänglig läsning på folkbibliotek.
Democracy Report 2026: ”Unraveling The Democratic Era?”. Den tionde demokratirapporten från V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet släpptes den 17 mars. Det är dyster läsning. I 44 länder minskar yttrandefriheten. Tre fjärdedelar av jordens befolkning lever idag under auktoritärt styre. USA är det land som står för den snabbaste förändringen och kan inte längre räknas som en liberal demokrati. På listan över länder med högst demokratiindex hittar vi Sverige på en andraplats (Danmark ligger först). Läs mer om rapporten och dess resultat på Göteborgs universitets webbplats. Här kan du även läsa en kommenterande text av Carl Heath.
|
|
|
|
|
|
|
Vill du lyfta demokratifrågor för barn och unga på ditt bibliotek inför valet? På Barnens bibliotek finns material samlat som handlar om demokrati, källkritik, barnkonventionen och förbjudna böcker. Där finns boktips, artiklar och quiz men också utskrivbart material som bokaffischer, tipspromenader och skrivövningar.
Samingssidan på Barnensbibliotek.se
|
|
|
|
|
|
|
Hotade ord är en del av Svenska PEN:s verksamhet och satsningen riktar sig till bibliotek och skolor, som vill arbeta med yttrandefrihet, hotade röster och förbjudna böcker. Hotade ord är både en kunskapsbank och ett nätverk.
På webbplatsen kan du kostnadsfritt ladda ner material och på sikt fylls sidan på med tips och inspiration. Det enda du behöver göra för att få tillgång till materialet är att registrera dig via sidans formulär.
Svenska PEN:s kunskapsbank Hotade ord och rätten att läsa
|
|
|
|
|
|
Biblioteksutveckling Region Uppsala arbetar med regional biblioteksverksamhet.
Vårt uppdrag är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i Uppsala län.
|
|
|
|
|
|
