|
|
 |
Nyhetsbrev från Biblioteksutveckling – februari 2025
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Februari är kanske inte allas favoritmånad, men den ger en föraning om våren med dess efterlängtade ljus. Och som vi behöver ljusglimtar nu, när omvärldens mörker omsluter oss. Glädjande nog är det gott om sådana glimtar i årets första nyhetsbrev.
Läs om biblioteken i Tierp som tar tillgänglighetsarbetet ett steg längre. Ta del av ett nytt stående inslag i våra utskick: tips på aktuella böcker skrivna av länets författare, eller med kopplingar till vårt län. Vi kan också glädjas åt årskurs fyra i Tärnsjö skola i Heby kommun, som vann den stora läsutmaningen – och där skolan samarbetat nära med folkbiblioteket för att stärka läslusten.
Förhoppningsvis får du även inspiration och ny kunskap genom de lärtillfällen som vi bjuder in till. Närmast uppmärksammar vi Källkritikens dag den 13 mars genom en konferens i nya Agnes kulturhus i Gävle. Och den 2 april är det universell utformning på bibliotek som står i fokus. Båda fortbildningarna är exempel på samarbeten som vi har med andra regionala biblioteksverksamheter i landet. På tal om ljusglimtar.
Trevlig läsning!
Lotta Åstrand
Enhetschef Kulturutveckling
|
|
|
|
|
|
|
Bibliotekets nya skyltprogram har enhetliga och tydliga skyltar, med bildstöd till texterna.
Biblioteken i Tierps kommun har arbetat målmedvetet med att öka tillgången till biblioteksverksamhet på landsbygden. Nu har de fokuserat på att öka tillgängligheten i sina lokaler och verksamheter. Med hjälp av projektmedel och Begripsam har de kommit en bra bit på väg. Kunskapen finns, liksom en plan för arbetet framåt.
Biblioteken i Tierps kommun har under flera år arbetat med att öka tillgängligheten. Med hjälp av Stärkta bibliotek har tillgången till biblioteksverksamhet på landsbygden förbättrats genom bland annat meröppet, bokautomater, kapprumsbibliotek, Kråkbiblioteket på öppna förskolan och uppsökande bibliotekscykel. Dessa insatser är nu implementerade som en del av bibliotekens ordinarie arbete.
Tierps bibliotek består av huvudbiblioteket i Kulturhuset Möbeln samt biblioteken i Karlholm, Skärplinge, Söderfors samt Örbyhus.
I den sista ansökningsomgången för Stärkta bibliotek ville biblioteken i Tierp ta tillgänglighetsarbetet ett steg längre. De sökte och fick medel för tillgänglig skyltning samt utformning av texter på affischer, i broschyrer och på webbplatsen. I projektet samarbetade de med Begripsam, som har stor vana av att göra tillgänglighetsinventeringar.
Begripsam började med en genomgång av bibliotekets lokaler i Kulturhuset Möbeln, inklusive kulturhusets foajé. De har även handlett personalen och hållit workshops i skyltning. Lokalgenomgången bidrog till att både lyfta problem som redan var kända hos personalen och belysa brister i tillgänglighet som de inte sett tidigare. En del av det som behöver åtgärdas ligger utanför bibliotekets handlingsutrymme. Exempelvis har vissa problem skickats vidare till fastighetsägarna. Bibliotekspersonalen hoppas att de tar önskemålen på större allvar när Begripsam står bakom förslagen.
En arbetsgrupp på biblioteken har efter processen med Begripsam jobbat med att ta fram ett skyltprogram. Nu börjar en hel del att komma på plats, även om det förstås finns saker kvar att göra. Genom att ta ett steg i taget görs bibliotekens skyltning successivt mer tillgänglig. Begripsams personliga handledning av personalen har ökat kunskapen, exempelvis när det handlar om att skriva begripligt. Det tar man sedan med sig i det fortsatta arbetet med webb, affischer och inlägg i sociala medier.
Under arbetets gång har bibliotekspersonalen försökt tänka utanför de traditionella ramarna. Ett konkret exempel är en fråga som de arbetar med just nu: Hur kan de skapa en bra och tydlig koppling mellan ett exemplars placering i biblioteket och motsvarande placering i den publika katalogen? Låntagarna ska kunna hitta rätt utan att behöva fråga eller leta allt för mycket.
Biblioteket vill även göra det tydligt för barn och vuxna vad som finns på Hcf och Hcg, utan att tala ”bibliotekariska” eller hamna i förutbestämda åldersangivelser. Klurigt! Men kanske kan en lösning vara att använda maskotar och emojier? Visst låter det både galet och roligt på en och samma gång? Framtiden får helt enkelt visa hur väl det experimentet faller ut.
Med andra ord, det finns anledning att göra ett återbesök hos Tierps bibliotek i ett kommande nyhetsbrev!
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala län är rik på författare och litteratur. Som ett nytt inslag i Biblioteksutvecklings nyhetsbrev tipsar vi nu om aktuella böcker skrivna av författare som bor eller har kopplingar till länet. Syftet är att lyfta litteraturen och synliggöra lokala författare.
Under oxveckorna i början av året utkommer numera ett stort antal böcker inom olika genrer från landets förlag. I den rika litterära floran hittar vi flera verk av uppländska författare och böcker som utspelar sig i Uppsala.
Bland annat släpper Knivstabaserade Camilla Lagerqvist den andra delen i spänningsserien Detektiv Tillman som utspelar sig i 1920-talets Uppsala. I Glaselefanten anlitas privatdetektiven Ester Tillman och hennes medhjälpare för att lösa ett fall med kopplingar till främlingsfientlighet och stadens mörka historia i form av det rasbiologiska institutet.
Den rumänske religionshistorikern Mircea Eliade var aktiv under 1900-talet och en av världens främsta uttolkare av religiös symbolik och mytbildning. För första gången ges nu hans centrala verk De religiösa idéernas historia ut på svenska i tre delar. Den första delen släpps i februari och har översatts från originalspråket franska av poeten och essäisten Bo Gustavsson, bosatt i Uppsala.
I februari kommer även Svartskogen, ännu en spännande bok för mellanåldern av Mia Öström, barn- och ungdomsboksförfattare från Uppsala. Under ett ungdomsläger i Svartskogen sker konstiga saker, i en berättelse om ensamhet, oväntad vänskap och hur naturen slår tillbaka mot människor som skövlar och förstör.
|
|
|
|
|
|
|
Under hösten 2024 pågick tävlingen ”Den stora läsutmaningen”. Den uppmuntrar Sveriges fjärdeklassare att öka läskondisen, ordförrådet och läslusten. Vinnare och rekordhållare i tävlingen blev klass fyra på Tärnsjö skola i Heby kommun. Ett nära samarbete mellan lärare, skolbibliotek och folkbibliotek främjade läsivern hos eleverna, som var och en läste drygt två timmar per dag.
Under tävlingsperioden läste 47 000 elever i hela landet gick i mål hela 1 148 888 timmar. I snitt har varje elev läst ungefär 20 minuter om dagen, och för Tärnsjöeleverna blev det alltså mångdubbelt mer. Läraren gjorde en stor insats i att engagera eleverna och avsätta gott om tid för läsning, i samarbete med kommunens skolbibliotekarie.
Skolbibliotekarien tipsade under bokprat om de böcker som skolan hade klassuppsättningar av. Det skapade ett lässug, och många elever passade även på att önska andra böcker som då köptes in via skol- eller folkbiblioteket.
I Heby kommun finns ett nära samarbete mellan skol- och folkbibliotek. Personalen har gemensamma möten då de förmedlar information mellan verksamheterna, diskuterar inköp av böcker och planerar aktiviteter för barn och unga på biblioteken. Eleverna i Tärnsjö hade också en fast tid varje vecka på det närliggande folkbiblioteket, där de fick hjälp av personalen att hitta böcker. Många barn besöker dessutom biblioteket på fritiden.
Jeanette Bjarås, verksamhetsledare för folkbiblioteken i Heby kommun, berättar:
– Vi kan förstå varför just den här klassen har vunnit. De tipsar varandra om böcker, läser samma bokserier och genrer i omgångar och pratar verkligen om vad de läser i klassen. Härligt att se, vi är så stolta över dem!
Vinnarklassen från Tärnsjö får en klassresa till Astrid Lindgrens Vimmerby och många andra fina vinster. Se vinnarceremonin här (Youtube)
|
|
|
|
|
|
|
Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet träder i kraft den 28 juni. Lagen genomför det europeiska tillgänglighetsdirektivet och ställer bland annat krav på e-böcker. Men enligt en statlig utredning krävs grundlagsändringar för att direktivet ska kunna tillämpas fullt ut i Sverige.
I Sverige omfattas e-böcker av ett grundlagsskydd, antingen genom tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen (de så kallade mediegrundlagarna). En statlig utredning konstaterar att det krävs ändringar i mediegrundlagarna för att kraven i det europeiska tillgänglighetsdirektivet ska kunna tillämpas för e-böcker i Sverige.
Ändringar i grundlagarna kan bara genomföras efter två riksdagsbeslut med ett val emellan. Utredningen föreslår att samtliga författningsförslag ska träda i kraft den 1 januari 2027.
Mer information om grundlagsändringen på MTM:s webbplats
MTM:s samlade information om den nya tillgänglighetslagen och information om vad det innebär för biblioteken
|
|
|
|
|
|
|
När: 13 mars, klockan 9–15.30
Var: Agnes kulturhus, Slottstorget 1, Gävle
När villkoren för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning förändras sätter vi källkritik högst på agendan. Välkommen till en konferens på Källkritikens dag, fylld av föreläsningar, samtal och workshoppar.
Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, föreläser utifrån sin bok Källkritik. Enhetschef Peter Björkman från Umeå stadsbibliotek, berättar om arbetet med kunskapsförmedling.
På eftermiddagen erbjuds fyra olika sessioner som deltagarna får välja mellan. Det blir också en guidning av Gävles nya kulturhus.
Arrangemanget är ett samarbete mellan biblioteksutveckling i Region Dalarna, Gävleborg och Uppsala samt Gävle kommun.
Arrangörer: de regionala biblioteksverksamheterna i Gävleborg, Dalarna och Uppsala samt Gävle kommun.
Mer information och anmälan
Sista anmälningsdag: 6 mars.
|
|
|
|
|
|
|
När: 17 mars, klockan 9–9.50
Var: Digitalt, via Teams
Välkommen till en kompetensfrukost med fokus på ungas kulturvanor förr och nu. Ungas kulturvanor förändras inte mycket, men kulturvanorna skiljer sig åt hos olika unga. Det visar en ny rapport från Kulturanalys. Mari Nilsson, utredare och analytiker på Kulturanalys, berättar om resultaten och om hur vi kan förstå dem. Det finns även utrymme för frågor.
Tillfället riktar sig till bibliotekspersonal, skolpersonal, kultursamordnare och andra intresserade av ungas kultur inom Uppsala län.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
När: 2 april, klockan 9.00–11.00
Var: Digitalt
Universell utformning handlar om att skapa verksamhet som är tillgänglig för så många som möjligt, redan från början. Utgångspunkten är den mänskliga mångfalden. Universell utformning är ett åtagande i Funktionsrättskonventionen och ett arbetssätt som offentlig verksamhet behöver använda sig av. Hur kan vi förstå begreppet och arbetssättet i relation till bibliotek?
Linda Stjernholm, doktorand vid Lunds universitet och tidigare bibliotekarie med fokus på tillgänglighet, ger en introduktion till universell utformning och dess koppling till biblioteksverksamhet.
Vi får därefter konkreta exempel på hur Stockholms stadsbibliotek och Höganäs bibliotek har jobbat utifrån universell utformning på olika sätt.
Målgrupp: Alla som arbetar på folkbibliotek i Uppsala län, Västra Götalandsregionen och Sörmlands län.
Lärtillfället arrangeras av Biblioteksutveckling Region Uppsala och Biblioteksutveckling Västra götalandsregionen.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
|
Tisdagen den 1 april hålls vårens sista träff i serien Barnrätt i praktiken.
Temat är biblioteksrummet.
Webbinarieserien fokuserar på hur folkbiblioteken kan arbeta barnrättsbaserat genom praktiska exempel.
Mer information på Digiteket
|
|
|
|
|
|
|
|
Barnrätt i praktiken är ett samarbete mellan flera regionala biblioteksverksamheter och Digiteket.
|
|
|
|
|
|
|
Artikel: ”Vänta inte på att ungdomarna ska komma till er”
Återkommande bok- och skrivklubbar, ett omfattande mangabibliotek och unga läsambassadörer - biblioteken i Söderköping, Gislaved och Halmstad har valt olika sätt för att nå och engagera unga i sina verksamheter. Biblioteken berättade om sina satsningar under ett webbinarium i serien Barnrätt i praktiken och för att nå fler finns nu en artikel som sammanställer innehållet. Den är författad av vår verksamhetsutvecklare Eva Norrbelius och omfattar även reflektionsfrågor och tips på läsning för ytterligare fördjupning.
Kurs: Hbtq+ på folkbibliotek
Kursen går igenom grundläggande hbtq+-begrepp, kortfattad hbtq+-historia och kunskap om vad normer är och hur de påverkar oss. Dessutom får du förslag på hur du kan arbeta med hbtq+ på ditt bibliotek samt en introduktion om arbetsmiljö och diskrimineringslagen. I de nio lektionerna ingår även checklistor, mallar, diskussionsfrågor och tips på vidareläsning.
|
|
|
|
|
|
|
|
KB bygger en helt ny söktjänst vid sidan av det befintliga Libris webbsök. Den ska på sikt ersätta den äldre. Vilka syften och mål finns för nya Libris sök?
Henrik Ardesjö är utvecklingsledare på KB, med den nya söktjänsten på sitt bord. Läs en intervju med honom på KB:s webbplats: Vad är visionen för den nya söktjänsten Libris?
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Den 5 mars hålls en digital träff om nya Libris sök, arrangerad av Regionbibliotek Stockholm. Om bakgrunden, utvecklingen av tjänsten och om framtida funktioner. Det blir även en demonstration och tid för att ställa frågor. Den digitala träffen är öppen för biblioteksmedarbetare i hela landet. Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
Hela landet läser (pdf). Dokumentation från en digital läsfrämjandeträff som Kulturrådet och Läsrådet arrangerade 5–6 december. I skriften finns samtal om livelitteratur med introduktion av läsambassadören, litteratur som beredskap, kommunpoesi, nordiska utblickar, rapport från läsningens utkanter bland mycket annat. Som en röd tråd genom läsfrämjandeträffen löper frågan om lika rättigheter men olika förutsättningar. Mer information finns på Kulturrådets webbplats.
Beredskapsplan gör det synligt vad bibliotek kan bidra med i krig Artikel i Biblioteksbladet, där vår verksamhetsutvecklare Karin Ågren intervjuas om bibliotekens beredskapsarbete. Vi får även veta mer om den utbildning i att skriva beredskapsplaner för bibliotek som pågår. Utbildningsserien är ett samarbete mellan sex regionala biblioteksverksamheter i Blekinge och Kronoberg, Halland, Jönköping, Uppsala, Västmanland och Västra Götaland och riktar sig till både chefer och beredskapsansvariga. I Uppsala län är det fem kommuner som deltar.
Litteratur och läsfrämjande åtgärder för de nationella minoritetsspråken 2022–2024 (pdf). Slutredovisning av Kulturrådets uppdrag att arbeta med litteratur- och läsfrämjande åtgärder för de nationella minoritetsspråken. I rapporten identifieras flera viktiga förutsättningar för läs- och litteraturfrämjande arbete. Främst betonas betydelsen av en långsiktigt hållbar finansiering och att verksamheter blir mindre beroende av tillfälliga medel och satsningar. Kulturrådet bedömer att det finns goda förutsättningar för att stärka flernivåsamverkan, exempelvis inom befintliga uppdrag som Bokstart och Kulturrådets bidrag för läsfrämjande insatser och planerad utgivning. Läs mer om slutredovisningen på Kulturrådets webbplats.
|
|
|
|
|
|
Biblioteksutveckling Region Uppsala arbetar med regional biblioteksverksamhet.
Vårt uppdrag är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i Uppsala län.
|
|
|
|
|
|
