SmittUpp 

I detta nummer

• Ny kollega på Smittskyddsenheten
• Mässling
• Elimineringsplan för hepatit B & C
• Säsongssmittor
• Säsongsvaccinationer inklusive pneumokocker
• Anmälningsplikt för vattkoppor och RS-virus
• Ökad förekomst av gonorré i Sverige
• Nyheter från Strama
• Kalendarium

Ny kollega på Smittskyddsenheten

Mässling

Under festivalen Urkult som pågick 30 juli–1 augusti nära Sollefteå i Västernorrland, har flera personer blivit smittade av mässling vilket beskrivits utförligt i media. Smitta har även spridits från personer som fått mässling på festivalen. Mässlingsfallen är spridda över Sverige och en person i Uppsala län har insjuknat i mässling kopplat till Urkultfestivalen. Nästan alla smittade är ovaccinerade.

Är man vaccinerad med 2 doser eller haft mässling har man ett bra skydd mot mässling. Den som är osäker på sitt skydd mot mässling kan rådgöra med sin vårdcentral. För den som bor i Uppsala län är det gratis att få vaccinet om det tas på en vårdcentral.

När mässling sprids i Sverige kommer smittan oftast från person som smittats utomlands, vilket även var fallet i det aktuella utbrottet. Det är därför viktigt att se över sitt skydd mot mässling inför utlandsresa och vid behov vaccinera sig.

Mässling är en mycket smittsam sjukdom. Symtomen brukar börja med hög feber, hosta och ögonirritation. Efter några dagar kommer utslaget som börjar i ansiktet och sedan sprider sig till resten av kroppen. Ibland, särskilt hos små barn, kan sjukdomen bli allvarlig med komplikationer som lunginflammation och hjärninflammation.

Den som misstänker att den fått mässling ska kontakta sjukvården. Det är viktigt att ringa först och inte åka direkt till en mottagning. Det är för att undvika att andra ska smittas. Den som är osäker på sina symtom kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Mer information finns här:

Om mässling i korthet — Folkhälsomyndigheten

Tema: Mässling - Vaccin funkar Folkhälsomyndigheten

Var uppmärksam på prickar och utslag hos vårdtagare | Region Uppsala

Personal inom vård och omsorg:

Vägledning för vaccination av personal inom vård och omsorg — Folkhälsomyndigheten

Smittskydd - personalinfektioner

Elimineringsplan för hepatit B och C

År 2016 fastställde WHO målet att till år 2030 eliminera hepatit B och hepatit C som allvarliga hot mot folkhälsan. Med eliminering avses 90 % reduktion av nya infektioner och 65 % reduktion av dödlighet orsakad av hepatit B eller C.

Alla medlemsländer i WHO, inklusive Sverige, har antagit dessa elimineringsmål. Medlemsländerna har utarbetat sina egna elimineringsplaner. Man började 2022 med elimineringsarbetet för hepatit C och nu har arbetet för hepatit B påbörjats.

De föreslagna åtgärderna i de två elimineringsplanerna överlappar till viss del varandra men infektioner med hepatit B-virus och hepatit C-virus skiljer sig åt på flera punkter. Detta gäller exempelvis epidemiologi, primära målgrupper och möjligheter till prevention och botande behandling.

För hepatit B har primärprevention genom vaccination en avgörande roll medan vaccin saknas mot hepatit C. Den högst prioriterade åtgärden för att eliminera hepatit B i Sverige är att öka provtagning framför allt hos personer som är födda i medel- och högendemiska områden, följa upp och vid behov behandla. För detta krävs ökade insatser för att nå både nyanlända och de som varit i Sverige länge.

I Sverige är ca 90 % av alla nydiagnostiserade fall av hepatit B smittade utomlands, vanligen i ett tidigare hemland. Antalet nyupptäckta fall har sjunkit från ca 2 000 fall år 2015 till 660 fall 2023.

Diagrammet här nedan visar antalet anmälda fall av hepatit B i Region Uppsala de senaste åren. Stapeln för 2026 avser januari - augusti.

Säsongssmittor

Smittspridningen av covid-19 har ökat i början av hösten men från de mycket låga nivåer som noterades under sommaren. Då rapporterades 1–4 fall per månad, jämfört med 13 fall hittills i september.

Säsongsvaccinationer inklusive pneumokocker

Influensavaccination av vård- och omsorgspersonal

Personal inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa, exempelvis på sjukhus, särskilda boenden för äldre (SÄBO) och inom hemtjänsten rekommenderas att vaccinera sig. Smittskyddsenheten vill uppmana arbetsgivare inom vård- och omsorgsverksamheter att göra det enkelt för personalen att vaccinera sig. Om vaccinationen är kostnadsfri och lättillgänglig, det vill säga erbjuds på arbetsplatsen under arbetstid, ökar vaccinationstäckningen. Influensavaccination hjälper till att skydda både individen och omsorgstagarna mot sjukdom.

Informationsträff om säsongsvaccinationerna

Vi på Smittskyddsenheten kommer att informera om säsongsvaccinationerna och pneumokockvaccination på Digital informationsträff om säsongsvaccinationerna 2026–2027 den 9 oktober kl. 13:30-15:00. Passa på att anmäla dig redan nu via länken!

Mer information finns här:

Säsongsvaccination i Uppsala län - för vårdgivare

Smittskydd - Pneumokockvaccination av riskgrupper

Vaccination mot pneumokockinfektion — Folkhälsomyndigheten

Vägledning för hälso- och sjukvårdspersonal om vaccination mot covid-19 — Folkhälsomyndigheten

Vaccination mot influensa — Folkhälsomyndigheten

Anmälningsplikt för vattkoppor och RS-virus

Från och med 1 november 2026 införs anmälningsplikt för vattkoppor och RS-virusinfektion. 

Anmälan av vattkoppor

Fall av vattkoppor, oavsett ålder, ska anmälas av behandlande läkare som ställt klinisk diagnos. Formuläret för klinisk anmälan av vattkoppor kommer att likna formulären för mässling och röda hund. Behandlande läkare ska anmäla vattkoppor om en klinisk diagnos av vattkoppor har ställts, oavsett om vårdbesöket är digitalt eller fysiskt, och oavsett patientens ålder. Anmälan ska göras oavsett om patienten är provtagen eller inte. En kliniskt ställd diagnos behöver inte bekräftas av ett laboratorietest.

Folkhälsomyndigheten har förtydligat att det bara är läkare som ska göra anmälan när läkare diagnosticerar vattkoppor. Diagnosen kan ställas vid fysiskt eller digitalt besök eller annat sätt som gör att man är säker på diagnosen (t.ex per telefon om ett syskon har tidigare klar diagnos). Sjuksköterskor som diagnosticerar vattkoppor ska inte göra klinisk anmälan.

Folkhälsomyndigheten är medveten om att majoriteten av diagnosticerade fall i primärvården därmed inte kommer att anmälas.

Mer information finns här: Information om anmälningsplikt för vattkoppor och RS-virusinfektion — Folkhälsomyndigheten

Ökad förekomst av gonorré i Sverige

Sedan slutet av 1990-talet har antalet fall av gonorré ökat i Sverige. År 2025 rapporterades fler än 4 000 fall, i mitten av 1990-talet var det omkring 200–300 fall per år. I Region Uppsala minskade fallen under 2024 och 2025 men nu ser vi en uppgång igen. Samtidigt ökar också antibiotikaresistensen hos gonorrébakterien Neisseria gonorrhoeae. Folkhälsomyndigheten befarar att komplikationerna av gonorré kan bli vanligare framöver på grund av den ökade incidensen och antibiotikaresistensen som försvårar behandling.

Bra att tänka på när det gäller gonorré:

• Det är vanligt att män får besvär från urinröret och att kvinnor får vaginala besvär, men många är också symtomfria.
• Gonorré kan smitta via vaginalt, analt och oralt sex. Vilket prov som ska tas avgörs utifrån sexualanamnesen. Ta gärna hjälp av dessa frågor: Provtagningsfrågor STI.
• Gonorré kan orsaka ögoninfektion om ögat kommer i kontakt med genitalsekret från en person som har gonorré.
• En patient med gonorré ska alltid hänvisas till venereologmottagningen på Akademiska sjukhuset för behandling och smittspårning.

Hitta stöd och information gällande gonorré på vår hemsida:

Gonorré - smittsam sjukdom

Nyheter från Strama

Rapportera utfört Strama-uppdrag på vårdcentral senast 15 november

Vårdcentraler i Region Uppsala får ett årligt ersättningsgrundande uppdrag från Strama. Utfört uppdrag rapporteras till Strama senast 15 november. Mer information finns här.

Nästa års uppdrag kommer att presenteras på Strama-eftermiddagen för lokalt smittskydds- och antibiotikaansvariga (LSA) 9 december. Inbjudan till den kommer inom kort att skickas till alla LSA.