|
|
 |
Nyhetsbrev från Biblioteksutveckling – oktober 2024
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Äntligen fick jag ropa äntligen! För lite mer än en vecka sedan fick vi veta vem som blir årets nobelpristagare i litteratur. Han Kang – en stor författarfavorit som jag läst det mesta av. Efter att ha läst Han Kangs bok Levande och döda om den sydkoreanska militärdiktaturens brutala behandling av ett studentuppror 1980 i staden Gwangju, blev besöket på platsen extra omskakande för mig.
Förutom att litteraturen återigen uppmärksammats i nobelsammanhang kan vi glädjas åt att Bibliotek Uppsala fått utmärkelsen Årets mobila bibliotek. Vår utsända verksamhetsutvecklare Karin fick en tur med biblioteksbussen Calle och ett smakprov på en prisad verksamhet. Läs om den resan, och om mycket annat, i ett synnerligen fullmatat nyhetsbrev.
Trevlig höstläsning!
Lotta Åstrand
Enhetschef Kulturutveckling
|
|
|
|
|
|
|
Biblioteksbussen Calle omgiven av höstens färger. Foto Karin Ågren.
Biblioteksbussarna i Uppsala vinner priset Årets mobila bibliotek. Priset delas ut av Svensk biblioteksförening. Verksamheten uppmärksammas för sitt förändringsarbete, som bygger på medborgardialog och samverkan. De har testat nya läsfrämjande metoder och turlistan har gjorts om helt. ”Med sitt tydliga landsbygdsfokus har biblioteksbussarna stärkt sina funktioner som mötesplatser”, skriver juryn i sin motivering.
En tanke i utvecklingsarbetet är att bussarna i ännu högre utsträckning ska vara en del av Bibliotek Uppsala. Att de ska motsvara biblioteksverksamheter med läsfrämjande arbete och aktiviteter – även om de är på hjul. Därför har man också valt att kalla dem för biblioteksbussar i stället för bokbussar.
Förändringsarbete som involverat medborgarna
I Uppsala finns två biblioteksbussar, Barbro och Calle. Sedan 2020 har denna mobila verksamhet genomgått stora förändringar och resultatet av detta prisas nu av Svensk biblioteksförening. Förändringsarbetet var en del i en långsiktig utvecklingsplan. Verksamheten har utökats med två bibliotekarietjänster för bussarna med fokus på läsfrämjande för barn och unga. Dessutom tillkom biblioteksbussen Calle, som invigdes 2021. En utgångspunkt i de behov som finns hos invånare och samarbetsparter har väglett arbetet. Juryn premierar användarorienteringen i sin motivering: ”Genom medborgardialoger och samverkan med lokala aktörer, har invånarnas delaktighet ökat och lagt grunden för en verksamhet som utgår från användarnas reella behov.”
Testa och utveckla nya metoder för läsfrämjande
Båda biblioteksbussarna har barn- och vuxenavdelning, med flexibel inredning och ett medieutbud som kan anpassas efter om turerna går till förskolor, skolor eller allmänhet. Varje vardag rullar bussarna ut på både dags- och kvällsturer, bemannade med en bibliotekarie. Det går dessutom turer på lördagar. Svensk biblioteksförening uppmärksammar även det läsfrämjande arbetet som sker inom verksamheten. Förutom att använda sig av beprövade metoder finns det hos biblioteksbusspersonalen en vilja att testa och utveckla nya tillvägagångssätt. Vidare lyfter juryn fram den mobila verksamhetens arbete för och med nationella minoriteter, och att främja den samiska kulturen.
På Bibliotek Uppsalas webbplats sammanfattas anledningarna till varför deras mobila verksamhet fick priset. Det är för det långsiktiga arbetet med att:
-
bli en ännu bättre mötesplats på landsbygden
-
öka bussarnas tillgänglighet särskilt för barn, unga och äldre
-
anpassa sig efter invånarnas behov
-
utveckla det läsfrämjande arbetet för barn och unga
Artikel och kortfilm om prisvinnarna på Svensk biblioteksförenings webb
Läs mer om biblioteksbussarna på Bibliotek Uppsalas webbplats
Läs också Biblioteksutvecklings Karin Ågrens inslag här nedanför, där hon skriver om sin åktur med den prisade biblioteksbussen.
|
|
|
|
|
|
Busschauffören Leif och bibliotekarien Camilla, redo för avfärd. Foto Karin Ågren.
En strålande vacker oktoberdag följer jag med biblioteksbussen Calle på en tur. Med på åkturen är också Camilla Käck, bibliotekarie och Leif Westgärds, chaufför. Under de drygt sju timmar vi är ute och åker stannar vi både hos enskilda besökare och gör längre stopp. Att biblioteksbussarna är värdefulla för landsbygdsbefolkningen råder det inget tvivel om.
Uppsalas biblioteksbussar har olika turer nästan varje dag. Vissa turer går till skolor och förskolor. Stopp hos enskilda personer sker alltid på dagtid medan de längre stoppen på cirka en timme är senare på eftermiddagen eller kvällen. Medan Camilla är relativt ny som bibliotekarie på bibliotek Uppsalas uppsökande enhet har Leif ett par decenniers erfarenhet av att köra biblioteksbussen. Men Leif kör inte bara bussen, han agerar också som biblioteksassistent. Det är han som tar hand om utlån och återlämning vid de olika stoppen medan Camilla tipsar om böcker och hjälper till med reservationer. Leif är anställd av Gamla Uppsala buss och hyrs in av Bibliotek Uppsala. På frågan om vilka turer han tycker är trevligast dröjer inte svaret; att köra biblioteksbuss är roligast!
Leif och Camilla är välkända längs turen. De har själva ofta bra kunskap om sina besökare och de hjärtliga hälsningsfraserna när vi stannar är ömsesidiga. Under dagtid har Camilla en lista av personer som vill bli uppringda när bussen närmar sig. Det är framförallt äldre personer som utnyttjar den tjänsten. Flera har gjort reservationer i förväg och kommer in och hämtar sina bokhögar. Andra har bett Camilla att på förhand leta upp böcker som skulle passa just dem. Det är det personliga mötet som gör det så roligt att åka biblioteksbuss, tycker både Leif och Camilla.
Trots att utbudet på bussen är begränsat finns något för alla. Barnboksavdelningen har böcker för alla åldersgrupper samt flera faktaböcker för barn och unga. För den äldre målgruppen finns mer eller mindre alla kategorier som på ett icke-mobilt bibliotek, men i mindre omfattning.
– Ibland tror jag att en del besökare tycker att det kan vara lite skönt med det begränsade utbudet. Det blir mer överskådligt, funderar Camilla.
Bibliotekarierna som arbetar med biblioteksbussen är inte främmande för att pröva nya sätt att nå fler. I somras provade de nya hållplatser på sådana ställen där sommarlediga gärna är, som till exempel kommunens badplatser. Och ibland får bibliotekets digitala robotkatt följa med på turen, det brukar framförallt barnen tycka är toppen. Under höstlovet planerar personalen att förvandla bakre delen av bussen till ett escape room, med deckartema. Bussen kommer då att åka en extra tur för att nå fritidsklubbarna.
När vi närmar oss slutet på turen har skymningen börjat falla. Efter sista stoppet, där jag både fått prata fotboll och tipsa om böcker om amfibier, har det mörknat helt ute. Vi rullar in i garaget under Uppsala stadsbibliotek strax efter klockan 19.30 och parkerar Calle bredvid busskollegan Barbro. Av Camilla får jag en snabb visning även av bussen Barbro, som ger mersmak. Oktoberkvällen är mörk och kall när jag vandrar hemåt men själv bär jag på de varmaste känslor efter en eftermiddag med Leif, Camilla och Calle.
Karin Ågren, Biblioteksutveckling Region Uppsala
|
|
|
|
|
|
|
Presentation om bibliotekens demokratiska uppdrag, med utrymme för samtal och reflektion.
I förra veckan höll Biblioteksutveckling en workshop om demokratiuppdraget med bibliotekspersonalen i Östhammar. Tidigare har vi haft liknande workshoppar i både Håbo och Knivsta kommun. Poängen med dessa lärtillfällen är att öka förståelsen av demokratiuppdraget med syfte att stärka yrkesrollen och biblioteket i beslut, urval, prioriteringar och kommunikation.
Det demokratifrämjande arbetet sker hela tiden, på våra folkbibliotek. I program och aktiviteter, i kunskapsförmedlingen, i det fysiska rummet och i den uppsökande verksamheten. Överallt och varje dag verkställs folkbibliotekens demokratiska uppdrag. Ibland uppstår dilemman kring målkonflikter och gränsdragningar. Att arbeta på en insititution som vilar på grundlagens värderingar samtidigt som den ska värna fri åsiktsbildning kräver navigeringsförmåga. Då är det hjälpsamt att veta på vilka grunder man kan agera och det i sin tur förutsätter en trygghet med uppdraget.
Förmiddagen i Östhammar inleddes med några ord om demokratins villkor och status i världen. Bibliotekslagen skärskådades och sattes i relation till grundlagen. Centrala begrepp som fri åsiktsbildning, allsidighet och neutralitet hamnade under lupp och vi lyfte målkonflikter och svåra avvägningar. Men viktigast av allt var de samtal som vi hade tillsammans, utifrån den egna verksamheten och de situationer som kan uppstå i arbetsvardagen.
Marianne Pauhlson är enhetschef för kultur och bibliotek i Östhammars kommun. Hon menar att genom en workshop skapas utrymme för att diskutera svåra situationer i relation till lagstiftning och centrala begrepp. På så sätt kommer man mer på djupet med frågorna. Marianne resonerar vidare:
– Det är bra att göra den här typen av workshop med Biblioteksutveckling, som har förarbetat kring detta och kan bidra med ett slags utifrånperspektiv på frågorna.
Är du också intresserad av en workshop i ämnet? Hör av dig till
ulrika.danielsson@regionuppsala.se eller karin.agren@regionuppsala.se
|
|
|
|
|
|
|
|
När: 31 oktober, klockan 9–12
Var: Digitalt, via Teams
Tillfället syftar till att ge grundläggande kunskap om totalförsvar och beredskap och hur bibliotek kan bli en del av sin kommuns arbete med beredskap. Förmiddagen innehåller föreläsningar från bland annat olika myndigheter samt samtal om praktisk erfarenhet av beredskapsarbete från några folkbibliotek runt om i landet.
Lärtillfället är ett samarrangemang mellan de regionala biblioteksverksamheterna i Region Halland, Region Uppsala och Region Jönköpings län.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
När: 21 november, klockan 9–11
Var: Digitalt, via Zoom
Ett nationellt erfarenhetsutbyte och inspirationstillfälle om bibliotek och UX/tjänstedesign, med intressanta exempel från verksamheter runt om i landet.
Lärtillfällen med erfarenhetsutbyte och inspiration om UX och tjänstedesign på bibliotek är ett årligt återkommande inslag. De samarrangeras av flera regionala biblioteksverksamheter, däribland Biblioteksutveckling Region Uppsala.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
När: 22 november, klockan 9–9.50
Var: Digitalt
Hur står det till med medieplaneringen på folkbiblioteken? Jonas Söderholm, forskare vid Högskolan i Borås, har undersökt bibliotekens mediestrategiska arbete och släpper i dagarna en ny rapport i ämnet.
I denna frukost berättar han om sin studie som bidrar med en fördjupad kunskap om vad som är aktuellt och viktigt för biblioteken idag. Studien kan ge underlag och inspiration för det egna bibliotekets mediestrategiska utvecklingsarbete. Den kan också skapa nya diskussioner av hur policy kan tolkas utifrån hur samhället ser ut idag, och i påverkansarbete gentemot beslutsfattare.
Efter presentationen finns det möjlighet att ställa frågor.
Arrangeras av Biblioteksutveckling Region Uppsala i samverkan med Region Gävleborg.
Anmälan via formulär (Forms)
|
|
|
|
|
|
|
När: 26 november, klockan 8.30–10.00
Webbinarium om läsfrämjande för ungdomar.
Webbinarieserien är ett samarrangemang mellan de regionala biblioteksverksamheterna i Region Jönköping, Region Kalmar, Västra Götalandsregionen och Region Uppsala.
Mer info kommer på Digiteket
|
|
|
|
|
|
|
När: 27 november, klockan 13.30–16
Var: Digitalt
Biblioteksutveckling arrangerar en kunskapsdag för samverkan mellan bibliotek, länslogopedi, barnhälsovård och öppen förskola. Mer information kommer.
Anmälan via formulär (Forms)
|
|
|
|
|
|
|
När: 28 november, klockan 8.30–9.30
Var: Digitalt, via Teams
Arbetar du med facklitteratur och vill veta mer om hur du kan stödja biblioteksbesökarna att hitta trovärdig information i form av forskning? Janet Wamby från Högskolan i Halmstad, tidigare bibliotekschef i Falkenberg, förklarar vad öppen vetenskap är och ger några exempel på hur det går att arbeta med detta på folkbibliotek.
Arrangeras av Biblioteksutveckling Region Gävleborg i samverkan med Region Uppsala.
Mer information kommer.
|
|
|
|
|
|
|
När: 29 november, klockan 8.30–9.30 (första tillfället)
Var: Digitalt
Det här är första tillfället i en digital utbildningsserie som vänder sig till dig som ska skriva en beredskapsplan för bibliotek. Kursen ges vid fem tillfällen från 29 november till 10 april. Varje träff är mellan klockan 8.30 och 9.30 och består av en blandning av föreläsning, samtal och konkreta tips.
Utbildningsserien är ett samarrangemang mellan flera regionala biblioteksverksamheter, däribland Biblioteksutveckling Region Uppsala.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
När: 3 december, klockan 9.15–10.15
Var: Digitalt
Var med och fira Internationella funktionsrättsdagen med oss! Hur kan vi möjliggöra delaktighet och inflytande i praktiken för personer med funktionsnedsättning? Och vad kan ett sådant arbete leda till? Ta del av hur folkbiblioteken i Strängnäs och Uppsala har arbetat.
Detta är den femte fristående träffen i fortbildningsserien Funkis i fokus – ett samarrangemang mellan Biblioteksutveckling Region Uppsala och Sörmland.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
När: 11 december, klockan 8.30–9.30, samt valfritt eftersnack 9.30–10.30
Var: Digitalt, via Teams
Välkommen till ett fristående webbinarium i föreläsningsserien AI i bibibliotek, som kopplar AI till folkbibliotekens uppdrag och verksamhet. Marcin de Kaminski, internetforskare och internetanalytiker, kommer att prata om AI och biblioteken utifrån etik, integritet och demokrati.
Lärtillfället riktar sig till både medarbetare och chefer på folkbibliotek i hela landet. Föreläsningsserien är ett samarbete mellan regionala biblioteksverksamheter.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
Save the date
När: 18 december, klockan 9–9.50
Var: Digitalt, via Teams
Det är i skärningspunkten mellan kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, demokrati och digitalisering vi hittar bibliotekens MIK-uppdrag. Men hur kan folkbiblioteken arbeta med MIK i praktiken? Vilken är bibliotekens roll och hur kan den bli tydligare för användarna såväl som för andra parter i samhället? Och hur kan trösklarna sänkas så att fler får möjlighet att delta i det demokratiska samhället? Marika Alneng, medförfattare till den nya boken MIK i praktiken – biblioteken visar vägen, resonerar kring dessa frågor under kompetensfrukosten.
Mer information kommer.
|
|
|
|
|
|
Stärkt kapacitet. Redovisning av bidraget Stärkta bibliotek 2021–2023. Nu har Kulturrådet presenterat sin slutredovisning av uppdraget Stärkta bibliotek. Rapporten fokuserar på vad satsningen har inneburit för folkbiblioteken. Den lyfter även avtryck och utmaningar inom Stärkta bibliotek, lärdomar för Kulturrådet och hur flernivåsamverkan sett ut samt en framåtblick. Analysen visar att satsningen har varit både kapacitetsstärkande och metodutvecklande. Det tillitsbaserade förhållningssättet, med utgångspunkt i kommunernas formulerade behov och förutsättningar, har varit framgångsrikt. Utmaningen kvarstår i att säkerställa att de framsteg som gjorts inom Stärkta bibliotek kan bibehållas och utvecklas även utan det specifika projekstödet.
Nya stigar – en guide till samisk biblioteksverksamhet (pdf). Boken är skriven av Hanna Karolina Schimmer vid Samernas bibliotek, och utgiven av Sámediggi/Sametinget. Syftet är att öka samisk inkludering genom att utveckla den samiska biblioteksverksamheten. Guiden bidrar med strategier och praktiska verktyg för att stödja samiska språk, kultur och identitet i biblioteksmiljön. Ladda ned eller beställ boken på Samernas biblioteks webbplats.
|
|
|
|
|
|
|
Internetstiftelsens årliga undersökning Svenskarna och internet presenterades i slutet av september. Här är några resultat i korthet.
- I stort sett alla svenskar använder internet, även de flesta pensionärer.
- De få som står utanför den digitala tillvaron är alla äldre och särskilt vanligt är det bland kvinnor över 75 år.
- Det är också de äldre som har störst behov av hjälp med digitala tjänster och enheter. Hjälpbehovet femdubblas bland de äldsta över 75 år.
- Även bland yngre svenskar är hjälpbehovet stort: var femte vuxen behöver hjälp med det digitala.
- Unga vuxna agerar i högre grad än äldre för att säkerställa korrekt information i samhällsnyheter de läst på nätet.
- Sociala medier får svenskarna att ta del av fler samhällsnyheter, särskilt bland yngre generationer.
Ta del av hela undersökningen på Internetstiftelsens webbplats
Internetvanor och -användning undersöks regelbundet i olika studier, men de visar nästan inget om hur det är för personer med funktionsnedsättningar. Därför görs undersökningen Svenskarna med funktionsnedsättning och internet, SMFOI. Nu är rapporter och resultat klara för SMFOI 2023. Här är några resultat i korthet:
- Vissa skillnader i användning av internet har jämnats ut, främst när det gäller sociala medier och att använda internet för nöjen.
- Ju mer komplexa e-tjänsterna är, desto större blir skillnaderna i användning mellan personer som har eller inte har funktionsnedsättning.
- Personer med funktionsnedsättning tycks utsatta för allvarlig brottslighet via nätet.
- Appar anses mer problematiska än webbsidor.
- Personer inom normen är mindre känsliga för dålig design – det gör dem till dåliga testpersoner vid utveckling.
En viktig slutsats är att det i designfaser krävs involvering av användare som kan uppleva tjänsterna som svåra att använda. Om extremanvändare medverkar i utvecklingen av en tjänst och anser att de fungerar väl kommer även andra grupper att uppleva tjänsten som lätt att använda.
Undersökningen genomförs vartannat år av Begripsam tillsammans med Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna, genom forskningsprojektet CoDeAc och i samarbete med Post- och telestyrelsen, PTS.
Ta del av resultaten av SMFOI på Begripsams webbplats
Webbinarium 25 oktober: Analyser av Svenskarna med funktionsnedsättning och internet (SMFOI), med Begripsam
|
|
|
|
|
|
|
Påminnelse efter Banned Books Week Sverige: Har du eller dina kollegor upplevt att någon otillbörligt har försökt påverka bibliotekets bestånd eller verksamhet under 2024? Rapportera in det genom att fylla i ett formulär som Svensk biblioteksförening och Banned Books Week Sverige har tagit fram.
Syftet är att skapa en bättre bild av frekvensen och vilken typ av otillbörlig påverkan från politik och allmänhet som förekommer. Förhoppningsvis kan vi även få veta mer om var detta sker, på vilken grund och om det leder till åtgärd på biblioteken.
Mer information och länk till formuläret
|
|
|
|
|
|
|
Digitalidag är en samverkansplattform och nätverk som består av mer än 375 aktörer. De verkar för att öka den digitala inkluderingen och delaktigheten i Sverige. Initiativet är sedan januari i år en del av Post- och telestyrelsen, PTS.
Besök Digitalidags webbplats och läs om årets inriktning och mål för Digitalidag 2024 och ta del av stödmaterialet Digitalidag-paketet.
|
|
|
|
|
|
|
Sveriges läsambassadör för 2024–2026 är Agnes Török. Fokus för den nya läsambassadören kommer att vara livelitteratur, ungas psykiska hälsa och läsning bortom storstäderna. Bakom utnämningen av läsambassadören står Läsrådet, som är ett rådgivande organ inom Kulturrådet.
Agnes Török är en spoken word-poet, författare, dramatiker och teaterregissör. Hon är Sveriges sjunde läsambassadör och efterträder Nioosha Shams. Uppdraget är på två år.
Mer information på Kulturrådets webbplats
|
|
|
|
|
|
Biblioteksutveckling Region Uppsala arbetar med regional biblioteksverksamhet.
Vårt uppdrag är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i Uppsala län.
|
|
|
|
|
|
