|
|
Biblioteksutveckling nyhetsbrev – september 2024
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ljusets kalender, Malmö stadsbibliotek.
Om läsandet bland barn och unga ska öka krävs fler läsfrämjande insatser i socioekonomiskt utsatta områden. Det konstaterar Kulturrådet i rapporten Stärkt läsning för unga. I höstens första nyhetsbrev delar vi med oss av inspirerande exempel om läsfrämjande och delaktighet från Malmö. Det är en av de kommuner i Sverige som har högst barnfattigdom och var femte invånare bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar. Under några dagar i slutet av augusti reste ett 15-tal biblioteksmedarbetare från länet dit, tillsammans med oss på Biblioteksutveckling Region Uppsala. Vi fick se och höra hur bibliotek och andra verksamheter i Malmö arbetar och samverkar, för att öka delaktigheten och jämna ut läsklyftorna.
Trevlig läsning!
Lotta Åstrand Enhetschef Kulturutveckling
|
|
|
|
|
|
|
Hela gänget samlade på Rosengårdsbiblioteket, resans första besöksmål.
I slutet av augusti åkte ett 15-tal biblioteksmedarbetare från länet, tillsammans med oss på Biblioteksutveckling, till Malmö. Det blev en inspirerande studieresa med många intressanta besöksmål. Resan avrundade Läsfrämjandelyftet och kickstartade bibliotekshösten för alla oss som följde med.
Två biblioteksmedarbetare från varje kommun i länet var inbjudna att följa med på resan, som anordnades av Biblioteksutveckling. Den blev Läsfrämjandelyftets grand finale – men också ett avstamp för fortsatt arbete med läsfrämjande och delaktighet.
I sammanhanget kan också nämnas Kulturrådets nya läsfrämjandebidrag Mer läsning, som kan sökas fram till 8 oktober. Bidraget gäller för utveckling av litteratur- och läsfrämjande insatser genom tidsbegränsade projekt. Syftet är att främja läsning för unga i områden med socioekonomiska utmaningar.
Rosengårdsbiblioteket. Det nya biblioteket är en välkomnande mötesplats för alla åldrar på tre våningar, som har olika funktioner. Lokalerna känns inkluderande, med en hållbar inredning där en del möbler har återbrukats från det gamla biblioteket. Inredningen har teman som skog, hav, dis och skymning med materialval i trä och naturfärger. På första planet finns reception, vuxenavdelning, drop-in-ytor, studieplatser, tidskriftshörna och scen. Plan två är inredd för barn och unga med mysiga läsplatser, sagorum och studieplatser, kafé och även personalytor. På tredje planet finns flexibla rum för till exempel co-working och en takterass.
Dawit Isaak-biblioteket. Ett bibliotek för yttrandefrihet på Malmö stadsarkiv, med förbjudna böcker och andra uttrycksformer. Läs mer om biblioteket i ett inslag nedan.
Garaget. Bibliotek och kreativ mötesplats, öppen för alla åldrar. De erbjuder bland annat skapande verksamhet, verktygsbibliotek, fröbibliotek och ett café som drivs av daglig verksamhet. Privatpersoner och föreningar kan anordna öppna arrangemang i Garagets lokaler på kvällar och helger. Tillsammans med bland annat Växtvärket deltog Garaget 2020–21 i hållbarhetsprojekt som mynnade ut i en praktisk guide – Gröna bibliotek.
|
|
|
|
|
|
Garaget, biblioteket som vill vara ditt vardagsrum i Malmö.
HelaMalmö. HelaMalmö är en organisation och en verksamhet, som finns på flera platser. Föreningens syfte är att verka för ett socialt hållbart samhälle, med särskilt fokus på unga människor i socioekonomiskt utsatta områden. I området Nydala finns en mötesplats, en mångfacetterad fritidsgård med flera olika aktiviteter. Bland annat erbjuds dans, gaming, gym och ett biblioteksrum i samarbete med Malmö stadsbibliotek. Verksamheten utgår från barns och ungas önskemål och grundläggande behov. De arbetar också uppsökande och relationsfrämjande. HelaMalmö grundades av Nicholas Lunabba, ungdomsledare, författare och debattör.
Embassy of Sharing. Ett stadsbyggnadsprojekt i stadsdelen Hyllie, med höga ambitioner gällande hållbarhet. Visionen för kvarteret Embassy of sharing är att skapa en inkluderande och nytänkande grön miljö för samarbete och kunskapsutbyte. Kulturförvaltningen i Malmö stad kommer att hyra cirka 1 700 kvadratmeter i det nya området, där det planeras ett nytt folkbibliotek, ett center för yttrandefrihet (Dawit Isaak-biblioteket) och en mötesplats för unga.
Malmö stadsbibliotek, med barnavdelningarna Kanini och Balagan samt avdelningen för unga, Krut. Kanini ligger på första våningen och riktar sig till barn 0–8 år. Avdelningen består av flera sagolika rum; från Gryningen till Skymningen via Bokskogen, Regnbågen och hela vägen in i den dunkla Skuggan. Balagan hittar man på andra våningen, i Ljusets kalender. Avdelningen beskrivs som ett extra vardagsrum för barn 9–13 år. Balagan betyder ”kaos” på flera språk, men också ”liten cirkus” och ”dockteater”. De vill vara ett bibliotek i rörelse, där barn är med på sina egna villkor. På våning tre i Ljusets kalender finns Krut, en kreativ mötesplats för unga och unga vuxna 14–30 år som vill arrangera, skapa eller förändra.
Vi träffade även Digitekets redaktion, som finns i stadsbibliotekets lokaler. De betonade särskilt Digitekets grund i kunskapsdelning och uppmanade till att bidra med innehåll. Man kan alltid bolla idéer och uppslag med redationen. Vi blev även påminda om lärplattformens samling med 23 vetenskapliga lärresurser, som tar avstamp i forskning och teorier om läsning, litteraturförmedling och biblioteksutveckling.
|
|
|
|
|
|
|
Vi frågade två deltagare om deras intryck från studieresan.
– Delaktigheten gick som en röd tråd genom vår resa i Malmö. Det säger Lotta Larsson och Helena Valdemarsson, båda verksamma vid biblioteket i Älvkarleby kommun. På biblioteken i Malmö noterade de ett fokus på att stötta familjer och uppmuntra barns och ungas delaktighet genom medskapande. Helena och Lotta nämner bland annat serieutställningen på Rosengårdsbiblioteket, av unga för unga. Och hur unga på flera bibliotek blivit tillfrågade hur de vill att rummet ska se ut:
– Barn och ungas intressen och kultur tas på allvar!
|
|
|
Tyck till-vägg på Krut, Malmö stadsbibliotek.
|
|
|
|
|
|
|
|
Ord har makt. Låna en fördjuden bok – på Dawit Isaak-biblioteket.
Ett besök under Malmöresan som gjorde stort intryck var Dawit Isaak-biblioteket. Det är ett bibliotek för yttrandefrihet och på hyllorna finns förbjudna böcker, böcker som har bränts eller censurerats. Även andra uttrycksformer, som musik, film och journalistik, är representerade. Biblioteket är unikt i sitt slag och – dessvärre – mer aktuellt än någonsin.
Alla förbjudna böcker som bibioteket har är försedda med en etikett i boken som informerar om utgivningsland, utgivningsår och orsak till förbudet. Bakom beståndet ligger ett stort research- och förvärvsarbete, och precis som alla bibliotek behöver de göra ett balanserat urval. Det var intressant att höra om hur orsakerna till censur och bokförbud har varierat över tid, genom att exempelvis moralsyn och politiska uppfattningar har förändrats – något som även påverkat de svenska folkbibliotekens urval genom åren.
Dawit Isaak-biblioteket har även facklitteratur om yttrandefrihet, censur, konstnärlig frihet och demokrati samt programverksamhet kopplad till dessa teman. Bibliotekets pedagogiska verksamhet riktas till skolklasser främst i högstadiet och gymnasiet, men visningar för yngre barn erbjuds också.
Biblioteket är engagerade i Malmö stads Förbjuden kulturvecka, som äger rum i oktober. De är dessutom medarrangörer av Banned Books Week Sverige, som du kan läsa mer om nedan. Dawit Isaak-biblioteket är ett samarbete mellan Malmö stadsarkiv, Biblioteken i Malmö, Svenska PEN och fristadsorganisationen ICORN.
|
|
|
|
|
|
|
Formgivning Banned Books Week Sverige: Albin Holmqvist.
Banned Books Week Sverige 7–13 oktober är ett sätt hålla samtalet om det fria ordet levande och ett kraftfullt försvar för allas rätt att läsa.
Alla folkbibliotek länet kan ta del av det specialmaterial Svenska PEN har tagit fram för att uppmärksamma kampanjveckan i form av bokmärken, bokband (att klä de förbjudna böckerna i för skyltning) och klistermärken.
Banned Books Week Sverige arrangeras av Svenska PEN och Dawit Isaak-biblioteket i Malmö och är ett sätt hålla samtalet om det fria ordet levande och ett kraftfullt försvar för allas rätt att läsa. Boken är ett av de främsta sätten att sprida tankar och idéer. Förbjuds en bok förbjuds även de tankar och idéer den förmedlar.
Mer information om Banned Books Week Sverige på Svenska Pen:s webbplats
Se även tips på två lärtillfällen under Banned Books Week längre ner i brevet.
|
|
|
|
|
|
Har du eller dina kollegor upplevt att någon otillbörligt har försökt påverka bibliotekets bestånd eller verksamhet under 2024? Rapportera in det genom att fylla i ett formulär som Svensk biblioteksförening och Banned Books Week Sverige har tagit fram.
Syftet är att skapa en bättre bild av frekvensen och vilken typ av otillbörlig påverkan från politik och allmänhet som förekommer. Förhoppningsvis kan vi även få veta mer om var detta sker, på vilken grund och om det leder till åtgärd på biblioteken.
Mer information och länk till formuläret
|
|
|
|
|
|
När: 8 oktober, klockan 9–9.50 Var: Digitalt
Världen över utmanas yttrandefriheten när auktoritära krafter bli starkare. Författare hotas, litteratur förbjuds och trycket på några av demokratins viktigaste platser, skolor och bibliotek, hårdnar. Banned Books Week Sverige är ett sätt hålla samtalet om det fria ordet levande och ett kraftfullt försvar för allas rätt att läsa. Under frukosten berättar vi mer om varför och hur böcker förbjuds, vilken roll biblioteken kan spela i att stärka den demokratiska motståndskraften samt introducerar de nätverk som finns regionalt, nationellt och internationellt kring frågan.
Medverkande: Hanna Nordell, verksamhetschef Svenska PEN och Lovisa Olai, projektledare Banned Books Week Sverige och kommunikatör Svenska PEN.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
När: 9–11 oktober, klockan 9–16 Var: Regionens hus, Storgatan 27, Uppsala
Välkommen att delta i en tredagarsutbildning till licensierad läsledare inom Shared reading. Det blir intensiva och omväxlande dagar då du som deltagare lär dig grunderna i metoden. Fokus ligger på praktiska övningar. Alla får möjlighet att prova på att leda en grupp, med både en prosatext och en dikt.
Kursledare: Henrik Wig.
Mer information och anmälan Anmäl dig senast 20 september.
|
|
|
|
|
|
När: 21 oktober, klockan 14–15.30 Webbinarium om läsfrämjande för de yngre barnen. Flera goda exempel från biblioteksverksamheter. Bland annat medverkar Uppsala stadsbibliotek och berättar om Ta över Läsfabriken-dagen.
När: 26 november, klockan 8.30–10.00 Webbinarium om läsfrämjande för ungdomar.
Webbinarieserien är ett samarrangemang mellan de regionala biblioteksverksamheterna i Region Jönköping, Region Kalmar, Västra Götalandsregionen och Region Uppsala.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
När: 31 oktober, klockan 9–12 Var: Digitalt, via Teams
Tillfället syftar till att ge grundläggande kunskap om totalförsvar och beredskap och hur bibliotek kan bli en del av sin kommuns arbete med beredskap. Förmiddagen innehåller föreläsningar från bland annat olika myndigheter samt samtal om praktisk erfarenhet av beredskapsarbete från några folkbibliotek runt om i landet.
Lärtillfället är ett samarrangemang mellan de regionala biblioteksverksamheterna i Region Halland, Region Uppsala och Region Jönköpings län.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
När: 21 november, klockan 9–11 Var: Digitalt
Ett nationellt erfarenhets- och inspirationstillfälle om bibliotek och UX, med intressanta exempel från verksamheter runt om i landet.
Lärtillfället är ett samarrangemang mellan flera regionala biblioteksverksamheter, däribland Biblioteksutveckling Region Uppsala.
Mer information kommer.
|
|
|
|
|
|
När: 22 november, klockan 9–9.50 Var: Digitalt
Hur står det till med medieplaneringen på folkbiblioteken? Jonas Söderholm, forskare på BHS, har undersökt bibliotekens mediestrategiska arbete och släpper senare i höst en ny rapport i ämnet. I denna frukost berättar han om sin undersökning.
Mer information kommer.
Läs en kort intervju med rapportförfattaren (Svensk biblioteksförenings webbplats)
|
|
|
|
|
|
När: 27 november, klockan 13.30–16 Var: Digitalt
Biblioteksutveckling arrangerar en kunskapsdag för samverkan mellan bibliotek, länslogopedi, barnhälsovård och öppen förskola. Mer information kommer.
|
|
|
|
|
|
När: 29 november, klockan 8.30–9.30 (första tillfället) Var: Digitalt
Det här är första tillfället i en digital utbildningsserie som vänder sig till dig som ska skriva en beredskapsplan för bibliotek. Kursen ges vid fem tillfällen från 29 november till 10 april. Varje träff är mellan klockan 8.30 och 9.30 och består av en blandning av föreläsning, samtal och konkreta tips.
Utbildningsserien är ett samarrangemang mellan flera regionala biblioteksverksamheter, däribland Biblioteksutveckling Region Uppsala.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
När: 3 december, klockan 9.15–10.15 Var: Digitalt
Var med och fira Internationella funktionsrättsdagen med oss! Hur kan vi möjliggöra delaktighet och inflytande i praktiken för personer med funktionsnedsättning? Och vad kan ett sådant arbete leda till? Ta del av hur folkbiblioteken i Strängnäs och Uppsala har arbetat.
Funkis i fokus är en fortbildningsserie om funkishyllor och lättläst, läsfrämjande på lika villkor och delaktighet. Träffarna är fristående. Detta är det femte tillfället i serien. Funkis i fokus är ett samarrangemang mellan Biblioteksutveckling Region Uppsala och Sörmland.
Mer information och anmälan (länk till formulär)
|
|
|
|
|
|
När: 9 oktober, klockan 8.30–10.30 Var: Digitalt
Bibliotekarier från Dawit Isaak-biblioteket delar med sig av insikter om hur biblioteksverksamheten kan vara en plattform för att främja fri åsiktsbildning. Hanna Sahlberg, erfaren Kina-korrespondent, fördjupar bilden genom att berätta om censurens konkreta uttryck i Kina och dess inverkan på människors tanke- och åsiktsfrihet.
Arrangeras av de regionala biblioteksverksamheterna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen och Västernorrland.
Mer information om webbinariet
|
|
|
|
|
|
När: 24 oktober, klockan 14.00–15.00 Var: Direktsänds via Zoom
Digiteket lanserar en ny kurs om öppen vetenskap. I samband med att kursen släpps håller KB och Digiteket ett webbinarium om öppen vetenskap i relation till folkbibliotek. Då finns även möjlighet att ställa frågor direkt till de som står bakom kursen och andra medverkande.
Mer information på KB:s webbplats samt på Digiteket (främst om själva kursen)
|
|
|
|
|
|
Läsecirklar för vuxna på folkbibliotek − mer än läsfrämjande? (pdf) Masteruppsats av Emma Lindgren, vid Institutionen för ABM, Uppsala universitet. I uppsatsen undersöker författaren hur bibliotekarier verksamma inom Bibliotek Uppsala ser på läsecirklar för vuxna och vad de kan ge deltagarna. En slutsats är att cirklarna, förutom det självklara i att de främjar läsning, även har potential att gynna kritisk reflektion. På så sätt är de i linje med bibliotekens demokratiska uppdrag.
Shared Reading med barn och unga. Läsledares erfarenheter av att leda läsgrupper med ungdomar i åldern 11–17 år (pdf). Masteruppsats av Pernilla Carlberg, vid Institutionen för ABM, Uppsala universitet. Läsledarna har, enligt undersökningen, uppmärksammat många positiva effekter av metoden. Det gemensamma meningsskapandet och att deltagarna hjälper varandra att förstå en text är exempel på sådana förtjänster. Shared Reading är en läsfrämjande metod, men gemensam läsning främjar också deltagarnas personliga utveckling och grupprelationer.
Regional biblioteksverksamhet som fortbildningsanordnare : en undersökning av strategier för utvecklingsarbete på svenska folkbibliotek (pdf) Masteruppsats av Julia Lindell, vid Institutionen för ABM, Uppsala universitet. Undersökningen bygger främst på drygt 500 enkätsvar från folkbiblioteksmedarbetare, som besvarat frågor kring fortbildning anordnad av regionala biblioteksverksamheter. Resultatet visar bland annat att fortbildningen generellt är uppskattad, men att den inte alltid möter lokala behov. För att implementera nya kunskaper behövs en främjande arbetsmiljö och noggrann förplanering. Hinder för tillämpning kan vara resursbrist och att tydlig anpassning till organisationens mål saknas.
Skolbiblioteken i planerna: en analys av kommunala biblioteksplaner 2024. I KB:s rapport konstateras att situationen inte är likvärdig mellan kommunerna vad gäller hur skolbiblioteken omskrivs och tar plats i biblioteksplanerna. Under sommaren har regeringen föreslagit en ändring av skollagen, som ska träda i kraft i juli 2025. Den kommande lagändringen har till syfte att tydliggöra och skärpa kraven på tillgång till bemannade skolbibliotek i Sverige.
Boken MIK i praktiken! Biblioteken visar vägen av Marika Alneng och Jonna Steinrud, BTJ Förlag. Finns snart att köpa där böcker säljs. En rykande aktuell text om bibliotekens MIK-uppdrag, som enligt författarna finns i skärningspunkten mellan kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, demokrati och digitalisering.
|
|
|
|
|
|
KB startar ett nytt råd för de nationella minoriteterna, som ska bidra till ökad kunskap i arbetet med bibliotekets samlingar. Rådet ska bestå av tre representanter per nationell minoritet, totalt 15 ledamöter.
Läs mer på KB:s webbplats
|
|
|
|
|
|
Biblioteksutveckling Region Uppsala arbetar med regional biblioteksverksamhet. Vårt uppdrag är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i Uppsala län.
|
|
|
|
|
|