|
|
 |
Nyhetsbrev från Biblioteksutveckling – mars 2025
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bild: Älvkarleby folkbibliotek i Skutskär, med nya böcker i förgrunden. Och nya bokhyllor i bakgrunden!
Att lyfta fram olika sätt som motiverar och inspirerar till läsning är ett prioriterat arbetsområde för Biblioteksutveckling Region Uppsala. Ibland testar vi något helt nytt, som nu när vi håller på att sjösätta det Kulturrådsstödda Mer läsning-projektet ”Gemensam läsning – unga som läsledare”. Projektet genomförs i samarbete med tre av länets kommuner. Där kommer sommarjobbande ungdomar att hålla i shared reading-tillfällen för fritidshemsbarn. Om detta och mycket annat spännande på biblioteksfronten kan du ta del av i detta nummer!
Trevlig läsning!
Lotta Åstrand
Enhetschef, Kulturutveckling
|
|
|
|
|
|
|
Mer läsning är Kulturrådets treåriga satsning på litteratur och läsfrämjande. Biblioteksutveckling Region Uppsala deltar genom projektet ”Gemensam läsning – unga som läsledare”, i samverkan med flera kommuner i länet. Projektidén är sedan tidigare helt oprövad, med sommarjobbande ungdomar som håller i shared reading-tillfällen för fritidshemsbarn. En forskare från Uppsala universitet knyts till projektet.
Region Uppsala har under många år utbildat bibliotekspersonal till läsledare inom shared reading. Denna inkluderande litteratur- och läsfrämjande metod bjuder in till gemensam läsning och litteratursamtal, och fungerar för många olika målgrupper. Regionen har även under flera år erbjudit kultursommarjobb för unga i samarbete med länets kommuner, bland annat i form av skrivsommarjobb.
Genom bidrag från Kulturrådets satsning Mer läsning vill regionen nu testa att utveckla formerna för såväl metoden shared reading som insatsen kultursommarjobb.
Projektet ”Gemensam läsning – unga som läsledare” innebär att ungdomar mellan 15 och 17 år erbjuds sommarjobb där de leder gemensam läsning för fritidshemsbarn i åldern sex till nio år. Satsningen genomförs av projektledaren Fia Söderberg, i samverkan med tre kommuner i länet: Enköping, Knivsta och Älvkarleby.
I början av ferieperioden kommer ungdomarna att få en anpassad utbildning i shared reading, tillsammans med utbildare Henrik Wig. Därefter kommer de med stöd av sina handledare på respektive bibliotek att träffa fritidshemsbarnen för att läsa högt och prata om det som litteraturen väcker.
Biblioteken rekryterar ungdomarna och ansvarar för handledningen kring sommarjobbet. Regionen står för projektledning och bekostar utbildningen i shared reading. Eva Norrbelius, verksamhetsutvecklare på Biblioteksutveckling Region Uppsala, berättar om syftet med projektet:
– Tillsammans vill vi utforska och implementera nya sätt att arbeta med barn och ungas läsning, där läsmotivation, gemensamma läsupplevelser och ungas delaktighet står i fokus. Viktigast för alla parter är dock att läsningen upplevs som lustfylld, både för barnen och de unga läsledarna. Vi vill att alla ska kunna delta utifrån sina egna behov och förutsättningar.
Metoden shared reading har tidigare använts med barn och unga som målgrupp, med en vuxen läsledare. Men det är ett oprövat område i Sverige att utbilda unga till läsledare – och läsande förebilder – som håller i shared reading-tillfällen för andra barn och unga. Att ungdomar blir både målgrupp och utförare är dessutom ett för regionen nytt sätt att arrangera kultursommarjobb.
Ett annat tämligen outforskat område i sammanhanget är hur unga ser på sin läsning och effekten av att unga läser för barn. För att skapa en bredare kunskapsgrund kring detta samverkar Biblioteksutveckling Region Uppsala med Uppsala universitet. Åse Hedemark, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen för ABM, har anlitats för att undersöka ungas erfarenheter av gemensam läsning inom projektet.
En uppdatering om regionens satsning och övriga Mer läsning-projekt som pågår i länet ser vi fram emot i kommande nyhetsbrev, när rekryteringar är klara och arbetet har dragit igång ordentligt.
Mer läsning på Kulturrådets webbplats
Beviljade bidrag, Mer läsning – Kulturrådets webbplats
Om shared reading på Region Uppsalas webbplats
|
|
|
|
|
|
|
Karin Ågren, Biblioteksutveckling Region Uppsala, tar oss tillbaka till ifrågasatta källor. Och konstaterar att bildretuschering är en gammal ”hobby”.
För åttonde året i rad uppmärksammades Källkritikens dag den 13 mars. Från sju av Uppsala läns åtta kommuner kom folkbibliotekspersonal till Gävles nya kulturhus Agnes för att delta i en kunskapsdag med källkritik i fokus. Dagen arrangerades av Biblioteksutveckling Region Gävleborg tillsammans med Region Uppsala och Region Dalarna.
Konferensen handlade mycket om att förstå hur biblioteken kan arbeta proaktivt med demokratiuppdraget, genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Genom föreläsningar, panelsamtal och workshoppar fick deltagarna en teoretisk grund, diskussioner och praktiska övningar.
Dagen inleddes med att Karin Ågren, doktor i ekonomisk historia och biblioteksutvecklare vid Region Uppsala, gav exempel på hur informationspåverkan används under hela historien av makthavare för att få eller behålla makt.
Därefter tog Olof Sundin, professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Lunds universitet, över och föreläste utifrån sin nyutkomna bok ”Källkritik. Människor, teknik och samhälle.” Stort fokus hamnade på AI. Sundin menar att det är viktigt att vi förstår den digitala infrastrukturen för att ha en chans att kunna avslöja eventuellt AI-båg. Han anser att biblioteken har en viktig roll som grindvakt och att den pedagogiska rollen, som kan stödja människor i deras självständighet, är extra viktig i dessa tider.
Hur folkbiblioteken kan arbeta med och synliggöra MIK-frågorna pratade Peter Björkman om. Han är enhetschef på Umeå stadsbibliotek och har under mer än ett års tid arbetat med att förändra arbetssätten på biblioteken, för att på så sätt skapa bättre förutsättningar för fri åsiktsbildning. Björkman menar att det är viktigt att all personal, oavsett arbetsuppgift, är med i den typen av förändringsarbete.
Åsa Mattsson, som är bibliotekarie och IT-samordnare på Bibliotek Uppsala, var med under dagen.
– Arbetet på biblioteken med MIK och källkritik är högaktuellt, säger Åsa och menar att det är viktigt att få med sig all personal när MIK-frågan diskuteras. Åsa tycker att dagen gav en hel del inspiration för fortsatt arbete.
|
|
|
|
|
|
|
|
Nu kan alla som har ett Legimuskonto använda Talboken kommer (TBK). Tjänsten riktar sig till personer som har svårt att själva söka efter och hitta böcker de vill läsa. Med TBK lägger man talböckerna direkt i läsarens bokhylla i Legimus. Biblioteket skaffar behörighet till tjänsten genom att kontakta MTM.
Talboken kommer har funnits länge men bara för personer som också prenumererat på en taltidning. Nu öppnas alltså tjänsten för alla med ett Legimuskonto. Biblioteket kan alltså låna ut och lägga talböckerna direkt i läsarens bokhylla i Legimus. Det fungerar även med en uppkopplad Daisyspelare.
För att få behörighet och kunna skapa användare med Talboken kommer behöver biblioteket kontakta MTM (info@mtm.se). Bibliotek som använt tjänsten Talboken kommer för taltidningsläsare har redan behörighet.
Faktablad om Talboken kommer i Legimus
Samtal om Talboken kommer, inspelat från Bokmässan
Webbinarium 10 april: Lär dig mer om Legimus (och Talboken kommer)
|
|
|
|
|
|
|
MTM genomförde under andra halvåret 2024 en undersökning riktad till bibliotekspersonal som registrerar konton i Legimus. Syftet var att få mer kunskap kring erfarenheter av och uppfattningar om registreringssituationen. Studien rörde sig bland annat kring uppfattningar om krav på intyg som styrker läsarens rätt till Legimus, olika metoder i mötet med användaren och kompetensbehov hos förmedlarna. Undersökningen är del av översynen och analysen av talboksmodellen.
Sammanfattning av undersökningen på MTM:s webbplats
Den 1 april arrangerar MTM ett digitalt dialogforum för bibliotekspersonal. Cecilia Gärdén, biblioteksstrateg vid MTM, medverkar och pratar om studien och dess resultat.
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala län är rikt på författare och litteratur. Biblioteksutveckling fortsätter att tipsa om aktuella böcker skrivna av författare som bor i eller har kopplingar till länet. Syftet är att lyfta litteraturen och synliggöra lokala författare.
Lars Häger ger i april ut diktsamlingen Återseendet på Uppsalaförlaget Edda, den sista fristående delen i en trilogi som inleddes med Förglasningen (2015) och följdes av Öliv (2021). Den skildrar vår föreställning av livet genom de bilder och scener som föds ur det vi lämnat bakom oss och förlorat, och de erfarenheter som kanske inte är enkla men öppnar för en försoning.
I början av mars släpptes Sverigebilden: perspektiv på ett nordiskt land. Det är en antologi om hur de senaste årens samhällsförändringar har påverkat bilden av Sverige och svenskarna, både innanför och utanför landets gränser. Journalisten och före detta utrikeskorrespondenten Per Enerud bidrar i antologin med en text om Sverigebilden i Ryssland.
I mars kom även Alma och Boris: Var är böckerna? av författaren Lena Arro och illustratören Sara Gimbergsson. Precis som i den tidigare boken Alma och Boris cyklar till öknen, som sålt slut hos förlaget, bjuds läsaren på en äventyrlig jakt. Boris favoritbok har försvunnit och Alma vet att ett finns ett ställe där man kan få tag på böcker. Kanske börjar det på b. De ger sig ut och letar.
|
|
|
|
|
|
|
När: 2 april, klockan 9.00–11.00
Var: Digitalt, via Teams
Universell utformning handlar om att skapa verksamhet som är tillgänglig för så många som möjligt, redan från början. Utgångspunkten är den mänskliga mångfalden. Universell utformning är ett åtagande i Funktionsrättskonventionen och ett arbetssätt som offentlig verksamhet behöver använda sig av. Hur kan vi förstå begreppet och arbetssättet i relation till bibliotek?
Linda Stjernholm, doktorand vid Lunds universitet och tidigare bibliotekarie med fokus på tillgänglighet, ger en introduktion till universell utformning och dess koppling till biblioteksverksamhet.
Vi får därefter konkreta exempel på hur Stockholms stadsbibliotek och Höganäs bibliotek har jobbat utifrån universell utformning på olika sätt.
Målgrupp: Alla som arbetar på folkbibliotek i Uppsala län, Västra Götalandsregionen och Sörmlands län.
Lärtillfället arrangeras av Biblioteksutveckling Region Uppsala och Biblioteksutveckling Västra götalandsregionen.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
När: 8 maj, klockan 9.00–10.30 (ungefärlig tid)
Var: Digitalt, via Teams
Hur kan bibliotek stärka unga och vuxna med funktionsnedsättningar att använda sina demokratiska rättigheter? Under våren 2024 startade Folkbiblioteken i Lund tre olika grupper med demokratitema, i samarbete med daglig verksamhet. Under det här tillfället får vi veta mer om satsningen Lund lyssnar och hur de arbetar med deltagarstyrda träffar på biblioteket.
Målgrupp: Alla som arbetar på folkbibliotek i Uppsala län och Sörmlands län.
Funkis i fokus är en fortbildningsserie med fristående träffar, som arrangeras av Biblioteksutveckling Region Uppsala och Biblioteksutveckling Sörmland.
Mer information kommer.
|
|
|
|
|
|
|
När: 9 maj, klockan 9–17
Var: Regionens hus, Storgatan 27, Uppsala
Välkommen att delta i en endagskurs i att leda shared reading för barn och unga. Det blir en intensiv och omväxlande dag. Du som deltagare får lära dig grunderna i metoden shared reading och delta i praktiska övningar.
-
Under dagen har vi shared reading med olika ålderskategorier i åtanke, från 6-åringar till barn i mellanåldern. Vi pratar om hur metoden används när man läser med den aktuella målgruppen.
-
Deltagarna får tillfälle att förbereda och i mindre grupper genomföra en shared reading riktad mot barn och unga.
-
Kursen lägger också vikt vid olika utmaningar som läsledaren kan stå inför.
-
Efter avslutad kurs får deltagarna ett diplom från The Reader, men man blir inte certifierad läsledare.
Tidigare läsledarutbildning är inget förkunskapskrav för att delta. Kursen är avgiftsfri och fika ingår.
Kursledare är Henrik Wig, läsledare och shared reading-utbildare. Henrik är författare till ”Litteraturens kraft – erfarenheter av shared reading” (2022) och ”Vilket bra sätt att läsa! Shared reading med barn och unga” (2024), utgivna på BTJ Förlag.
Anmälan via formulär
Anmäl dig senast 6 april. Antalet platser är begränsat.
|
|
|
|
|
|
|
När: 11–12 september
Var: Wiks slott, Uppsala
Internat med fokus på läsfrämjande för barn och unga. Läskonster är ett samarrangemang inom Kulturutveckling Region Uppsala.
Mer info och anmälan kommer under våren.
|
|
|
|
|
|
|
|
Under våren sänder Kulturrådet webbinarieserien Ojämlika livsvillkor – unga och kultur. I tre avsnitt presenteras kunskap och verktyg för att möjliggöra en jämlik tillgång till kultur och fritid.
Webbinarierna kommer att tillgängliggöras i efterhand på Kulturrådets webbplats.
|
|
|
|
|
|
|
|
I samband med webbinarieserien bjuder Kulturrådet även in till dialogmöten, för exempelvis dig som arbetar på bibliotek. Det första dialogmötet äger rum den 21 mars och det andra mötet är den 9 april.
Läs mer och anmäl dig till dialogmötena
|
|
|
|
|
|
|
|
Tisdagen den 1 april hålls vårens sista träff i serien Barnrätt i praktiken.
Hur kan vi skapa lustfyllda biblioteksmiljöer för barn utifrån ett barnrättsperspektiv? Vilka kunskaper finns som vi kan bygga vidare på? Och hur går man tillväga för att utforma världens bästa barnbibliotek?
|
|
|
|
|
|
|
|
Detta är temat för det kommande webbinariet om barnrätt i praktiken. Webbinarieserien fokuserar på hur folkbiblioteken kan arbeta barnrättsbaserat genom praktiska exempel.
Mer information på Digiteket
Barnrätt i praktiken är ett samarbete mellan flera regionala biblioteksverksamheter och Digiteket.
|
|
|
|
|
|
|
Collage av Rebecca Risén. Foto: Rickard Grönkvist. Licens: CC BY-NC-SA 4.0.
Kurs: Lesersørvis – nycklar till en bättre litteraturförmedling. Lesersørvis är en norsk metod för att arbeta med litteraturförmedling på ett mer strukturerat sätt. Utgångspunkten är att hitta rätt bok till rätt person. Genom att identifiera vad en läsare har uppskattat i en bok kan man lättare hitta till andra läsupplevelser. Kursen ger en introduktion till metoden och hur man kan använda den i mötet med biblioteksbesökare i alla åldrar. Lesersørvis möjliggör för enskilda biblioteksmedarbetare såväl som en hel biblioteksorganisation att arbeta mer strukturerat med litteraturförmedling.
Artikel: Lås upp läsupplevelsen med Lesersørvis. I en intervju berättar Vanja Øyrås, som står bakom Lesersørvis, vad metoden går ut på, om dess fördelar och hur den används på norska bibliotek. Hon förklarar också skillnaden mellan att använda Lesersørvis för att förmedla böcker till barn jämfört med vuxna.
I höst kommer Biblioteksutveckling Region Uppsala att arrangera fortbildning i metoden för de bibliotek som har föranmält intresse.
|
|
|
|
|
|
|
Uppdrag demokrati – fri information, möten och läsning i en polariserad tid (pdf). Samtliga papers från konferensen Mötesplats Profession – Forskning i Lund 14-15 november 2024 finns nu samlade i en rapport, sammanställd av Svensk biblioteksförening. Ett skyltningsprojekt i Lund för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, en studiecirkel om demokratifrämjande för medarbetare på folkbibliotek och en studie av befintlig biblioteksverksamhet inom den svenska kriminalvården. Allt fick plats på konferensen, och i konferensrapporten – och betydligt mer därtill.
Digitala webbmagasinet noll27. Produceras av Kulturförvaltningen, Västra Götalandsregionen. Magasinet ska främja biblioteksutveckling genom att ge kunskap, inspirera och skapa dialog kring bibliotek och aktuella biblioteksfrågor. Webbplatsen fylls hela tiden på med nya artiklar. Du kan bland annat läsa om välfärdsbiblioteket i Skärhamn, där man kan låna elmätare, robotdammsugare, värmekameror och robotdjur.
|
|
|
|
|
|
|
Från och med juli 2025 ställer skollagen högre krav på skolans huvudmän när det gäller skolbibliotek. KB har därför anpassat vägledningen för kommuner som tar fram en biblioteksplan, så att den stämmer med kommande lagändring.
KB:s webbaserade vägledning är tänkt som ett stöd och inspiration i arbetsprocessen, men också i att tolka vilka krav som kan ställas på en biblioteksplan. KB:s uppdatering som rör skolbiblioteken har gjorts i samarbete med Skolverket.
Läs mer på KB:s webbplats
KB:s vägledning i arbetet med att ta fram en biblioteksplan
|
|
|
|
|
|
Biblioteksutveckling Region Uppsala arbetar med regional biblioteksverksamhet.
Vårt uppdrag är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i Uppsala län.
|
|
|
|
|
|
