Kultur kan användas som komplement till behandling och rehabilitering inom vården samt som en förebyggande metod för riskgrupper, berättar Sara Krondahl och Maria Wahlsten, strateger på Kultur och bildning. Kulturaktiviteter kan ge en paus från sjukdom och ohälsa och erbjuda kreativa, prestationsfria upplevelser som kan bryta social isolering och ofrivillig ensamhet och i stället ge ett socialt sammanhang. Forskning visar att kreativitet och gemenskap stärker vår existentiella hälsa.
Kultur främjar människans friskfaktorer och ger vården ett salutogent perspektiv. För vissa patienter krävs behandling med läkemedel, för andra en samtalskontakt. Kultur kan utgöra ytterligare ett verktyg för vårdens personal i mötet med patienterna.
Studier visar att deltagandet i aktiviteter stärker vår resiliens som är vår motståndskraft mot sjukdom. Kultur kan med andra ord användas även inom förebyggande vård inom en rad olika områden såsom preventivt arbete, komplement i behandling eller inom rehabilitering, för att nämna några. Resultat kan visa sig i form av att patienter upplever ett ökat välbefinnande, minskat vårdbehov eller genom snabbare återgång till arbete eller studier. Detta leder i sin tur till att minska belastningen på vården.
Alla typer av kulturaktiviteter kan ingå i ett kultur- och hälsoprogram, så länge de engagerar deltagarna och erbjuder kreativitet, prestationsfrihet och sociala sammanhang. Region Uppsala driver nu ett pilotprojekt där även naturaktiviteter kommer att ingå som en del av utbudet, i samarbete med Upplandsstiftelsen.
Det preventiva arbetet med målgrupper utanför sjukvården är också centralt, där människor som kan bli hjälpta av insatser kan fångas upp tidigt. I det arbetet är länets kommuner en avgörande samverkanspart. Region Uppsalas konstsamling som Konstenheten förvaltar är ett annat gott exempel där vi ser utvecklingspotential genom pedagogiska insatser.
|