|
|
 |
Nyhetsbrev från Biblioteksutveckling – juni 2025
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sommaren tvekar, med blåst och modesta temperaturer. Men innan semestern tar vid, låt oss höja temperaturen lite genom ett välfyllt nyhetsbrev. Brevet inleds med det spännande pilotprojektet Läsvisare i Uppsala, med fokus på ungas fritidsläsning i socioekonomiskt utsatta områden. Intressanta insikter från det arbetet kommer även att lyftas nationellt genom Kulturrådets särskilda satsning Mer läsning Unga, som projektet ingår i.
I Tierp har biblioteken under våren arbetat med en process kring digital delaktighet, tillsammans med oss på Biblioteksutveckling. Hur det har gått till och hur arbetet fortsätter kan du också läsa om. Och som vanligt tipsar vi om heta nyheter nationellt, brännande rapporter och skrifter, kompetenshöjande insatser och mycket annat som du kan ha nytta av.
Vi önskar er alla en skön och lagom varm sommar!
Lotta Åstrand
Enhetschef, Kulturutveckling
|
|
|
|
|
|
|
|
Bibliotek Uppsala fick i december 2024 bidrag från Kulturrådet för att arbeta med fritidsläsning för unga i projektet Läsvisare. Det blev även utvalt som ett av åtta pilotprojekt inom satsningen Mer läsning Unga, med fokus på ungas läsning i områden med socioekonomiska utmaningar. Inom projektet har man anställt ungdomar för att inspirera andra unga att läsa. Först ut är Gottsunda och Sävja, där engagemanget har varit stort.
I samband med att det nya stödet Mer läsning utlystes fick folkbibliotek även anmäla intresse för att vara med i den särskilda satsningen Mer läsning Unga. Syftet med satsningen är att utforska metoder för läsfrämjande tillsammans med ungdomarna själva och strategiskt viktiga samarbetsparter i socialt utsatta områden. Läsvisare i Uppsala blev ett av åtta utvalda pilotprojekt och nu har den första omgången med anställda ungdomar nästan kommit i mål med sitt uppdrag.
I Uppsala har projektarbetet koncentrerats till två av stadsdelarna. Efter en ansökningsperiod med 56 ansökningar i Gottsunda och 44 ansökningar i Sävja anställdes tolv ungdomar som läsvisare. Under tio veckor arbetar de med läsfrämjande insatser inom det viktiga uppdraget att inspirera unga till läsning.
Helya Pazuki är projektledare för Läsvisare i Uppsala. Hon menar att en viktig del i den introduktion som ungdomarna fick var att förstå sitt uppdrag och själva projektet. Att skapa samsyn kring vad delaktighet egentligen betyder och vilka underliggande egna attityder som finns när det handlar om läsning.
Både planering, möten och utförande har ingått i arbetstiden för ungdomarna. Läsvisarna har själva fått välja arbetsmetod, till exempel om de föredragit digitalt läsfrämjande eller uppsökande arbete. Men handledning och stöd från personalen har hela tiden funnits i bakgrunden. Biblioteken och kulturhusen i Gottsunda och Sävja har varit utgångspunkten för ungdomarnas arbete.
– Hela projektet har varit otroligt spännande, berättar Helya. Eftersom vi har haft ett tydligt fokus på delaktighet har det ibland känts som att navigera i ovisshet, vilket också varit en del av charmen. Jag hade därför inga starka förväntningar på förhand, men det som verkligen överraskade positivt var det stora engagemanget och det höga antalet ansökningar.
De anställda Läsvisarna har verkligen vuxit med uppgiften. Helya förklarar det så här:
– Det som kanske har berört mig mest är ändå att få se Läsvisarnas idéer ta form, att verkligen få se dem gå från tanke till handling, ta plats, ta ansvar och göra uppdraget till sitt eget. Det har varit både inspirerande och lärorikt att få följa det på nära håll. Det händer något särskilt när man vågar lämna över och ger unga chansen att visa vad de kan.
Till hösten fortsätter projektet i Gottsunda och Sävja med nya Läsvisare, berättar Helya. Rekryteringen annonseras preliminärt i slutet av augusti eller början av september. Innan Bibliotek Uppsala sätter ett exakt datum vill de invänta utvärderingen av denna omgång och även ta in ungdomarnas synpunkter.
Ambitionen är att söka finansiering för alla tre år som Kulturrådssatsningen pågår. Från och med projektår två och framåt planerar Bibliotek Uppsala att utöka projektet med fler stadsdelar samt inkludera en ort på landsbygden.
Förutom projektledaren Helya Pazuki, som är knuten till Gottsundabiblioteket, finns det fler i den arbetsgrupp som arbetat närmast Läsvisarna som coacher/handledare: Madelene Glimmerud (Sävja), Massood Moaf (Sävja) och Mattias Rosendahl (Gottsunda). Projektet har från start förankrats i hela personalgruppen vid de båda biblioteken/kulturhusen.
På ett nationellt plan ingår Bibliotek Uppsala i ett nätverk tillsammans med de sju andra pilotprojekten inom Mer läsning Unga. Genom nätverket får projekten uppföljning, kunskapsstöd och erfarenhetsutbyte. Tanken är också att Kulturrådet ska sprida kunskap och erfarenheter från projekten.
|
|
|
|
|
|
|
Bibliotekens arbete med att handleda besökare i digitala ärenden har under flera år diskuterats. Vilka slags ärenden ska man hjälpa till med, och på vilket sätt? Biblioteken i Tierp ville strukturera sitt arbete med digital handledning och processen har pågått under våren. Biblioteksutveckling Region Uppsala involverades hela vägen från att ta fram riktlinjer, till att sikta på ett mer proaktivt arbete för den digitala delaktigheten.
Att den digitala inkluderingen är viktigt för en demokrati slås fast gång på gång. Biblioteken har självklart en viktig roll här, men det är inte lika självklart hur den rollen ska se ut. I Tierp bestämde man sig under hösten för att ta ett helhetsgrepp och styra upp arbetet runt digitala ärenden och frågor. Tillsammans med oss på Biblioteksutveckling togs en plan fram för arbetet. Vi fick i uppdrag att utforma processen i form av ett kurspaket med fysiska träffar. Dessa varvades med uppgifter som utfördes mellan tillfällena.
Under fyra eftermiddagar med ungefär en månads mellanrum träffade vi personalgruppen för genomgång och diskussioner, utifrån olika teman. Första tillfället i januari inleddes med en fördjupning av demokratiuppdraget, för att därefter komma in på folkbibliotekens roll i en digital tid. Detta skapade en gemensam grund för fortsatt arbete mellan träffarna. Arbetsgruppen har på egen hand inventerat digitala ärenden på biblioteken, gjort en aktörskartläggning, undersökt besökarnas behov och vidareutbildat sig genom kurser på Digiteket.
Den andra halvdagen handlade om professionens gränser och ansvar, med en analys av digitala frågor och aktörer. Det blev tydligt att det rörde sig om både akuta och komplexa ärenden, med många infallsvinklar som exempelvis känsliga personuppgifter. Under workshoppen i april var det dags att påbörja det konkreta arbetet från ärenden till riktlinjer. Samtalen vid detta tillfälle kretsade kring vad biblioteket ska hjälpa till med, och hur man gör det.
Under den sista träffen i maj diskuterade vi de olika roller och kompetenser man har i mötet med dem som behöver digital hjälp. Vi kom även in på möjligheterna att arbeta mer proaktivt med den digitala delaktigheten. I samband med det fick arbetsgruppen avslutningsvis testa sprint som metod. Det är en designprocess som syftar till att snabbt komma på och konkretisera nya idéer – eller förbättra sådant man redan gör. Sprintens utmaningsfråga löd: Hur kan vi arbeta proaktivt för att stärka digital delaktighet och informationskompetens hos invånarna i Tierp? Många intressanta och genomförbara idéer kom fram under grupparbetet och metoden verkade ha fallit väl ut.
Vi har i nära samarbete med bibliotekschef Mikael Vikman och bibliotekarie Mikael Wilander utformat vårens workshoppar och de ger oss sin bild av hur arbetsgruppen upplevt processen:
– Medarbetarna är jättetacksamma för denna workshopserie. Det har varit konkret, tydligt och lätt att förankra i det dagliga arbetet. Vår uppfattning är att samtliga har varit engagerade, deltagit aktivt i processen, diskuterat och funderat. Att detta pågått under en så lång tid har varit både bra och nödvändigt för att medarbetarna ska hinna reflektera och fundera vidare under processens gång.
Det arbete som påbörjades under våren fortsätter efter sommaren:
– Vi kommer i dagarna att skicka ut en enkät till samtliga medarbetare om workshopen i stort samt de olika delarna i processen. I höst är tanken att börja ta kontakt med olika aktörer, där vi inleder med kommunens andra instanser, exempelvis Medborgarservice. Vi ser gärna att Regionen återkommer vid ett eller flera tillfällen för att ytterligare fördjupa processen. Målet är att vi ska kunna utforma tydliga rutiner för vilken servicenivå vi ska erbjuda men också tydliga rutiner för vad vi inte ska göra. Aktörsinventeringen kommer vara till stor hjälp i det senare fallet. Vi vill också utforma en tydlig digital basnivå som samtliga medarbetare och vikarier ska kunna förhålla sig till.
|
|
|
|
|
|
|
I november anordnar Biblioteksutveckling en utbildningdag om den norska metoden Lesersørvis, som ges vid två tillfällen. Det är en metod för litteraturförmedling och läsfrämjande. Fyra av länets åtta kommuner deltar och utbildningen är nu fullbokad.
Du kan läsa mer om metoden i en artikel på Digiteket: Lås upp läsupplevelsen med Lesersørvis.
Kursledare är Johanna Stenlund, som bland annat utbildat medarbetare inom Bibliotek Uppsala i metoden.
|
|
|
|
|
|
|
Uppsala län är rikt på författare och litteratur. Biblioteksutveckling fortsätter att tipsa om aktuella böcker skrivna av författare som bor i eller har kopplingar till länet. Syftet är att lyfta litteraturen och synliggöra lokala författare.
Barn- och ungdomsboksförfattaren Maria Frensborg gav i dagarna ut mellanåldersboken Stenöga. Mormor har gått bort och släkten samlas i sensommarens skärgård för att ta farväl och sprida hennes askan. Men i stället för att bli en fin minnesstund lurar släktbråk under ytan. Stenöga är en känsloladdad berättelse om gamla sår och förlorade relationer.
Lagom till sommarsemestrarna kommer Lina Sjöbergs gastkramande Fäboden, en existentiell thriller om att leva och överleva. Evas utflugna barn ärver en fäbod efter sin pappa, den hopplöse exmaken, och Eva är den enda som vet var i de stora skogarna huset ligger. Resan in i skogen blir en resa i minnen, mörker och avgrundsdjup smärta.
Tidigare i våras utsåg Region Uppsalas kulturnämnd årets kulturstipendiater. En av dem var författaren Sebastian Johans, bördig från Åland och nu bosatt i Uppsala. I slutet av juli släpper han sin tredje roman, Svanhopp: roman om död far, en berättelse om medberoende, förlust, tillkortakommanden och kärlek.
|
|
|
|
|
|
|
LL-förlaget, Vilja förlag och Easy Peasy har lanserat gemensamma lättlästnivåer för vuxna läsare. Med sex tydligt definierade nivåer blir det nu enklare för både läsare och förmedlare att hitta en bok på rätt nivå.
Den nya indelningen innebär att förlagen har samma antal nivåer och gemensamma definitioner av dem. LL-förlaget numrerar nivåerna från 1 till 6 och Vilja benämner dem från X-small till XX-large.
Läs mer om lättlästnivåerna, på LL-förlaget och Nypon och Vilja förlag. Inom kort kommer information om nivåerna även hos Easy Peasy Publishing.
Förlagen som ger ut lättlästa böcker för barn och unga har andra lättlästnivåer. Läs mer om andra lättlästförlag, och deras nivåindelningar.
|
|
|
|
|
|
|
Ett digitalt panelsamtal för framtidens biblioteksverksamhet
När: 3 september, klockan 8.30–9.30
Var: Digitalt evenemang
I en tid där AI-genererat innehåll blir allt vanligare står biblioteken inför nya utmaningar kring urval, mediebestånd och kvalitetsgranskning. Hur ska biblioteken navigera i detta nya landskap? Vilka verktyg behövs för att upprätthålla ett kritiskt förhållningssätt?
Välkommen till ett digitalt panelsamtal där vi utforskar nutid och framtid och den kompetens som krävs i bibliotekens arbete med AI-genererade böcker och information. Vi inleder webbinaret med en presentation av Myndigheten för digital förvaltnings (DIGG) nya AI-riktlinjer.
Målgrupp: Medarbetare på bibliotek över hela landet.
Arrangeras av regionala biblioteksverksamheter i samarbete.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
Bild: Kungliga biblioteket.
Välkommen till höstens frukostserie med alla fem resursbibliotek för nationella minoriteter och minoritetsspråk. Nedan presenteras de första tre tillfällena mer ingående, och övriga två som save the date med möjlighet att anmäla sig redan nu.
Målgrupp: medarbetare på folkbibliotek, skolbibliotek och andra intresserade.
|
|
|
|
|
|
|
När: 8 september, klockan 9–9.50
Var: digitalt, via Teams
Elisabet Sannas från Resursbiblioteket för jiddisch och judisk kultur berättar om den judiska minoriteten i Sverige, om traditioner och historia och om hur det är att leva som minoritet idag. Föreläsningen innehåller också litteraturtips och en kort presentation av material som kan laddas ner och användas kostnadsfritt genom resursbiblioteket.
Mer information och anmälan (länk till anmälningsformulär)
|
|
|
|
|
|
|
När: 29 september, klockan 9–9.50
Var: digitalt, via Teams
Senka Islamovic och Mirsad Sahiti från Resursbiblioteket för romani chib berättar om verksamheten och hur resurserna kan användas av skolor, folkbibliotek, den romska minoriteten och andra intresserade.
Mer information och anmälan (länk till anmälningsformulär)
|
|
|
|
|
|
|
När: 23 oktober, klockan 9–9.50
Var: digitalt, via Teams
Hanna Schimmer från Samernas bibliotek berättar om verksamheten och hur resurserna kan användas av skolor, folkbibliotek, den samiska minoriteten och andra intresserade.
Mer information och anmälan (länk till anmälningsformulär)
|
|
|
|
|
|
|
När: 11–12 september
Var: Wiks slott, Uppsala
Läskonster är ett årligen återkommande internat för dig som arbetar med läsfrämjande verksamhet riktat till barn och unga. Genom lika delar forskning, spännande verksamhetsnära aktiviteter och erfarenhetsutbyten får du inspiration att ta med tillbaka till arbetsplatsen.
Årets fortbildningsdagar har bland annat fokus på estetiska lärprocesser, fyrdimensionell läsning och barn och ungas medskapande (erfarenhetsstafetten).
Mer information och anmälan
Sista anmälningsdag: 16 juni. Begränsat antal platser.
|
|
|
|
|
|
|
När: 15 oktober, heldag
Var: Uppsala stadsbibliotek
En heldag där vi lär oss om olika verktyg för generativ AI, diskuterar MIK och provar på teknik som exempelvis VR och 3D-skrivare. Innehållet är under planering, och ett detaljerat program kommer att skickas ut till nätverket.
Har du frågor, kontakta karin.agren@regionuppsala.se
|
|
|
|
|
|
|
När: 4 mars 2026
Var: Uppsala konsert och kongress, UKK, Uppsala.
|
|
|
|
|
|
Digitala dialoger är en samtalsserie från Svensk biblioteksförening.
Samtalsserien Digitala dialoger dyker ner i aktuella ämnen som är relevanta för bibliotek. Du kan ta del av dem när det passar dig.
I det senaste avsnittet riktas blicken mot USA, där biblioteken allt oftare hamnar i centrum av politiska och ideologiska konflikter. Silvia Ernhagen, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening, och Brit Stakston, mediestrateg och styrelseledamot i Svensk biblioteksförening, diskuterar de utmaningar som amerikanska bibliotek står inför.
Läs mer om och ta del av Digitala dialoger, som arrangeras av Svensk biblioteksförening.
|
|
|
|
|
|
|
Artikel. Olika språks läskulturer. Biblioteksutveckling i Västra Götalandsregionen har spelat in ett antal webbinarier om olika språks läskulturer, som nu finns tillgängliga att se i efterhand. Lär dig mer om hur du kan arbeta läsfrämjande för personer som pratar somaliska, arabiska, persiska, bosniska, kroatiska och serbiska.
Artikel. Gallra med CREW – riktlinjer för gallring och medieplanering. En sammanfattning av ett webbinarium om gallring, som arrangerades av Sveriges depåbibliotek och lånecentral. Bland annat presenterades gallringsmetoden CREW. Artikeln innehåller inspelningen av webbinariet samt flera länkar till relevanta resurser, både allmänt om gallring och om själva metoden CREW.
Artikel. Bevaka virala trender smidigt utan krångliga registreringar. Att jobba på bibliotek och hålla koll på de senaste virala trenderna på nätet kan upplevas både svårt och krångligt. I denna artikel får du några enkla tips på hur man kan bevaka trender på nätet utan att behöva registrera ett konto.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hur kan bibliotek arbeta systematiskt för att förbättra tillgängligheten? Ett sätt kan vara att använda sig av en tillgänglighetsrond som en årligt återkommande kontroll, likt en skyddsrond. Tillgänglighetsronden är uppdelad i sex delar och har formen av en checklista, där man kan välja att fokusera på en eller flera delar i taget.
Den är framtagen av en grupp regionala biblioteksutvecklare, i samarbete med folkbibliotek i Västernorrland och Funktionsrätt Jönköpings län som testat och gett feedback.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I rörelse är den 84:e forskarantologin från SOM-institutet, vid Göteborgs universitet. I den finns flera intressanta analyser inom en rad områden. Två kapitel som är särskilt relevanta ur ett biblioteksperspektiv är:
|
|
|
|
|
|
Sveriges officiella biblioteksstatistik 2024, från KB. Några nedslag bland siffror för folkbiblioteken: Fler än 49 miljoner fysiska besök gjordes till Sveriges folkbibliotek, i genomsnitt 4,6 besök per invånare. Det genomfördes 53,4 miljoner fysiska utlån, vilket motsvarar 5 utlån per invånare. Cirka 9 procent av bokutlåningen var e-böcker. Av befolkningen var 24 procent aktiva låntagare, det vill säga gjorde minst ett lån under året. På KB:s webbplats hittar du hela rapporten, samt tabeller med resultat på kommunnivå.
Barnkonventionen på bibliotek (pdf). Skriften är utgiven av kulturförvaltningen vid Region Stockholm och författad av Pia Borrman. Den innehåller biblioteksrelevanta reflektioner om några av de artiklar som konventionen består av, förslag på ett workshoppupplägg för att resonera om barns rätt på ert bibliotek samt en lista med lästips och referenser.
Unga med funktionsnedsättning (pdf). En lägesbeskrivning av deltagande och förutsättningar inom områdena kultur och fritid samt demokratisk delaktighet. Bakom rapporten står MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Resultaten synliggör bland annat att unga med funktionsnedsättning inte är lika nöjda med sin fritid som unga utan funktionsnedsättning. Rapporten visar också att de avstår från kultur- och fritidsaktiviteter på grund av olika hinder, som att de inte har råd, inte känner sig välkomna eller för att aktiviteterna inte är tillgängliga och anpassade. Det finns även skillnader i politiskt deltagande och upplevd delaktighet i demokratiska processer mellan unga med och utan funktionsnedsättning.
Gröna biblioteket engagerar och inspirerar i Huddinge. Artikel i biblioteksmagasinet noll27, från Kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen. På biblioteken i Huddinge ville personalen synliggöra klimatfrågan mer. Odlingsveckor, lappa- och laga-workshops, föreläsningar och fröbibliotek är några av insatserna som hittills har gjorts. Läs även om en intervju om Svensk bibliteksförenings expertnätverk för bibliotekens arbete med miljö och klimat, även den publicerad i noll27: ”Biblioteket kan vara en stor resurs i omställningen”
|
|
|
|
|
|
Biblioteksutveckling Region Uppsala arbetar med regional biblioteksverksamhet.
Vårt uppdrag är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i Uppsala län.
|
|
|
|
|
|
