|
|
|
SmittUpp är ett informationsbrev från Smittskyddsenheten i Region Uppsala till medarbetare och samarbetspartners i Region Uppsala och länets kommuner, förvaltningar, vård och omsorgsverksamheter. Det ges ut en gång per kvartal via prenumeration och innehåller sammanfattningar av genomgångna epidemier och händelser och information om aktuella och kommande smittskyddsrelaterade händelser, riktlinjer, utbildningar, vaccinationer och annat som är relevant för vårdgivare och andra. Synpunkter och önskemål om innehåll kan framföras till Smittskyddsenheten. Aktuella nyheter och relevanta dokument, riktlinjer och länkar finns hela tiden på Smittskyddsenhetens hemsida. Se länk här ovan.
|
|
|
|
|
|
|
|
Smittskyddsenhetens informationsdag ”Viktoriadagen” är flyttad och nytt datum är 23 september – anmäl dig redan nu! Det blir en fullspäckad dag där vi bland annat kommer diskutera spännande smittskyddsfall, aktualiteter inom smittskyddsområdet och vaccinationer. Länk till anmälan finns i Smittskyddets kalendarium och längst ner i detta nr av Smittupp. Där finns även anmälningslänk till höstens heldagsutbildning för smittspårare.
Vi söker nu en Smittskyddsläkare till enheten, läs mer här Ledigt jobb i Region Uppsala. Sista ansökningsdag är 12 juni.
|
|
|
|
|
|
|
Den 15 maj 2026 rapporterade hälsomyndigheterna i Demokratiska Republiken Kongo om ett utbrott av ebolavirusinfektion av varianten bundibugyo-virus. Det finns fall från flera provinser och smittspridning kan antas ha pågått en tid utan att det uppmärksammats på grund av svårigheter att ställa rätt diagnos.
|
|
|
|
|
|
WHO bedömer risken för global spridning som låg och ECDC att den är mycket låg för allmänheten i Europa. Däremot finns risk för regional spridning inom DRC och till angränsande länder främst i nord-ost.
Här finns kontinuerligt uppdaterad information: Ebola i Demokratiska Republiken Kongo, maj 2026– — Folkhälsomyndigheten
Ebolaviruset är ett RNA-virus som tillhör virusfamiljen filovirus, som orsakar blödarfeber. Det finns sex varianter av ebolaviruset varav fyra, zairevirus, sudanvirus, taï forest-virus och bundibugyo-virus orsakar sjukdom hos människor.
|
|
 |
Demokratiska Republiken Kongo. Bild från Wikipedia.
|
|
|
|
|
|
|
Idag anses den naturliga värden vara fladdermöss (fruit bats) men det är inte helt klarlagt. Virus överförs vanligen indirekt till människor via hantering av rått kött från andra infekterade djur såsom apor och hjortdjur.
Ebolavirus smittar mellan människor genom infekterade kroppsvätskor såsom saliv och blod, vilket framför allt innebär en risk för anhöriga och vårdpersonal. Infekterade personer blir smittsamma först vid symtomdebuten och smittsamheten ökar under sjukdomsförloppet. Smittdosen är låg. Inkubationstiden är 2–21 dagar efter exponering.
Den kliniska bilden vid ebola är hög feber, muskelvärk, huvudvärk, tarmsymptom och vid allvarliga fall blödningar från hud och inre organ. Mortaliteten är hög i drabbade länder i centralafrika – upp till 50–80 % hos bekräftade fall. Behandlingen är främst symptomlindrande och organunderstödjande och med bra intensivvård antas mortaliteten vara betydligt lägre. Specifik antiviral behandling finns mot zaire-viruset men inte mot övriga ebolavirus.
Det råder en allmän avrådan från utrikesdepartementet att resa till DRC sedan tidigare. Information och rekommendationer om man ändå reser finns på UDs och folkhälsomyndighetens hemsidor: Information till resenärer med anledning av ebola — Folkhälsomyndigheten
|
|
|
|
|
|
|
Den 2 maj rapporterade WHO att det förekom ett utbrott av hantavirus på ett holländskt flaggat kryssningsfartyg. Ombord fanns passagerare från många olika länder. Händelsen fick stor medial uppmärksamhet. Två svenska personer har bedömts möjligt exponerade och har isolerats enligt riktlinjer. Risken för smittspridning i samhället bedöms mycket liten.
Hantaviruset som orsakat utbrottet på fartyget är av varianten andesvirus. Varje hantavirus har en viss gnagarart som värddjur. Smittspridning till människor förekommer främst via inandning av damm som förorenats av gnagares urin och avföring eller via direktkontakt med infekterade djurs saliv, urin eller avföring. Smittspridning mellan människor är däremot mycket ovanlig men har rapporterats för andesvirus i Sydamerika. Mindre utbrott (kluster med dussintal sjuka) och nosokomial smitta förekommer. Överföring av andesvirus kan ske vid nära kontakt med kroppsvätskor eller droppar från en sjuk person.
Den kliniska bilden vid hantavirusinfektion varierar från helt symptomfri till mycket allvarlig sjukdom med hög dödlighet beroende på vilket virus, smittdos, bakomliggande sjukdomar och sjukvårdskapacitet. Vissa hantavirus ger upphov till hemorragisk feber med njurpåverkan och vid allvarliga fall blödningar med en mortalitet från 0,5 % (t ex puumalavirus som orsakar sorkfeber i Sverige) till 15 %. Andra hantavirus, däribland andesvirus, ger upphov till svår lungsjukdom med hög feber, muskelvärk och utveckling av ARDS (Acute Respiratory Distress Syndrome) och respiratorisk svikt. Mortaliteten är upp till 40 % bland diagnosticerade fall. Behandlingen är symptomlindrande och organstödjande, specifik antiviral behandling saknas.
Inkubationstiden varierar från några dagar upp till två månader. ECDC rekommenderar 42 dagars isolering efter exponering för andesvirus.
Mer information finns här: Frågor och svar om hantavirusutbrottet på ett kryssningsfartyg.
|
|
|
|
|
|
|
Hittills i år har 11 fall av kikhosta rapporterats i Region Uppsala, se diagram här nedan. Sex av fallen har bekräftats ha epidemiologisk koppling och kan härledas till samma förskola. Smittskyddsenheten har haft kontakt med förskolan och information har skickats till vårdnadshavare vid två tillfällen. Personalgruppen har även kartlagts avseende eventuella gravida med behov av profylax eller vaccinationsrådgivning.
I samband med smittspridning av kikhosta i samhället kan det komma frågor till er i primärvården kring provtagning. Ur smittskyddssynpunkt handlar det främst om att skydda gravida och spädbarn. Om eller när ett prov bör tas bedöms av respektive klinik utifrån patientens symtom och situation. Som stöd finns:
Vid bedömning kan följande kliniska överväganden vara vägledande:
- Var i sjukdomsförloppet befinner sig patienten?
- Är patienten fortsatt smittsam?
- Påverkar provsvaret handläggningen?
|
|
|
|
|
|
|
Ackumulerat antal anmälda fall av kikhosta i Region Uppsala. Källa är Sminet.
|
|
|
|
|
|
|
Från 2027 kommer vattkoppor bli en del av det allmänna barnvaccinationsprogrammet i Sverige. Barn kommer vaccineras mot vattkoppor samtidigt som mot mässling, påssjuka och röda hund vid 18 månaders-besöket på BVC och i första eller andra klass av elevhälsan. Därtill ska ickeimmuna äldre barn, som inte haft vattkoppor eller redan är vaccinerade, upp till 18 års ålder erbjudas vaccination, så kallad ikappvaccination.
Med detta förfarande räknar man med att cirkulationen av vattkoppsvirus i samhället kommer upphöra inom några år.
|
|
|
|
|
|
|
|
Region Uppsala påbörjade ikappvaccinationen redan 1 april 2026 på BVC genom att erbjuda ickeimmuna barn vaccination vid 18-månadersbesöket.
Över lag har mottagandet varit positivt från föräldrar. De vanligaste frågorna har rört om det är farligt att bli vaccinerad även om man haft vattkoppor (nej, bara onödigt), om man kan vaccinera även om det finns ett mindre syskon i hemmet (ja, men vid ev feber med blåsbildning ska barnet inte ha hudkontakt med ett nyfött barn) och hur man gör med dem som redan fått en dos vaccin (ge den andra dosen vid 18-månadersbesöket enligt fass).
De första 6 veckorna fram till mitten av maj vaccinerades 58 % av dem som fick MPR-vaccin även mot vattkoppor.
|
|
|
|
|
|
|
Immunisering av spädbarn mot RS-virus sker antingen genom vaccination av den gravida kvinnan eller att barnet får en läkemedelsbehandling med långtidsverkande monoklonala antikroppar efter födseln. Båda alternativen ger ett gott skydd (80–90 %) mot sjukdom och sjukhusvård. Folkhälsomyndigheten arbetar med en vaccinationsrekommendation till gravida kvinnor. NT-rådet utfärdade under 2025 en rekommendation att ge monoklonala antikroppar till alla nyfödda på förlossningen från och med 10:e september fram till 17:e maj. Under perioden augusti 2025 till och med maj 2026 erhöll 91 % av alla nyfödda i Region Uppsala RSV-profylax. Detta har fungerat väldigt bra och bedöms vara otroligt framgångsrikt. Under 2026 kommer RSV-profylax erbjudas till alla nyfödda barn med start 10:e september.
|
|
|
|
|
|
|
Till hösten 2026 kommer säsongsvaccinationerna mot influensa och covid-19 till medicinska riskgrupper att starta den 2 november och ska vara klar i början av december.
De som inte tillhör riskgrupper men ändå vill vaccineras kan göra det från 2 december.
Definitionen av riskgrupper och vilka som omfattas av rekommendationerna är desamma som hösten 2025. Vårdos mot covid-19 är helt borta.
Information från Folkhälsomyndigheten finns här:
Vägledning för hälso- och sjukvårdspersonal om vaccination mot covid-19 — Folkhälsomyndigheten
Vaccination mot influensa — Folkhälsomyndigheten
Efter pandemin har sjukdomsbördan och belastningen på vården till följd av covid-19 succesivt minskat. Senaste året har smittspridningen också planat ut och pågått kontinuerligt utan någon säsongstopp under vintern. Befolkningen i stort är mer eller mindre immun mot covid-19 och ytterligare vaccination bidrar mindre än tidigare till minskad sjukdom och behov av vård. Influensa utgjorde säsongen 2025–2026 åter det luftvägsvirus som stod för den största sjukdomsbördan och sjukvårdsbelastningen. Med anledning av detta epidemiologiska läge anpassas tidpunkten för höstens vaccinationer så att den optimeras för en väntad influensasäsong.
Smittskyddsenheten kommer i oktober 2026 att hålla det årliga informationstillfället inför säsongsvaccinationerna.
|
|
|
|
|
|
Under 2025 förekom det 60 laboratoriebekräftade fall av TBE i Uppsala län. Enligt Folkhälsomyndighetens uppdaterade definierade riskområden för TBE i Sverige tillhör Uppsala län riskområde 1, se kartan här nedan. I Region Uppsala rekommenderas alla vuxna och barn som kommer i kontakt med grönska att vaccinera sig mot TBE.
|
|
|
|
|
|
|
|
Region Uppsala erbjuder kostnadsfritt TBE-vaccin till alla barn i åldern 1–18 år. I den åldersgruppen är det 44,3 % som fått tre eller fler doser TBE-vaccin. Denna andel skiljer sig dock åt mellan och inom länets kommuner.
Det uppdaterade vaccinationsschemat innebär att personer i åldersgruppen 1–50 år (utan nedsatt immunförsvar) kan ta den fortsatta boosterdosen var 10:e år.
Det är särskilt viktigt att personer som är eller kommer bli immunsupprimerade vaccinerar sig mot TBE, då dessa individer löper störst risk att drabbas av allvarlig sjukdom och död. Var god se Smittskydd - TBE Vaccination (Docplus) för mer information. De två tabellerna här nedan är hämtade från det dokumentet.
|
|
|
|
|
|
I förra numret av SmittUpp (nr 1, mars 2026) uppmärksammade vi den pågående ikapp-vaccinationen mot HPV för unga kvinnor och män under 27 år. Kampanjen fortsätter och vi vill påminna er om vikten av att informera era yngre patienter om att HPV‑vaccination är kostnadsfri i Region Uppsala för ovaccinerade personer i målgruppen.
Sedan införandet den 1 juli 2025 har cirka 4 000 män och 800 kvinnor vaccinerats.
Folkhälsomyndigheten lyfter fram flera grupper som löper ökad risk att drabbas av HPV‑relaterad cancer. Dessa inkluderar:
|
|
 |
En av de två affischerna som informerar om att vaccinera sig mot HPV. Via länken nedan ser man båda.
|
|
|
|
|
|
|
|
Foldern "Empirisk antibiotikaterapi på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping" är nu omarbetad och uppdaterad. Den kan beställas i tryck kostnadsfritt inom Region Uppsala via strama@regionuppsala.se.
Nytt PM om penicillinallergi
Det är vanligt att patienter rapporterar allergi mot penicilliner eller har en varningsmärkning i journalen. Mindre än 10 % av vuxna som uppger penicillinallergi har visats ha en äkta allergi vid testning. En uppgift om penicillinallergi har i studier visats medföra ökad risk för biverkningar, behandlingssvikt samt Clostridioides-infektioner.
|
|
|
|
|
|
|
|
Nu finns ett nytt PM i DocPlus "Penicillinallergi" angående hur tidigare misstänkta allergiska reaktioner på penicillin ska värderas. Dokumentet ger stöd i bedömning om man vågar ge penicilliner eller andra antibiotika igen samt om varningsmärkningen kan tas bort.
|
|
|
|
|
|
|
Skoogsalen, Akademiska sjukhuset, ing 78/79
|
|
|
|
|
Smittskyddsenhetens informationsdag.
Tid: kl 8:30–16:30
|
|
|
|
|
|
|
|
Konferenslokalen Eken, Uppsala Science Park
|
|
|
|
|
Smittskyddsenheten anordnar en heldagsutbildning för alla smittspårare.
Tid: kl 8:30-16:30
|
|
|
|
|
|
|
|
H:son Holmdahlsalen, Akademiska sjukhuset, ing 100
|
|
|
|
|
Välkommen till en inspirerande heldag med fokus på sexuell hälsa.
Tid: kl 9:00–16:30
|
|
|
|
|
|
|
|
Akademiska sjukhuset och Teams
|
|
|
|
|
Stramas informationseftermiddag för lokalt smittskydds- och antibiotikaansvariga (LSA) på vårdcentraler i länet. Inbjudan kommer att skickas ut till alla LSA.
Tid: kl 13:00–16:45
|
|
|
|
|
|
|
|
Konferenslokal Eken, Arbets- och miljömedicin, Uppsala Science Park
|
|
|
|
|
Smittskyddsenheten erbjuder en workshop för alla som arbetar med smittspårning av klamydia.
Tid: kl 8:30–12:00
|
|
|
|
|
|
|
