|
-Syftet med kulturplanen är att beskriva mål, prioriteringar och övergripande inriktning för regional kulturverksamhet i Uppsala län för en fyraårsperiod, förklarar Jeanette Wetterström, strateg på Region Uppsala. Eftersom kulturplanen beskriver tydligt vilka verksamheter i länet som ska erhålla statsbidrag framöver, är det ett viktigt styrdokument som bidrar till en stabilitet för kulturlivet och för dem med regionala kulturuppdrag. Kulturplanen ligger också till grund för hur Statens kulturråd fördelar det årliga statsbidraget till Uppsala län.
-Kulturplanen är nära kopplad till de nationella kulturpolitiska målen som riksdagen beslutat om. Det finns fler kulturmål hos staten för olika kulturella delmål, exempelvis riksdagsbeslutade filmpolitiska mål, mål för vårt gemensamma kulturarv och kulturmiljö, för arkivsektorn och för litteratur och läsfrämjande. De är viktiga även för oss i Uppsala län. Sedan har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en del positionspapper där de tydliggör hur regioner och kommuner ser på vissa principer för kulturpolitiken, som att beslut om kulturens innehåll fattas på armlängds avstånd från politiken samt idén om konstnärlig frihet.
-För oss är de regionala utvecklingsstrategierna viktiga. Kulturplanen försöker knyta an till den i de delar där det finns beröringspunkter, som för kultur och besöksnäring till exempel eller för folkbildning och kompetensförsörjning. Det är viktigt att kulturplanen hänger samman med andra planer för att vara relevant och aktuell, menar Wetterström. Vi har använt oss av de omvärldsanalyser som gjorts av Region Uppsala. Vi är särskilt förtjusta i den sociala kompassen som tagits fram.
-Kulturplanen arbetas fram i dialog med länets kommuner, civilsamhälle och det professionella kulturlivet i länet. Vi arbetar för en remissversion under hösten och sedan en remissperiod. Kulturnämnden fattar sitt beslut och sedan tar Regionfullmäktige sitt beslut i april 2026.
-Lokala kulturaktörer och civilsamhället involveras genom offentliga dialoger och samverkan med kommunerna. Vi har också ett Kulturskaparråd, bestående av cirka tio kulturskapare, som har möjlighet att lämna inspel och svara på remissen. Utöver detta har vi löpande dialoger där vi särskilt lyfter ämnet, exempelvis genom styrelsedialoger mellan kulturnämndens arbetsutskott och kulturverksamheter. Näringslivet har inte varit så involverat tidigare, men vi bör överväga hur vi kan öka dialogytorna framöver, tycker Wetterström.
-Effekterna av kulturplanen följs upp årligen genom besöksstatistik och årsredovisningar som inkluderar ekonomi, personal och verksamhet, vilket rapporteras till staten. Interna uppföljningar görs också via delårsrapporter och årsredovisningar. Det kan vara svårt att hitta mätetal för effekterna på regional nivå för just kultur, men antal genomförda satsningar och prioriteringar i kulturplanen som genomförs varje år är bra mått.
-Samtidigt är det är viktigt att se att kultur har andra värden än just mätbara värden, det kan vara att känna sig berörd av ett konstnärligt verk, känna sig glad av att se en teateruppsättning i gott sällskap, eller vikten för unga att se och höra professionella kulturskapare live på en scen som blir förebilder. Det är att Region Uppsala möjliggör invånarnas möte med kultur som kanske är viktigare än att mäta själva effekten.
Foto: Jeanette Wetterström, strateg på Region Uppsala.
|
