|
|
 |
Nyhetsbrev från Biblioteksutveckling – juni 2026
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ja, vi vet - våra nyhetsbrev brukar vara långa och fullmatade. Kanske stressar de ibland med allt man kan inspireras av, alla tips på kompetensutveckling man borde delta i och rapporter som väntar på att läsas. Även om brevet kan betraktas som ett smörgåsbord av möjligheter, där du väljer det som intresserar dig (skagenröra, jordgubbstårta?) och lämnar annat (brännvinssill, böcklingpaté?), kan det bli för mycket av det goda!
Så i detta brev besinnar vi oss en smula, och tipsar lagom mycket (nåja). En sista tipsrunda innan stundande ledigheter, helt enkelt!
Några nedslag i detta nyhetsbrev
- Utbildningsdag om AI - tips och länkar
- Demokratifrukost om demokratin och experterna
- Samtalsträff om bevakning och inköp av litteratur
- Utbildning i att leda rollspel
- Svenska PEN:s rapport om den litterära yttandefriheten i Sverige
Vi önskar dig en skön sommar!
Eva, Fia, Karin, Lotta och Ulrika
Biblioteksutveckling Region Uppsala
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Den 22 april samlades ett 20-tal bibliotekschefer och -medarbetare i Uppsala för en utbildningsdag om AI och bibliotek. Dagen leddes av Jonna Steinrud, informationsspecialist och bibliotekarie med fokus på MIK. Utgångspunkten var främst strategiskt - hur kan man ta sig an AI-utvecklingen och på vilka sätt? Men för att ta ett strategiskt grepp behöver man också vara i det konkreta, i verktyg och resurser, och i görandet.
Dagen blev en gemensam startpunkt för det fortsatta arbetet som kommer att ske på flera plan. Det handlar om att testa, kompetensutveckla, dela erfarenheter och idéer med varandra och sätta AI-kunnigheten i ett sammanhang. Det handlar också om att koppla AI till bibliotekets uppdrag, till MIK-uppgiften, till det interna arbetet såväl som till det utåtriktade.
Här kommer inspel från två av AI-dagens deltagare. Erik från Östhammars bibliotek reflekterar utifrån några frågor och Åsa beskriver hur de i praktiken har utforskat AI inom Bibliotek Uppsala.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Erik deltog som medarbetare från Östhammars bibliotek den 22 april. Nu har det gått en tid och vi är nyfikna på vad dagen gett och vilka tankar som är i fokus just nu.
Vad tar du med dig från vår heldag med AI-tema?
– Att ordna kompetensutveckling inom AI för kollegorna behöver inte vara så svårt som jag föreställt mig!
|
|
|
|
|
|
|
|
Fick du nån idé på hur ni på biblioteket i Östhammar kan arbeta med AI framöver? Berätta gärna vad i så fall.
– Inga konkreta planer på intern tillämpning. Däremot har vi ökat prioriteringen för att undersöka om och hur vi kan arbeta med AI-verktyg.
Hur ser du på bibliotekens möjlighet att sprida AI-kunskap?
– Vi har både skäl och goda möjligheter som profession att lära oss förstå och förmedla kunskap om AI-modellers användningsområden, samt deras inverkan på samhället.
|
|
|
|
|
|
|
|
Personalen inom Bibliotek Uppsala har under de senaste åren tillsammans utforskat AI i praktiken. Det har de gjort på flera olika sätt.
Ett exempel är deras AI-fika. De interna träffarna startades på initiativ av Åsa Mattsson, som är bibliotekarie och verksamhetsledare inom Bibliotek Uppsala.
|
|
|
|
|
|
|
|
Bild: Åsa med Bibliotek Uppsalas robotkatt.
Man kan beskriva AI-fika som ett slags regelbundna träffar med låga trösklar, för nyfikna medarbetare. Åsa berättar:
– AI-fika är ett enkelt format där vi delar exempel och inspireras kring hur verktyg som Copilot kan stötta vårt arbete.
De har även arbetat med kompetensutveckling i samarbete med Biblioteksutveckling Region Uppsala, med fokus på AI, källkritik och bibliotekets demokratiuppdrag. Åsa fortsätter:
– Vi driver också projektet Digital läsning. Där undersöker vi hur den norska Lesersørvis‑metoden för boktips kan digitaliseras. Bland annat med hjälp av AI‑stöd för att matcha rätt bok till rätt läsare.
Utöver detta berättar Åsa om Bibliotek Uppsalas nystartade digitala nätverk. Inom nätverket har de skapat forum där de delar kunskap om AI med varandra. Det kan vara artiklar, tips på fortbildning, reflektioner och mycket annat.
Bibliotek Uppsala är en stor organisation med många medarbetare utspridda på flera enheter. Behovet av att arbeta genomgående med en fråga eller ett område ställer krav på strukturer för lärande. Därtill kommer aspekten av att AI-området utvecklas snabbt och går in i många delar av biblioteksverksamheten. Åsa beskriver ett bra förhållningssätt till detta:
– Genom att testa, prata och lära tillsammans håller vi på att bygga en trygg och nyfiken kultur kring AI på våra bibliotek.
|
|
|
|
|
|
|
Digiteketkurser, guider och exempel
Övriga kurser och resurser
|
|
|
|
|
|
|
Gunnar Ardelius är aktuell med sin nya roman En dag av törst. Handlingen utspelar sig i Sverige på 1970-talet med IB-affären som ramhandling. Den unge och i statsvetenskap nydisputerade André Becksell får tjänst inom Socialdemokraternas hemliga underrättelsetjänst IB. Men det är inte en statstjänstemans karriär som är romanens huvudtema utan hans alkoholberoende och hur detta leder till både svek och förnedring.
I den av verkligheten inspirerade boken Skammen vi ärvde skriver debutanten Elin Ylvasdotter om kärlek mot alla odds. I Uppsala möts Carl och Ruth 1942 och blir förälskade. Hennes judiska och hans nazistiska bakgrund gör deras försök att skapa ett gemensamt liv, minst sagt, komplicerat.
För 14 år sedan debuterade Uppsalaförfattaren Maria Frensborg med barnboken Ellen, Sorken och hemligheten. I juni kommer den tredje boken om kompisparet; Ellen, Sorken och dubbelpingvinen. Boken är illustrerad av Ingrid Flygare. I berättelsen väcks frågor om barns rätt att delta i samhällets svåra frågor, som klimathotet.
|
|
|
|
|
|
Kulturkvarteret Örebro, med Örebro stadsbibliotek – ett av besöksmålen på studieresan. Bild: Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0
När: 25–27 augusti
Hur: med buss
Vi erbjuder två biblioteksmedarbetare från varje kommun i länet att följa med på en studieresa som börjar i Mälardalen och fortsätter söderöver. Vi besöker både större och mindre bibliotek, kulturhus, inspirerande platser och verksamheter. Den röda tråden för resan är demokrati och delaktighet, med stort fokus på prioriterade grupper.
Information har skickats ut till bibliotekschefer och resedeltagare.
|
|
|
|
|
|
|
Välkommen till kompetensfrukostar med demokratitema, som vi helt enkelt valt att kalla för demokratifrukostar. Dessa liknar formatmässigt våra kompetensfrukostar, som vi anordnat i flera år. Oftast är de 50 minuter, men ibland något längre.
Under 2026 bjuder vi in till en serie frukostar där vi undersöker demokratins villkor här och nu, i vår närmiljö och i världen. Genom olika perspektiv och röster utforskar vi vad som står på spel, och vad vi kan göra.
Demokratifrukostarna är ett samarbete mellan Region Uppsala, Region Gävleborg och Region Stockholm.
|
|
|
|
|
|
|
När: 1 september, klockan 9.00–9.50
Var: digitalt, via Teams
Vi har aldrig haft tillgång till mer kunskap, samtidigt som vi är osäkra på vad och vem vi ska lita på. Vad händer med demokratin när experternas röster ifrågasätts?
I det moderna samhället har både politiker och medborgare tillgång till mer expertkunskap än någonsin tidigare. Den enorma tillgången till vetenskapliga rön och expertråd verkar dock inte omsättas till större visshet. I stället tycks vår tid präglas av just osäkerhet. I denna föreläsning talar Siri Sylvan om hur vi kan förstå krisen för experterna samt deras betydelse för demokratin.
Siri Sylvan är doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Hennes forskning berör olika frågor om det offentliga samtalet, som relationen mellan demokratin och akademin.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
När: 15 september, klockan 9.00–9.50
Var: digitalt, via Teams
Välkommen till en samtalsträff om bevakning och inköp av litteratur utifrån bredd, kvalitet och efterfrågan. Vi utbyter erfarenheter och tankar med varandra.
- Bevakning av ny litteratur utifrån bredd och kvalitet. Hur håller vi oss à jour med utgivningen? Vilka olika kanaler använder vi? Är BTJ:s digitala häften/lektörsomdömen nödvändiga för överblick? Finns det andra vägar?
- Inköp på efterfrågan, hur ser vi på det? Skulle det kunna utvecklas?
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
När: 22 september, klockan 9–12
Var: Litteraturens hus, Uppsala.
Vill du leda rollspelsaktiviteter i ditt arbete men vet inte hur du ska börja? I denna utbildning får du en introduktion till vad rollspel är, och hur man spelar. Du får testa att spela och leda rollspel samt fortsatt handledning efter kurstillfället, via mejl.
För dig som jobbar med barn och unga på bibliotek, eller ingår i samverkan med bibliotek.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
Bild: Tryckfrihetsförordningen från 1766. Fotograf: Mats Elzén.
När: 7 oktober, klockan 9.00–9.50
Var: digitalt, via Teams
Som det första land i världen antog Sverige år 1766 en lag för att skydda det fria ordet – Tryckfrihetsförordningen. Lagen avskaffade censur och gav samtidigt landets invånare rätt att ta del av statens handlingar genom en första ansats till offentlighetsprincipen.
Vad ledde fram till detta, och hur kan vi dra paralleller till dagens samhälle? Vilken roll har biblioteken i diskussionen om tryck- och pressfriheten?
Föredragshållare Mats Elzén har som opinionsanalytiker arbetat nära samhälle och politik i många år. I mitten av förra århundradet noterade han att något hände i debatten kring yttrande- och pressfriheten. Mats har ett brinnande intresse för yttrandefrihetsfrågor och stora kunskaper om den svenska tryckfrihetslagen – såväl i historien som i samtiden.
Mer information kommer.
|
|
|
|
|
|
|
|
Forskning: Med rätt att läsa – för det höga nöjets skull. Forskarna Åse Hedemark och Linnéa Lindsköld följer i boken Den frivilliga läsaren hur fritidsläsningen har styrts av politiken under flera decennier. Hur ska det gå för läsandet som tyngs av samhällets förhoppningar och ambitioner? Boken avslutas med fyra förslag till stöd för den frivilliga läsningen. Åse Hedemark är universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap (BoI), vid Institutionen för ABM, Uppsala universitet. Linnéa Lindsköld är docent i BoI vid Bibliotekshögskolan i Borås.
Forskning: Unga om läsning: Det gäller att hitta en bra bok. Varför tycker unga att det är roligt att läsa på fritiden och inte i skolan? Varför ser man sig inte som en läsare, även om man faktiskt läser böcker? Inom ramen för Region Uppalas shared reading-projekt med sommarjobbande unga läsledare som läste för fritidsbarn, gjordes en studie om ungas egen läsning. Digiteket ställde några frågor till forskaren Åse Hedemark som står bakom studien. Här kan du ta del av projektrapporten: Snacka om läsning! (pdf)
Artikel: Val 2026: Av unga för ungas delaktighet. Vem kan bättre nå unga än andra ungdomar? I Västra Götalandsregionen kunde folkbiblioteken söka pengar för att anställa unga demokratiambassadörer. De ska vända sig till unga och förstagångsväljare. Det blir en win-win-effekt. Samtidigt som ungdomarna lättare når målgruppen blir de själva stärkta och viktiga bärare av demokratiarbetet.
Essä: Kunskapen och folkbibliotekens demokratiuppdrag. Den första av tre essäer där Marika Alneng lyfter olika aspekter av folkbibliotekens demokratiuppdrag utifrån intervjuer med bibliotekschefer i Gävleborgs län. I slutet av essän finns några diskussionsfrågor att reflektera kring kopplat till det biblioteksnära arbetet.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I en rapport från Svenska PEN berättar författare, forskare och sakkunniga om sin syn på läget för den litterära yttrandefriheten i Sverige och utmaningarna för framtiden.
Rapporten ger en samlad bild av den litterära yttrandefrihetens villkor. Den konstaterar att yttrandefriheten formellt sett är stark i Sverige. Samtidigt utmanas det praktiska utrymmet för fritt publicistiskt arbete, när bland annat hat och hot gör att författare självcensurerar.
|
|
|
|
|
|
|
|
Kulturbarometern 2026. Vad tycker svenskarna om kulturen? I Kulturbarometern 2026 presenteras insikter kring svenskarna inställning till biblioteken och kulturen i stort. Bland annat tycker 94 procent att det är viktigt att det finns bibliotek i hela landet. Nästan var tioende, 87 procent, har stort förtroende för bibliotek. Rapporten är framtagen av Svensk biblioteksförening, Svensk Scenkonst, Svensk Live och Sveriges Museer.
Så skapar du tillgängligt innehåll i sociala medier – konkreta tips från experten. Mira Vestner, kommunikatör på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), arbetar med tillgänglig digital kommunikation och delar med sig av sina viktigaste insikter i en artikel på MTM:s webbplats.
|
|
|
|
|
|
|
Programserien Demokratin från Sveriges radio utforskar demokratins största utmaningar under valåret 2026. Avsnitten har rubriker som Att testa yttrandefrihetens gränser, Demokratiska föräldrar och generationen som ska ta över samt Byråkraterna: demokratins väktare eller autokratens lydiga medhjälpare?
Demokratin – alla avsnitt | Sveriges Radio
|
|
|
|
|
|
|
Vilka utmaningar står demokratin inför och hur kan vi arbeta för en stark demokrati? Följ med i Forum för levande historias poddserie Demokratin och du. Utgångspunkt för samtalen är olika forskares, författares och experters perspektiv på demokrati och demokratifrämjande arbete.
Podden Demokratin och du – Forum för levande historia
|
|
|
|
|
|
|
Från den 3 september fram till 1 oktober är det möjligt att söka Kulturrådets projektbidrag Mer läsning. Bidraget ska stimulera utveckling av litteratur- och läsfrämjande insatser, med fokus på barn och unga. Under 2026 finns 80 miljoner kronor avsatta, en fördubbling i jämförelse med 2025.
Läs mer på Kulturrådets webbplats
Ta även del av Regeringens lässtrategi 2026–2031, där bland annat satsningen Mer läsning beskrivs: Sverige – Ett läsande land
|
|
|
|
|
|
|
|
KB och MTM samverkar kring den digitala tjänsten Världens bibliotek, som tillhandahåller e-böcker och e-ljudböcker på andra språk än svenska. I slutet på maj byter tjänsten plattform. Det innebär några förändringar som är bra att känna till för dig som arbetar med att förmedla tjänsten.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DigiGuiden är ett sortiment av pedagogiska manualer som gör det enklare att stödja digitala nybörjare. Nu finns ett urval av DigiGuiderna på finska. Det finns ett 60-tal guider tillgängliga, och fler släpps löpande.
Digiguiden på finska
Digiguiden på svenska
|
|
|
|
|
|
Biblioteksutveckling Region Uppsala arbetar med regional biblioteksverksamhet.
Vårt uppdrag är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i Uppsala län.
|
|
|
|
|
|
