|
|
Nyhetsbrev från Biblioteksutveckling – december 2024
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Glada julhälningar från litteratur- och biblioteksutvecklingsgänget! Stående från vänster: Ulrika Danielsson (verksamhetsutvecklare bibliotek), Karin Ågren (verksamhetsutvecklare bibliotek), Lotta Åstrand (enhetschef Kulturutveckling), Karin Sundequist (verksamhetsutvecklare litteratur). Sittande: Emelie Sylvén (praktikant BoI-utbildningen Uppsala universitet) och Eva Norrbelius (verksamhetsutvecklare bibliotek).
Välkommen till årets sista nyhetsbrev från oss! Tanken var ett kortare julbrev, men det blev överraskande välfyllt. På så sätt räcker läsningen en bra bit in i nästa år. Ta bland annat del av vår nya biblioteksplan, läs om vårens karusellförfattare, och botanisera bland lärtillfällen och färska rapporter. Men framför allt: delta i årets mest aktivitetsbaserade julquiz! Ett nedslag i, och en hyllning till, programverksamheten på länets folkbibliotek. Kan du gissa svaren, det är frågan?
Trevlig julläsning!
Lotta Åstrand Enhetschef Kulturutveckling
|
|
|
|
|
|
|
I Uppsala län kan vi glädjas åt 32 fysiska bibliotek, tre biblioteksbussar och inte mindre än sex bibliotekscyklar. Möjligheten att låna böcker och andra medier, att läsa tidningen eller att bara sitta och filosofera är därför goda för länets invånare. Men som vi alla vet görs ju så mycket annat på våra bibliotek. Programverksamheten är stor och mångfacetterad. Men vad är det egentligen som händer på alla dessa bibliotek?
Vi bestämdes oss för att göra en kartläggning av aktiviteter som länets bibliotek erbjuder under december månad och under skolans jullov. Och i dessa jultider - varför inte skapa ett julquiz med utgångspunkt för vår kartläggning?
Varsågoda, här kommer fem frågor om programverksamhet på folkbiblioteken i Uppsala län. Det är närmast som vinner som gäller på flera av frågorna. Du kan sätta dig med dina kollegor på lunchrasten och klura. Eller ta fram quizet när julfriden tagit ett grepp om gården och bara du och tomten är vaken. Hur du än väljer att göra finns det möjlighet att vinna, förutom äran också ett bokpaket.
-
Vi har i vår kartläggning fått fram 204 olika aktiviteter som erbjuds runt om i länet. Hur stor andel av dessa riktar sig till barn och unga?
-
Länets kommuner erbjuder flera aktiviteter runt litteratur. Det är bokcirklar, författarbesök och skrivarverkstäder. Hur stor andel av alla aktiviteter handlar det om?
-
Julen är en tid av pyssel. Om du skulle bestämma dig för att gå på alla tillfällen som har ordet pyssel med i beskrivningen, hur många skulle det bli?
-
Folkbiblioteken erbjuder programverksamhet de flesta av veckans dagar. Men vilken dag är populärast som aktivitetsdag?
-
Att tagga aktiviteten med specifika ord kan göra det lättare för besökaren att hitta det som passar hen bäst. Vilket ord är vanligast i vårt län att använda som tagg?
Utslagsuppdrag: Ange det ord du tror oftast används som tagg (se fråga fem). Gör ett julklappsrim där ordet ingår. Bäst rim ligger bra till i tävlingen!
Skicka svaren till regionbiblioteket@regionuppsala.se senast den 18 januari. Vinnaren och julklappsrimmet presenteras i nästa nyhetsbrev! Men kom ihåg, ifall du har tänkt researcha ordentligt – aktiviteterna på bibliotekens webbplatser försvinner vartefter de har ägt rum. Så här är det gissningsförmågan som premieras!
|
|
|
|
|
|
Ann-Sofie Lans Lindgren är bibliotekarie på Barnbiblioteket vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Biblioteket vill förmedla lite julkänsla även i svåra stunder och särskilt bra passar det röda bok- och berättarskåpet in. Det står redo med famnen full av böcker – och två juliga möss som vill vara en del av berättelsen. På sjukhuset kan en lässtund betyda så mycket. Den kan ge tröst, avkoppling, distraktion, glädje eller hopp. Hoppas att ni alla får en fin jul!
|
|
|
|
|
|
I november antogs Region Uppsalas nya biblioteksplan, som börjar gälla från och med 2025. Syftet med planen är att tydliggöra strategiska prioriteringar och övergripande arbetssätt under planperioden. Planen ska också främja en bred samverkan på olika nivåer, såväl mellan bibliotek som med andra aktörer i länet.
Biblioteksutveckling Region Uppsala har formulerat fem fokusområden för gemensam utveckling:
-
Det demokratiska uppdraget
-
Likvärdighet och mångfald
-
Digital delaktighet och medie- och informationskunnighet
-
Språkutveckling och läsfrämjande
-
Lärande och verksamhetsutveckling
Varje fokusområde ringas in genom en beskrivning av uppdrag, nuläge och utmaningar, vilket leder fram till prioriterade insatser.
Ladda ner och läs Biblioteksplan Region Uppsala 2025–2028 (pdf)
|
|
|
|
|
|
|
I vår fortsätter Litteraturkarusellen sin resa genom länet med två nya författare. Som vanligt finns en representant för skönlitteratur och en för facklitteratur.
Anna Kåver är psykolog och aktuell med boken ”Med livet i behåll – om åldrandets frihet och förluster”. I den tar hon med oss på existentiella och psykologiska strövtåg i åldrandet. Har vi levt meningsfullt? Vad vill vi med åren som återstår? Anna Kåver utgår från personliga erfarenheter och ett långt yrkesliv inom psykoterapi.
Vårens skönlitterära författare är Lisa Ridzén som i år debuterade med romanen ”Tranorna flyger söderut”, en varm berättelse om en åldrad mans kamp för att behålla makten över sitt eget liv. Boken utsågs till Årets bok 2024. Under våren 2025 är Lisa Ridzén aktuell med den nya romanen ”I harens spår”.
Författarna besöker länets folkbibliotek mellan 22 januari till 10 april.
Ta del av turnéplanen på Region Uppsalas webbplats.
|
|
|
|
|
|
|
Totalt får 150 projekt dela på 44 miljoner genom Kulturrådets nya läsfrämjandebidrag Mer läsning. Satsningen fokuserar på barns och ungas fritidsläsning. Av de beviljade medlen går drygt två miljoner till bibliotek i länet. Av samtliga projekt i landet har åtta valts ut i en särskild satsning som under tre år fokuserar på läsfrämjande för och med unga i områden med socioekonomiska utmaningar. Ett av dem är Läsvisare i Uppsala.
Även Region Uppsala har beviljats medel för satsningen Gemensam läsning – unga som läsledare.
Läs mer om läsfrämjandebidraget och de beviljade ansökningarna på Kulturrådets webbplats
|
|
|
|
|
|
AI-kommissionen släppte i slutet av november sin slutrapport Färdplan för Sverige. På regeringens uppdrag har de föreslagit åtgärder för att stärka utveckling och användning av AI i hela landet. Ett av förslagen är ett kompetenslyft för hela befolkningen, där biblioteken lyfts fram som en viktig aktör. Förslaget kommer med en prislapp: 100 miljoner kronor till biblioteken årligen fram till 2029.
AI-kommissionen föreslår en satsning på folkbiblioteken om 100 miljoner kronor per år under åren 2025–2029. Kommissionen menar att det stärker bibliotekens uppdrag ”att främja användningen av informationsteknik för kunskapsinhämtning och lärande”. Vidare menar kommissionen att satsningen ”syftar till att allmänheten ska kunna få hjälp med att prova på och använda AI-verktyg kostnadsfritt”.
Förutom biblioteken lyfter rapporten även fram folkbildningens institutioner, som studieförbund och folkhögskolor, i arbetet med att stärka befolkningens AI-kunskaper. Rapporten lämnades ett drygt halvår tidigare än beräknat, vilket speglar kommissionens övertygelse att det brådskar att få centrala politiska beslut på plats.
Läs mer och ta del av rapporten på regeringens webbplats
|
|
|
|
|
|
Under 2025 firas 250 år av judiskt liv i Sverige. Många olika aktörer uppmärksammar jubileet och aktiviteter kommer att genomföras runt om i landet. På jubileumswebben kan bibliotek, kulturhus, föreningar, studieförbund och andra lägga in sina evenemang. Där finns även kunskapsmaterial av olika slag.
Den judiska minoriteten har en lång historisk närvaro i Sverige. Men det var inte förrän 1775 som judar fick bosätta sig i landet utan att konvertera till kristendomen. Regeringen har gett i uppdrag till myndigheten Forum för levade historia att genomföra insatser i samband med jubileet. Målet är att tillsammans med organisationer i landet lyfta fram och synliggöra den judiska minoritetens historia och kultur i Sverige.
Jubileumswebben Judiskt liv.se
|
|
|
|
|
|
När: 15 januari, klockan 9.00–10.00 Var: Digitalt, via Teams.
Det kan vara svårt att veta vilka böcker som ska köpas in på andra språk än svenska. Hur vet man vad som är bra om man inte behärskar språket? Hur kan man veta vad boken faktiskt handlar om?
Välkommen till en samtalsträff om arbetet med litteratur på andra språk än svenska och engelska. Tillsammans med kollegor runt om i länet delar vi erfarenheter, kunskap och tips med varandra. Vilka utmaningar finns när man som inköpare och läsfrämjare inte behärskar språket, och vilka vägar finns att ta för att tillgodose behovet hos invånarna?
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
När: 13 mars, heldagskonferens Var: Agnes kulturhus, Gävle
När villkoren för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning förändras sätter vi källkritik och källtillit högst på agendan. Välkommen till en konferens på Källkritikens dag, fylld av föreläsningar, samtal och workshoppar.
Vi gästas bland annat av Olof Sundin, professor vid Lunds universitet, och Peter Björkman, enhetschef för avdelning Lära på Umeå stadsbibliotek.
Dagen arrangeras av de regionala biblioteksverksamheterna i Gävleborg, Dalarna och Uppsala.
Mer information kommer.
|
|
|
|
|
|
När: 1 april eller 2 april, klockan 9–17 Var: Regionens hus, Storgatan 27, Uppsala
Välkommen att delta i en endagskurs i att leda shared reading för barn och unga. Det blir en intensiv och omväxlande dag. Du som deltagare får lära dig grunderna i metoden shared reading och delta i praktiska övningar.
- Under dagen har vi shared reading med olika ålderskategorier i åtanke, från 6–7-åringar till barn i mellanåldern. Vi pratar om hur metoden används när man läser med den aktuella målgruppen.
- Deltagarna får tillfälle att förbereda och i mindre grupper genomföra en shared reading riktad mot barn och unga.
- Kursen lägger också vikt vid olika utmaningar som läsledaren kan stå inför.
- Efter avslutad kurs får deltagarna ett diplom från The Reader, men man blir inte certifierad läsledare.
Tidigare läsledarutbildning är inget förkunskapskrav för att delta. Kursen är avgiftsfri och fika ingår.
Kursledare är Henrik Wig, läsledare och shared reading-utbildare. Henrik är författare till ”Litteraturens kraft – erfarenheter av shared reading” (2022) och ”Vilket bra sätt att läsa! Shared reading med barn och unga” (2024), utgivna på BTJ Förlag.
Anmälan via formulär
Anmäl dig senast 9 mars. Antalet platser är begränsat.
|
|
|
|
|
|
När: 2 april, klockan 9.00–11.00 Var: Digitalt
Vad innebär universell utformning och hur kan bibliotek arbeta efter denna princip?
Universell utformning handlar i korthet om att skapa verksamhet som är tillgänglig från början för så många som möjligt. Utgångspunkten är den mänskliga mångfalden. Universell utformning är ett åtagande i Funktionsrättskonventionen och ett arbetssätt som offentlig verksamhet behöver använda sig av. Hur kan vi förstå begreppet och arbetssättet i relation till bibliotek?
Arrangeras av Biblioteksutveckling Region Uppsala och Västra götalandsregionen.
Boka in datumet i din kalender redan nu! Mer information kommer.
|
|
|
|
|
|
3 februari och 1 april. Barnrätt i praktiken. Arrangörer: Digiteket i samarbete med Region Östergötland, Region Västernorrland, Region Dalarna och Region Örebro län
4 februari. Mediekonferensen 2025. Arrangörer: Biblioteksutveckling Östergötland, Bibliotek och litteratur Västra götalandsregionen, Biblioteksutveckling Region Gävleborg samt Sveriges depåbibliotek och lånecentral.
19–21 mars. Marskonferensen. Tema: Bildning för framtiden. Umeå.
24 april. Bokprovning, barn- och ungdomsböcker. Stockholm. Svenska barnboksinstitutet.
Föreläsningar från webbinariet Demokratiarbete på folkbibliotek (Digiteketresurs), från september. Arrangör Västra götalandsregionen.
|
|
|
|
|
|
Författarna till boken MIK i praktiken, Jonna Steinrud och Marika Alneng. Fotograf: Helena Atkinson.
När: 22 januari, klockan 9–11 Var: Digitalt
Svensk biblioteksförening bjuder in till en digital bokcirkel som utgår ifrån boken MIK i praktiken- biblioteken visar vägen!. Bokens författare Marika Alneng och Jonna Steinrud håller i cirkelträffen. Diskussionen kommer bland annat att handla om MIK som perspektiv för delaktighet och MIK som verktyg för navigera i och värdera information.
Mer information om bokcirkeln på Svensk biblioteksförenings webbplats
|
|
|
|
|
|
Kurs: Perplexity – Levla upp ditt referensarbete. Perplexity är en AI-tjänst som använder språkmodeller och realtidssökning för att samla webbinformation, för att sedan sammanställa den på ett lättbegripligt och översiktligt sätt. Tjänsten är fri från reklam och sponsrat innehåll och fungerar som ett alternativ till en traditionell sökmotor. Dessutom redovisas sammanställningen med källhänvisningar. Digiteketkursen går igenom användningen av tjänsten, hur tillförlitlig den är samt presenterar förslag på hur tjänsten kan användas på ett folkbibliotek.
Verksamhetsexempel: Läsfabriken, Sagoglitter och Barnens bibliotek. Under hösten har några regionala biblioteksverksamheter, däribland Biblioteksutveckling Region Uppsala, samarbetat kring lärtillfällen på temat Barnrätt i praktiken. I denna artikel beskrivs webbinarieseriens första tillfälle, som bland annat gästades av Uppsala stadsbibliotek. De berättade om hur barn i åldrarna 8–12 år tagit över barnavdelningen Läsfabriken för en dag, en Take over-day. Digiteketartikeln innehåller diskussionsfrågor och kan med fördel användas av en arbetsgrupp som vill utveckla det barnrättsliga arbetet.
Verksamhetsexempel: Tyst bokcirkel – enkelt och kravlöst. På Malmö stadsbibliotek finns en tyst bokcirkel, där deltagarna läser det de själva vill och pratar om det man läst med andra, om man vill. Det har kallats en bokcirkel för introverta och en av poängerna är att man inte behöver presetera. Samtidigt passar formen även dem som gillar att umgås, men som uppskattar det kravlösa. Silent Book Club är en rörelse som föddes i San Francisco år 2012 och nu finns företeelsen i över 50 länder. Ofta ses man på caféer och barer för att läsa tillsammans, men även flera folkbibliotek i Sverige har anammat konceptet. På Malmö stadsbiblioteks cirkel deltar ett brett spann av människor, från sjuttonåringar till sjuttio plus.
Omvärldsbevakning: Bibliotekens roll i det civila försvaret. Anna McWilliams, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), har i en ny rapport tittat närmare på vilka roller folkbiblioteken skulle kunna ta i händelse av krig. Hon diskuterar dessa roller utifrån fyra olika kategorier:
-
kunskapsuppbyggnad och samhällsinformation
-
att främja kultur, demokrati och det fria ordet
-
bibliotek som samlingar
-
bibliotek som samlingsplatser
Ny medfinansiär och utvecklat fokus på tillgänglig läsning. Under kommande tre år får Digiteket ytterligare en medfinansiär, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Digiteket har fått i uppdrag av KB, Kulturrådet och MTM att utveckla arbetet med tillgänglig läsning, samt forskarforumet Angelägen forskning.
|
|
|
|
|
|
Nationell överblick för stärkt samverkan (pdf). Detta är KB:s slutredovisning av uppdraget om stärkt samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet, som lämnades till regeringen i slutet av november. Förslagen i redovisningen syftar till att utveckla bibliotekssektorn över tid och innebär bland annat:
-
En förtydligad process för nationell överblick och samverkan.
-
Stärkt samverkan mellan KB, Kulturrådet och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).
-
En genomlysning av nationella digitala tjänster för prioriterande målgrupper samt den nationella medieförsörjningen generellt.
- Att arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan för utveckling startar 2025.
Läs mer om rapporten, processen framåt och initiativ för ett stärkt biblioteksväsende, på KB:s webbplats
|
|
|
|
|
|
|
Under två år har tio pilotbibliotek i södra Sverige utforskat bibliotekens demokratiska uppdrag, utifrån sina lokala utmaningar och förutsättningar. Det har gjorts inom ramen för projektet ”Biblioteken som tankesmedjor”.
Nu har projektets erfarenheter samlats i en handbok fylld med konkreta exempel och användbara tips. Bland annat presenteras olika metoder för debatt och dialog på biblioteken, samt ett utforskande kring hur bibliotek kan skapa engagemang för demokratifrågor hos prioriterade målgrupper.
|
|
|
|
|
|
|
|
Biblioteksutveckling Region Uppsala arbetar med regional biblioteksverksamhet. Vårt uppdrag är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i Uppsala län.
|
|
|
|
|
|