|
|
 |
Nyhetsbrev från Biblioteksutveckling – september 2026
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ett glatt resesällskap vid Ellen Keys Strand.
Studieresan i slutet av augusti hade temat demokrati och delaktighet. I en hyrd buss besökte vi tillsammans med biblioteksmedarbetare från länets folkbibliotek olika platser i Mälardalen med omnejd. Västerås, Örebro, Askersund, Ellen Keys Strand och Strängnäs försåg oss med nya intryck och insikter. Läs mer om något av det vi tog med oss längre ned i brevet.
Så här precis efter valet känns resans tematik förstås fortsatt angelägen att arbeta med. Det är ju framför allt mellan valen som kunskapsförmedlingen och den fria åsiktsbildningen behöver ta plats. Räkna därför med att ämnet kommer att märkas så väl i våra insatser som i kommande nyhetsbrev resten av detta år – och även bortom det. Resan fortsätter, bildligt talat.
Några nedslag i detta nyhetsbrev
- Barns inflytande på Knivsta bibliotek
- Aktuella böcker av länets författare
- Kompetensfrukost om Tryckfrihetsförordningen
- Demokratifrukost om folkbiblioteket som mötesplats för unga
Trevlig läsning!
Eva, Fia, Karin, Lotta och Ulrika
Biblioteksutveckling Region Uppsala
|
|
|
|
|
|
|
|
Maskoten Boksson förtidsröstar. Fotograf: Emma Bäckström.
Önskelåda, önsketräffar och Barnens val. Det är några sätt som Knivsta bibliotek använder sig av för att stärka barns inflytande i verksamheten. En annan avsikt är att öka förståelsen för hur ett riktigt val går till.
På Knivsta bibliotek är barnens önskelåda populär. Dagligen kommer det in handskrivna lappar från barn, som besvaras och sätts upp på väggen. Många önskar inköp av böcker och andra efterfrågar specifika aktiviteter som VR eller författarbesök.
– Under hösten kommer det vara önsketräffar som blir en förlängning av önskelådan. Istället för att de lägger en lapp i lådan, som tar flera dagar att besvara så kan de prata med oss bibliotekarier direkt och få respons, berättar Emma Bäckström, som är ungdomsbibliotekarie.
På höstlovet arrangeras Barnens val för att ta reda på det populäraste temat för nästa års aktiviteter. Bibliotekarien Hanna Lagerqvist förklarar:
– Vilka teman som går att välja mellan är inte helt bestämt. Det kan exempelvis vara spel, magi, resor eller djur och natur. Vi behöver teman som är breda och kan rymma mycket.
På biblioteket kommer det att finnas ett valbås, tryckta valsedlar och valkuvert. Personalen agerar både röstmottagare och rösträknare.
– Det är ett sätt för barnen att påverka vad som händer på biblioteket. Våra aktiviteter är till för dem, så det är viktigt att de är med och bestämmer. Dessutom får de prova på att vara med i ett val på riktigt, säger barnbibliotekarien Tove Frankow Crivellaro.
|
|
|
|
|
|
|
|
Den rymliga regnbågssoffan på Örebro stadsbibliotek.
Den 25–27 augusti åkte 15 biblioteksmedarbetare från alla länets kommuner iväg på en studieresa med buss tillsammans med oss på Biblioteksutveckling. Under några sensommarvarma dagar besökte vi bland annat bibliotek och kulturhus i Mälardalen med omnejd. Den röda tråden för resan var demokrati och delaktighet, med stort fokus på prioriterade grupper.
Resan tog oss till Kulturcentralen Kulören i Västerås, Örebro stadsbibliotek, Sjöängens kulturhus med Askersunds bibliotek, Ellen Keys Strand och Strängnäs bibliotek. Vi hann även med konstbiennalen Open Art/konstvandring i Örebro.
Kulturcentralen Kulören, i stadsdelen Vallby, Västerås. Verksamheten består av bibliotek och avgiftsfri kulturskola i samverkan och riktar sig till barn 0-12 år. Fokus ligger på skaparaktiviteter av olika slag. Biblioteket har bland annat Rubiks kub-öppet, en aktivitet i lugn, strukturerad miljö som passar en del barn med NPF (men inte bara!). De vill inte kalla något för Funkis-öppet, utan fokuserar i stället på intresse eller tema och anpassar miljön och förustättningarna. Kulören har jobbat mycket med demokrati innan valet, bland annat genom gosedjursval och att rösta på tema till läslovet. Rytmik, som bibliotek och kulturskolan håller i tillsammans, kan även bidra till att stärka barns röster, bokstavligt. Personalen på Kulören har verkligen utvecklat en pedagogisk fingertoppskänsla kring vad som funkar för deras målgrupper. Resultatet: en mycket uppskattad träffpunkt för stadsdelens yngre invånare.
Örebro stadsbibliotek, en del av Kulturkvarteret. Där fick vi framför allt höra om deras unika och imponerande projekt med Unga biblioteksutvecklare. Det är en treårig satsning som de hoppas kunna permanenta. Biblioteket har anställt flerspråkiga ungdomar som under en längre period ska arbeta som ambassadörer för att öka ungas läsande och bidra till biblioteksutveckling. Ungdomarna formar verksamheten och skapar relevanta aktiviteter för framför allt unga. Bland annat har de anordnat olika bokklubbar och läsecirklar, hållit i författarsamtal, högläst regelbundet på äldreboenden samt arbetat uppsökande på exempelvis badplatser under sommaren. Läs mer i biblioteksmagasinet noll27: Unga biblioteksutvecklare formar framtidens bibliotek i Örebro.
Vi fick även veta mer om den bibliotekssocionom som de anställde för några år sedan. Socionomen är en del av bibliotekets arbetsgrupp, arbetar trygghets- och relationsskapande och fortbildar även internt för att stärka organisationen. Läs mer om hur det började i Magasin K: ”Logiskt med socionom på biblioteket”
Bild nedan:
Från Kulören, en fråga till ett ”demokratiträd” som barnen har fyllt med bilder.
|
|
|
|
|
|
|
En soffhörna med fin utsikt, på Örebro stadsbibliotek.
Askersunds bibliotek, i Sjöängens kulturhus. Ett imponerande stort och påkostat kulturhus i Askersunds kommun, med drygt 11 000 invånare. I byggnaden huserar bibliotek, fritidsgård, högstadieskola, kulturskola, Statens servicecenter med flera verksamheter. Där finns även konsthall, black box samt en stor bio-/scenkonstsalong för 500 personer. Kulturhuset är inrett på ett flexibelt sätt, vilket gör att olika slags aktiviteter får plats i samma utrymme. Man har satsat stort på programverksamhet med demokratifokus under flera år, främst med återkommande demokratisamtal tillsammans med Örebro teater.
Ellen Keys Strand. Ellen Keys vackra hem Strand ligger vid Vättern mellan Vadstena och Ödeshög. Ellen Key (1849–1926) är extra aktuell i år, då det var 100 år sedan hon gick bort. Vi fick en visning av huset, som är byggt 1910, och en inblick i Ellen Keys liv och verk. Hon agiterade tidigt för kvinnors rösträtt och var en pedagogisk pionjär som lyfte barnets rätt att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Idag är huset öppet för stipendiatboende under sommaren.
Strängnäs bibliotek, i Kulturhuset Multeum. Strängnäs bibliotek imponerade med sitt projektbaserade och riktade arbete för att öka inflytandet för prioriterade grupper. Bibliotekshjälpare, som är barn i årskurs fyra och fem, hjälper bland annat till i biblioteket och med utformningen av barnavdelningen. Biblioteket har även ett ungdomsråd och ett Queerhäng, för 13-19-åringar. Det sistnämnda har ungdomarna själva bestämt allt kring, och det är helt på deras villkor. I ett omfattande projekt med författaren Cecilia Rojek har ungdomar varit med och tagit fram handlingen till boken Det gyllene korset.
I det fleråriga projektet Funkis i fokus har biblioteket arbetat med barn, unga och vuxna som har funktionsnedsättning. Genom bland annat ett strukturerat samarbete med anpassad gymnasieskola fick de snurr på relationsbyggandet, något som är en förutsättning för verkligt inflytande. På Digiteket kan du läsa mer om projektet, och hur det har fortsatt: Att inte bara bli tillfrågad utan också tagen på allvar.
Biblioteket har även arbetat tillsammans med kommunens dagliga verksamheter i ett demokratiprojekt. Genom högläsning, shared reading och taktila boksamtal har deltagarna fått lära sig mer om hur demokratin fungerar. Läs mer om demokratiprojektet på Digiteket: Val 2026: Dagliga verksamheter i Strängnäs läser om demokrati.
Bilder nedan:
Bokskyltning i trappan. Askersunds bibliotek, i Sjöängens kulturhus.
Utblick från balkongen på Ellen Keys Strand.
|
|
|
|
|
|
|
Vi frågade några av resenärerna om vad de tog med sig från studieresan – vad som gav starkast intryck, extra inspiration eller bidrog till nya tankar. Här är deras svar.
Jeanette Bjarås, biblioteken i Heby kommun:
– Jag inspirerades särskilt av Askersund och hur bra något kan bli när man tänker stort och strategiskt, istället för att lösa problemen ett och ett när de dyker upp. Och när man låter rätt personer vara involverade i planeringen. Givetvis var samarbetena mellan olika delar av kommunen en viktig del där också. Ellen Keys hus var en helt annan typ av inspiration. Där kan man ju inte ta efter verksamheten i sig, men jag blev inspirerad att försöka lyfta fram intressanta svenska författare på olika sätt. Framförallt att gräva lite mer i vilka intressanta personer som kan ha levt i vår kommun. I Örebro såg jag fina personporträtt med text överst på hyllorna vid lokalsamlingen. Det skulle kunna vara ett sätt att göra det mer konkret.
Lisa Gidlöf, Bibliotek Uppsala/Sävjabiblioteket:
– Det var såklart spännande att få se de storslagna kulturhusen i Örebro och Askersund, men den lilla kulturcentralen Kulören i Västerås för barn 0-12 år gav kanske starkast intryck. Det var särskilt inspirerande att höra hur tätt samarbetet var mellan bibliotek och avgiftsfri kulturskola och hur trösklarna därmed sänktes till båda verksamheterna. Det var också intressant att de hade öppet vissa dagar enbart för särskilda målgrupper, såsom föräldralediga, vilket möjliggjorde ännu mer målgruppsanpassade aktiviteter.
Mikael Wilander, Tierps bibliotek:
– Många måltider blev det och trevligt sällskap! Men jag tar också med mig att en Rubiks kub kan lugna stingsliga ungdomar, att det går att ha instruktioner direkt på självbetjäningsskärmar och att tillgänglighetsarbete över åldersgränserna i trygg förpackning kan få fler att våga rösta. Kort och gott att demokrati börjar i det lilla, även om jag så klart kan dregla över utrustade lounger och enorma biosalonger. Med femhundrafemtioåtta foton i mobilen minns jag även konstverket ”Fortsättningen – alla tusentals löften” av MASU, jag kommer ihåg upplevelsen av Strand, men jag erinrar mig också gamla mediebestånd och undrar faktiskt var tillgängligheten hamnade i alla storsatsningar. Vi kanske inte är fullt så dåliga på hemmaplan trots allt.
Gunnel Furuland, Knivsta bibliotek. Gunnel har varit stipendiat på Ellen Keys Strand och tycker att vi fick en underbar visning av huset vid Ombergs fot:
– Solen flödade och Vätterns vatten glittrade. Denna kulturmiljö rymmer ett universum av litterära kopplingar, eftersom Key hade ett så rikt nätverk både i Sverige och utomlands. Just i år är det 100 år sedan författaren gick bort och det utkommer ideligen böcker om det vackra hemmet som hon planlade in i detalj. Jag vill särskilt framhålla Louise Lindbloms ”Från jord till bord. Ellen Keys hem, mat och trädgård – vackert och kunnigt på samma gång”. Men om man vill fördjupa sig i Ellen Keys tankevärld kvarstår Ulf Wittrocks och Ronny Ambjörnssons verk som de centrala.
|
|
|
|
|
|
|
Diktsamlingen En flickas blick av Anna Franklin är en poetisk resa från 2025 och en promenad genom Alexandria i Egypten, där läsaren får uppleva staden: färger, dofter, ljus, hav och folkliv. Nu finns den översatt till arabiska av Jasim Mohamed från Uppsala. Det finns en utgåva på arabiska och även en på arabiska och svenska på förlaget Sameh publishing.
Efter ”Dit du går, följer jag” och ”Tigerkakshjärta” är uppsalabaserade Lina Nordqvist tillbaka med ännu en drabbande historisk roman: Rackarland. En berättelse om överlevnad och kvinnligt mod i mörkaste Hälsingland 1858, ett landskap känt för att vara upproriskt, våldsamt och fördärvat. Ajelika Gulliksdotter flyr förklädd till man för att söka efter sin förlorade syster och rätten att själv få styra sitt liv.
Fyren vid havets slut är journalisten Catrin Ormestads tredje roman. Boken utspelar sig på Örskär utanför Gräsö där unga Tamara lever ensam med att rehabilitera fåglar. Samtidigt som hon får in en skadad havsörn kommer oljeborraren Roman till ön. En roman om att hitta sin plats, om ensamhet och kärlek, naturens kraft, vänskap och acceptans.
Antologin Lättläst shared reading från LL-förlaget innehåller ett urval noveller, textutdrag och dikter. I boken ingår klassiker av bland andra Selma Lagerlöf och August Strindberg, men också nyare texter av John Ajvide Lindqvist och uppsalaförfattaren Ola Larsmo. Texterna lämpar sig för dem som lär sig svenska eller har en funktionsnedsättning.
|
|
|
|
|
|
|
Region Uppsala arrangerar för första gången Yttrandefrihetsdagarna, en länsgemensam temamånad om yttrandefrihet och demokrati. Genom kulturupplevelser och samtal vill Region Uppsala stärka kunskapen om yttrandefrihetens betydelse och skapa utrymme för dialog. Många olika aktiviteter sker på biblioteken runt om i länet.
Läs mer på Region Uppsalas webbplats: Yttrandefrihetsdagarna
Visning av The Librarians runt om i länet: Filmvisning: The Librarians
Under yttrandefrihetsdagarna hålls en digital bokcirkel för intresserad allmänhet. Begränsat antal platser. Tipsa gärna biblioteksbesökarna!
Digital bokcirkel: En dag av törst av Gunnar Ardelius
|
|
|
|
|
|
|
Banned Books Week Sverige närmar sig. Den 5–11 oktober äger kampanjveckan rum. I Svenska PEN:s kunskapsbank för bibliotek och skolor, Hotade ord, finns en del del nytt material till årets tema: förbjuden och censurerad fantastik.
På sajten hittar du bokcirkelguider, en lärarhandledning och utställningsmaterial om både samtida och äldre fantasy, science fiction, dystopier och skräck som förbjudits eller censurerats. Även listan över förbjuden litteratur har fyllts på med fantastik. För att komma åt det kostnadsfria materialet behöver du registrera dig.
Ta del av materialet på hotadeord.se
Läs mer om Banned Books Week Sverige hos Svenska PEN
Biblioteksutveckling Region Uppsala har även detta år delat ut speciellt framtagna tygkassar till länets folkbibliotek. De kan användas i arbetet med kampanjveckan.
|
|
|
|
|
|
Bild: Tryckfrihetsförordningen från 1766. Fotograf: Mats Elzén.
När: 7 oktober, klockan 9.00–9.50
Var: digitalt, via Teams
Som det första land i världen antog Sverige år 1766 en lag för att skydda det fria ordet – Tryckfrihetsförordningen. Lagen avskaffade censur och gav samtidigt landets invånare rätt att ta del av statens handlingar genom en första ansats till offentlighetsprincipen.
Vad ledde fram till detta, och hur kan vi dra paralleller till dagens samhälle? Vilken roll har biblioteken i diskussionen om tryck- och pressfriheten?
Föredragshållare Mats Elzén har som opinionsanalytiker arbetat nära samhälle och politik i många år. I mitten av förra århundradet noterade han att något hände i debatten kring yttrande- och pressfriheten. Mats har ett brinnande intresse för yttrandefrihetsfrågor och stora kunskaper om den svenska tryckfrihetslagen – såväl i historien som i samtiden.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
Välkommen till kompetensfrukostar med demokratitema, som vi helt enkelt valt att kalla för demokratifrukostar. Dessa liknar formatmässigt våra kompetensfrukostar, som vi anordnat i flera år. Oftast är de 50 minuter, men ibland något längre.
Under 2026 bjuder vi in till en serie frukostar där vi undersöker demokratins villkor här och nu, i vår närmiljö och i världen. Genom olika perspektiv och röster utforskar vi vad som står på spel, och vad vi kan göra.
Demokratifrukostarna är ett samarbete mellan Region Uppsala, Region Gävleborg och Region Stockholm.
|
|
|
|
|
|
|
När: 14 oktober, klockan 9.00–9.50
Var: digitalt, via Teams
Hur kan folkbiblioteken utvecklas som rum för deliberativ demokrati? Och därmed bli en mötesplats där unga får möjlighet att tillsammans genom dialog forma insikter och uppnå verklig förändring.
I denna demokratifrukost föreläser Nazem Tahvilzadeh, lektor i offentlig förvaltning och docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.
Utifrån en vision om fördjupad demokrati kan vi föreställa oss biblioteket som en arena där politik blir något man gör tillsammans. Där blir ungdomarna inte passiva mottagare av beslut eller konsumtion. I stället får de ta plats som politiska subjekt med makt att påverka och aktivt utforma sin världsbild och sina värderingar.
Föreläsningen belyser hur biblioteken kan skapa dialogiska gemenskaper. Det handlar om platser där unga tillsammans kan ringa in problem, lära sig att hantera oenighet och ambivalens, samt omsätta sina insikter och viljor till praktisk handling. Vilka möjligheter har biblioteken att fylla denna funktion? Och vilka hinder finns på vägen?
Målgrupp: bibliotekspersonal i Uppsala län, Gävleborgs län och Stockholms län.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
När: 9 december, start klockan 9.00
Var: digitalt, via Teams
Boka in tematräffen i kalendern redan nu! Bland annat får vi höra om hur Karlskoga bibliotek arbetat med NPF-öppet för familjer. Tid för frågor och samtal.
Mer information kommer.
|
|
|
|
|
|
|
|
Årets upplaga av rapporten Svenskarna och Internet släpps den 28 september. Samma dag klockan 9.00 hålls ett lanseringsevent, där du kan delta digitalt. Internetstiftelsen är arrangör.
Anmälan Svenskarna och internet – lansering
|
|
|
|
|
|
|
|
|
När: 19 november, klockan 13.00–14.30
Var: Digitalt, sänds via Digiteket.
Digiteket bjuder in till ett webbinarium om Lesersørvis. Medverkar gör Vanja Øyrås som är senior rådgivare vid Fylkesbiblioteket i Akershus, Buskerud och Østfold och den som har skapat Lesersørvis. Träffen riktar sig till dig som är nyfiken på metoden, som en form av introduktion.
Mer information kommer. Håll utkik på Digitekets webbplats.
|
|
|
|
|
|
|
|
Kurs: Ett språkrättvist och tillgängligt bibliotek. Vilka fysiska, psykiska och språkliga hinder finns som gör bibliotekens verksamhet otillgänglig för vissa personer? Den här kursen ger biblioteken verktyg för att skapa en biblioteksverksamhet som är språkrättvis och tillgänglig. Det innebär att alla får uttrycka sig och bli förstådd på det språk och sätt man känner sig mest bekväm med, och att man har möjlighet att delta på lika villkor. Vad behövs exempelvis för att göra ett författarsamtal på biblioteket öppet för alla? Eller vilka strategier bör vi ha för att tillgängliggöra information på flera språk?
Kurs: En levande lokalsamling lyfter hembygdens historia. Kursens syfte är att ge biblioteksanställda kunskap och konkreta verktyg för att göra lokalsamlingen till en levande, tillgänglig och professionellt förmedlad resurs. Genom att synliggöra och strukturera samlingen kan biblioteket stärka samhörigheten i lokalsamhället och ge fler invånare möjlighet att upptäcka sin hembygds historia och kulturarv.
Artikel/essä: Generativ AI och den litterära kulturen. Den tekniska utvecklingen går rasande snabbt, inte minst avseende AI. Hur påverkar den litteraturen, när det kommer till text, ljud, bild och relationen mellan människa och maskin? I denna essä siar Karl Berglund, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, om hur villkoren för skapandet och tillgodogörandet av litteratur förändras i grunden av generativ AI.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rapport från Europeiska kommissionen inom ramen för EU:s kultursamarbete. Den undersöker hur europeiska folkbibliotek fungerar som en central kraft för att stärka samhället genom sociala, kulturella och demokratiska insatser.
Genom att analysera över 100 framgångsrika exempel visas hur bibliotekarier agerar som samhällsbyggare och guider i en föränderlig tid. Även svenska exempel lyfts fram.
|
|
|
|
|
|
|
|
Rapporten visar att biblioteken har utvecklats till multifunktionella mötesplatser som hanterar allt från digital inkludering och livslångt lärande till krisberedskap och social sammanhållning.
Rapporten identifierar tio nyckelutmaningar där biblioteken spelar en central roll, som exempelvis att främja livslångt lärande och social sammanhållning, minska den digitala klyftan, stärka demokratins motståndskraft och bygga resiliens vid kriser. Även sju nyckelroller för bibliotekspersonal identifieras, som är avgörande för att förverkliga bibliotekens potential som multifunktionella platser i samhället. Exempel på dessa är samhällsbyggare, berättare, vägvisare och möjliggörare.
Vidare presenterar rapporten en omfattande strategi för att stärka bibliotekens potential, bland annat ett strategiskt verktyg i form av en utvecklingstrappa (A Path for Growth). Det är en modell i tre steg som beskriver hur folkbibliotek kan utvecklas från att erbjuda grundläggande tjänster till att bli strategiska samhällsaktörer.
Ladda ner rapporten på engelska från Europeiska unionens publikationsbyrå
|
|
|
|
|
|
Riskabel läsning? Föreställningar om barnet i konflikter kring HBTQ+-inkluderande barnlitteratur och läsning. Ett forskningsprojekt som leds av Fanny Ambjörnsson, professor vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet. Projektet pågår fram till och med 2028. Forskarna närmar sig frågan genom att fokusera på kontroverser kring HBTQ+-inkluderande litteratur och aktiviteter på svenska bibliotek.
Guide för bibliotekens arbete med hbtq+ Uppdaterad version av den guide som Svensk biblioteksförenings Expertnätverk för bibliotekens arbete med hbtq+ publicerade 2021. Bland annat har guiden kompletterats med en bilaga om att arbeta med hbtq+-frågor på skolbibliotek.
Folkbiblioteket som rum för förebyggande socialt arbete? En kartläggning av insatser mot social utsatthet. Artikel i Socialvetenskaplig tidskrift, skriven av forskarna John Brauer, Sofia Lindström Sol och Jenny Johannisson. Den nya socialtjänstlagen fokuserar mer på förebyggande insatser, vilket gör att folkbiblioteken kan bli än mer intressanta som aktörer. Därför har forskarteamet kartlagt hur folkbibliotek arbetar förebyggande mot social utsatthet. Resultaten visar att nästan 30 procent av biblioteken vidtar riktade åtgärder, och att majoriteten av dessa insatser genomförs i samverkan med andra aktörer.
|
|
|
|
|
|
|
|
Metodmaterialet Mera demokrati bidrar till att öka inflytandet för unga med intellektuell funktionsnedsättning. Det har tagits fram av Youth 2030 i ett projekt tillsammans med unga som går i anpassad skola. Materialet består av konkreta verktyg för att arbeta med demokrati och delaktighet:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Den mångspråkiga lånecentralen (MLC) ska föras samman med Sveriges depåbibliotek och lånecentral (SDLC). Vad innebär det för dig som idag använder verksamheterna?
- Sista dagen för beställning till MLC enligt nuvarande förfarande är den 16 december 2026.
- Lånetiden både för depositioner och enstaka lån kommer under flyttperioden att förlängas fram till den 31 augusti 2027.
- I samband med själva flytten, under våren 2027, kommer MLC:s bestånd samt delar av SDLC:s bestånd inte vara tillgängligt för utlån.
- Det samlade beståndet kommer preliminärt vara tillgängligt igen hösten 2027.
Läs mer på KB:s webbplats: En samlad lånecentral – bra att känna till!
Webbinarium den 27 november: En samlad lånecentral
|
|
|
|
|
|
|
Centrum för läsforskning och läsfrämjande (CLL) är ett nystartat kunskapscentrum på tvärvetenskaplig grund. Forskningen undersöker bland annat hur olika medieformat, miljöer och samhällsförändringar påverkar människors läsning och möjligheter att utvecklas som läsare.
För folkbibliotek är centret särskilt relevant genom sin tydliga koppling mellan forskning och praktiskt läsfrämjande arbete. CLL vill utveckla kunskap tillsammans med bibliotekarier och andra professioner genom samverkan, mindre projekt, uppdragsforskning och följeforskning. Centret kan därmed vara en möjlig samarbetspartner för bibliotek som vill utveckla det läsfrämjande arbetet och erbjuder dessutom skräddarsydda kurser, utbildningar och workshops.
Läs mer: Centrum för läsforskning och läsfrämjande (CLL) – Högskolan i Borås
|
|
|
|
|
|
|
I verksamheter som dagligen tar emot besökare kan man ibland få besök av en person med ledarhund. Med rätt kunskap och fungerande rutiner kan du bidra till att besöken blir trygga och tillgängliga för alla. Myndigheten för delaktighet, MFD, har samlat information om vad som gäller: viktiga principer, checklista och vanliga frågor.
Läs mer på MFD:s webbplats
|
|
|
|
|
|
Biblioteksutveckling Region Uppsala arbetar med regional biblioteksverksamhet.
Vårt uppdrag är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i Uppsala län.
|
|
|
|
|
|
