Nya kartverktyg för skoglig planering

 ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏  ͏

Klicka här för att visa nyhetsbrevet i din webbläsare.
Skogsstyrelsen logo

Nationellt nyhetsbrev

Nummer 4 / mars 2026

 Foto: Martina Tedenborg

Nya kartverktyg för skoglig planering

I detta nyhetsbrev får du senaste nytt om högre ersättning vid återvätning, nya AI-baserade kartverktyg, digitala träffar om hyggesfritt och återvätning samt vad som händer efter stormen Johannes. Trevlig läsning!

Två personer i skogen som blickar upp mot höga träd.  Foto: Camilla Zilo

Hyggesfritt skogsbruk
i ett förändrat klimat

Hur kan hyggesfria metoder bidra till att göra skogen mer robust när klimatet förändras? I tre digitala träffar får du ta del av aktuell kunskap om hur olika former av hyggesfritt skogsbruk kan användas för att hantera risker som torka, ras och erosion. Vi tittar på exempel från olika delar av landet och diskuterar hur metoderna kan stärka skogens motståndskraft samt bidra till ett mer långsiktigt hållbart skogsbruk.

25

mars

Hyggesfritt skogsbruk och klimat – Norra Sverige
Digital träff. Kan hyggesfritt skogsbruk bidra till att öka skogens motståndskraft i ett förändrat klimat?
25 mars kl. 18.30-20

Info och anmälan

26

mars

Hyggesfritt skogsbruk – erosionskänsliga områden
Digital träff. Kan hyggesfritt skogsbruk minska risken för ras, erosion och slamströmmar?
26 mars kl. 18.30-20

Info och anmälan

27

mars

Hyggesfritt skogsbruk – torka i Götaland & Svealand
Digital träff. Hur hyggesfria metoder kan användas för att sprida riskerna i ett förändrat klimat.
27 mars kl. 15-16

Info och anmälan
Skogsarbete med grävmaskin som återväter och en person i orange skyddskläder bland tallar.  Foto:Camilla Zilo

Återvätning – klimatnytta, vilt och nya möjligheter

Allt fler skogsägare intresserar sig för återvätning av dikade torvmarker. Genom att återställa vattennivån kan utsläppen av växthusgaser minska samtidigt som nya livsmiljöer skapas för både växter och djur. I ett antal digitala träffar får du följa med ut i skogen, möta experter och ta del av konkreta exempel på hur återvätning går till i praktiken – samt vilka möjligheter och ersättningar som finns för dig som markägare.

30

mars

20 miljoner till Sveriges skogsägare.
Är du en av dem?

Digital träff. Med ett återvätningsavtal kan du få ersättning – hör om de höjda ersättningsbeloppen.
30 mars kl. 12-13

Info och anmälan

31

mars

Återvätning lockar vilt
Digital träff. I ett förändrat klimat behöver vi skapa livsmiljöer för viltet som ger svalka, skydd och foder.
31 mars kl. 12-13

Info och anmälan

1

april

Följ med ut på en återvätt torvmark – digital träff från skogen!
Digital träff. Se hur en dikad torvmark som nu återvätts har blivit ett år efter pluggning.
1 april kl. 12-13

Info och anmälan
Förstoringsglas över texten "D·VIS" mot en bakgrund av gröna pixlar.  Foto: David Svensson (illustration)

Nya digitala kartunderlag

Nu finns det framtagna digitala kartunderlag för natur- och kulturvärden som ska underlätta i den skogliga planeringen!

Inom regeringsuppdraget Digitala värden i Skogen (DVIS) har kartunderlag tagits fram med hjälp AI. Tränade AI-modeller har hittat indikationer på kolbottnar och fångstgropar, samt skog med naturvärden i Norrland och större delen av Svealand.

De digitala kartunderlagen finns redo att användas direkt i vår karttjänst, men kan även laddas ner för att användas i egna system.

Till kartjänsten

Så påverkas din skog av klimat, vilt och skadegörare

Klimatförändringar, viltbete och nya skadegörare förändrar förutsättningarna för svenskt skogsbruk – redan idag. Utanför Storuman ser Heidi och Björn hur älgbetet styr vilka träd som faktiskt överlever på hygget. I Halland väljer Birgitta att sprida riskerna genom att blanda fler trädslag i sin granskog. Och i Norrbotten visar Skogsstyrelsen hur törskatesvampen kan slå ut stora tallbestånd.

Filmen visar hur klimatförändringar, viltskador och sjukdomar samverkar – och varför många skogsägare nu satsar på mer blandskog och större riskspridning.

Film - Så minskar du risken för skador i din skog

Många försäkringsärenden efter stormen Johannes

Arbetet med att hantera skadorna efter stormen Johannes pågår för fullt. För skogsägarna handlar det om att få grepp om hur skadad den egna skogen är och att få hjälp med att ta hand om det som fallit. För den som har försäkrat sin skog är ersättningen en viktig fråga.

Tobias Eliasson, Skogsstyrelsen i Sundsvall arbetar med att utföra stormskadebesiktningar på uppdrag av försäkringsbolag.

– Min uppgift är att fastställa om så mycket skog har fallit att skogsägaren har rätt till ersättning via sin försäkring. Försäkringsbolagen har olika villkor. Kriterierna kan handla om att skadorna ska vara över en viss nivå inom ett sammanhängande område eller om den totala mängden virke som fallit på fastigheten. Det försäkringen ersätter är först och främst merkostnaden som blir när man tar rätt på stormfälld skog jämfört med en vanlig avverkning av stående skog.

Arbetet försvåras av att det är mycket snö i stormområdet. Träden ligger delvis under snön och det är svårt att ta sig fram i markerna.

– Drönaren är ett mycket bra hjälpmedel. Jag bedömer från luften hur stor andel av träden som är skadade och tillsammans med uppgifter om virkesförrådet i Skogliga grunddata kan jag få en hyfsad uppskattning av hur stor virkesvolym som fallit, säger Tobias.

Urban Larsson, Skogsstyrelsen i Bollnäs samordnar arbetet med stormskadebesiktning i området där Johannes gick tuffast fram:

– Skogarna här runt Bollnäs är hårt drabbade. En del nygallrade bestånd kan vara nästen helt nedblåsta, men annars är skadorna mer spridda, men ganska ojämnt även inom områden som generellt har mycket skador. Men skadorna finns oftast där man nyligen gjort någon åtgärd, i kanten mot nya hyggen , där man gallrat eller lämnat skärmställning/fröträd.

Urban tycker att tallskogar, som annars brukar vara mindre känsliga än granskogar, drabbats förvånansvärt hårt. Eftersom det inte var någon tjäle i marken så är skadorna ofta större där det är blött och träden därför har ytligare rotsystem.

Nu pågår arbetet med att röja upp i skogarna för fullt. Snön som kom direkt efter stormen isolerar marken så trots kylan under januari och februari är det fortfarande dåligt med tjäle i markerna.

– Men skogsföretagen har varit snabba med att ploga upp många av skogsbilvägarna och där har kylan gått ner och förhoppningsvis kommer det att göra att vägarna håller längre i vår. För det kommer att bli en kapplöpning mot tiden att få ut så mycket som möjligt av virket ur skogen innan det blir tjällossning, säger Urban.

Läs mer om stormskador - skogsstyrelsen.se

 Foto: MostPhotos

Ny maktstudie
om skogspolitik

Världen har genomgått fundamentala förändringar sedan 1990 men trots det ligger grundprinciperna i svensk skogspolitik fast. Flera politiska förhållanden och mekanismer gör att ingen väsentlig kursändring har gjorts på över 30 år, trots ett stort förändringstryck.

Det visar en studie om hur den politiska makten över skogen utövas som Skogsstyrelsen låtit göra.

Maktstudie - så utformas svensk skogspolitik

Skogsstyrelsen har fått
ny generaldirektör!

Staffan Norin har tagit över staffettpinnen som Skogsstyrelsens generaldirektör. Han har haft flera olika chefsroller och arbeten på Skogsstyrelsen som omfattat många skogliga verksamhetsområden inom olika delar av landet. Staffan Norin kommer närmast från tjänsten som chef för skogsavdelningen.

– Vi hanterar en mängd frågor som har stor betydelse för landets över 300 000 skogsägares vardag och förutsättningar. Det arbetet ser jag verkligen fram emot, säger Staffan Norin.

Staffan Norin generaldirektör för Skogsstyrelsen

Kontakta oss Besök vår webbsida

KONTAKTA
OSS

BESÖK VÅR
WEBBSIDA

Följ oss på Instagram Följ oss på Facebook

FÖLJ OSS PÅ
INSTAGRAM

FÖLJ OSS PÅ
FACEBOOK

Skogsstyrelsen logo

Du får detta nyhetsbrev för att du valt att prenumerera på ett av våra nyhetsbrev eller för att Skogsstyrelsen behöver informera dig i en viss fråga eller om våra tjänster. Läs mer om hur vi behandlar dina personuppgifter.

Läs mer om våra nyhetsbrev

Tipsa någon om nyhetsbrevet

Uppdatera dina uppgifter eller avregistrera dig

Illustration skog